Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande. Vi ansåg att genom att använda utomhuspedagogik blev våra matematikaktiviteter mer levande och innehållsrika.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan. Uppfattningen är att betyg, elevens intresse för ämnet samt lärarens olika förmågor är de viktigaste faktorerna för att eleverna ska känna motivation i skolan. Lärerens förmågor visade sig dock vara de mest betydande faktorerna för elevernas motivation. Exempel på lärarens egenskaper är att kunna sätta gränser, brinna för sitt ämne, göra ett ointressant ämne intressant, se och respektera eleverna pusha samt ge feedback till eleverna.

When we started this study we quickly saw that almost all the previous research that we find was focused and concentrated on the fact that the employees should be motivated. The research also presents a top-down perspective which means from the head to the employee. A Swedish newspaper wrote in an article that 1/3 of all Swedish heads can’t motivate their employers. A Swedish internet platform discusses this and says that heads need to be motivated to be able to motivate people around himself. So with this report we want to turn and reverse the perspective and pay focus on management and leadership. What makes a manager and leader justified and what is it that makes him or her strive to get in the position he or she has and what part has the employees in the heads motivation. The purpose with this study is to find out how important it is with a motivated head and what factors that really motivate himself, we also want to find out how the employees help with the motivation to his head. The theory’s we have used under this study is a couple of motivations theories from Abraham Maslow and Frederick Herzberg. We have also theories about what motivation is and describes intrinsic motivation and extrinsic motivation. Another theory in this assignment is the communication between the head and the employees, in other words feedback. This study has used a qualitative research method with the direction to the hermeneutics researcher’s way. We have also used a deductive way, in other words we have looked in to the theory first to get a deeper understanding and find out what we really want to study. We have used interviews to collect information for this study. Five organizations have been interviewed and from every organization one head and one employer has been interviewed. Why we did this is because we wanted to get two perspective from the organizations. With this study we have concluded that feedback is a very important source to build up and strength the persons own motivation. We have also concluded that open minded and continual feedback promotes motivation, both with the head and the employees. The employees also help a lot with motivating his head and have a great understanding for his head’s needs.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen. / The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.

Under vår tid på lärarutbildningen har vi tagit del av en omfattande mängd litteratur som behandlar hur lärare ska väcka och upprätthålla elevernas drivkraft och intresse för skolarbetet. Med hänvisning till detta uppstod frågan om vad som driverlärarnaoch vad som får dem att känna tillfredsställelse i sitt yrke. Syftet med denna uppsats blev av den anledningen att belysa de faktorer som är mest bidragande till att hämma eller främja lärares motivation och arbetstillfredsställelse. För att finna svaren utfördes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna diskuterades utifrån HerzbergsThe two factor theory. Den faktor som efter analys utkristalliserades som mest främjande visade sig vara umgänget med eleverna. Vidare konstaterades att de faktorer som uppgavs vara mest hämmande var elevernas vårdnadshavare samt den tunga arbetsbördan och orealistiska arbetsvillkor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever, vilket ansvar lärarna anser sig ha att motivera eleverna samt vad lärarna tror det beror på att elever är omotiverade inför och under ämnet idrott och hälsa i skolan. 1. Hur arbetar idrottslärare med omotiverade elever? 2. Vems ansvar anser idrottslärarna det är att motivera elever? 3. Vad tror lärarna det beror på att elever är omotiverade i idrott och hälsa? Metod Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sex lärare samt observerat flertalet av dessa lärare på två olika skolor i södra Stockholm. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade de flesta. Jag hade inget bortfall, dock två återbud där ny tid planerades via telefon. Annars genomfördes alla intervjuer och observationer på utsatt tid och plats. Resultat Flera lärare arbetar med att motivera omotiverade elever genom att ha en dialog med eleverna eller att ringa och ta kontakt med föräldrarna. Flertalet lärare anser att föräldrar, lärare och elever tillsammans har ett ansvar att motivera elever. Det framkommer att det kan finnas flera olika orsaker till varför elever är omotiverade i idrott och hälsa. Bland annat kan det bero på att eleverna upplever en känsla av att inte räcka till och att inte vara tillräckligt duktiga. Slutsats Flertalet lärare menade på att deras samverkan med föräldrarna var väldigt betydelsefull för deras motivationsarbete. Det framkom att det var svårt att nå resultat med motivationsarbetet om elevernas föräldrar uppfattar att ämnet idrott och hälsa inte har någon större betydelse. Resultatet visade att lärarnas motivationsarbete varierar i stor utsträckning. Det uppges vara särskilt svårt att motivera elever som aldrig deltar i undervisningen. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

En stor andel människor i Sverige har en stillasittande fritid, ett stillasittande arbete eller är fysiskt inaktiva. Folkhälsoinstitutet (2010) rekommenderar minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Denna rekommendation kan vara enklare att nå upp till när människor hittar en träningsform som är rolig och motiverande. Gruppträningspass med instruktör har visat sig fungera motiverande (Olsson & Stalsky, 2010). Därför syftar denna studie till att undersöka hur instruktörer upplever att motionärerna blir motiverade av deras metoder till att motivera dem. Studien är en enkätundersökning med gruppträningsinstruktörer som målgrupp och enkäten skickades ut via e-post. Resultatet visade att 16 instruktörer upplevde att motionärerna blev påverkade positivt, och tio av instruktörerna hade fått feedback och beröm av motionärerna. Majoriteten av deltagarna använde sig av rösten för att motivera deltagarna i passen, samt ville skapa ett roligt pass.

Motivation är ett begrepp som innebär att människan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mål. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, är det viktigt med motiverad personal eftersom det är en bransch där det råder hårdnande konkurrens. Det är väsentligt för organisationer att fokusera på vad som motiverar deras anställda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bättre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anställda i deras arbete och att ta reda på vilka de främsta motivationsfaktorerna är för de anställda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma uppfattning som de anställda angående vad som är motiverande. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda på två olika hotell i Stockholms län. Den teoretiska referensramen berör ett antal olika motivationsteorier men utgår från Herzbergs tvåfaktorsteori. Studien visar att ledningen arbetar med olika motivationsfaktorer. De gemensamma faktorerna är ansvar, växt och feedback. De anställda motiveras av främst mellanmänskliga förhållanden och arbetet i sig men det finns andra faktorer som också har stor betydelse för motivationen. Slutligen kan vi konstatera att ledningen och de anställdas uppfattning om vad som motiverar skiljer sig åt. Det finns däremot indirekta kopplingar mellan deras olika uppfattningar om vad som motiverar vilket gör att de anställda ändå känner sig motiverade i sitt arbete.

Fenomenet motivation och särskolan ur ett inifrånperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv är ett tämligen outforskat område. Den här undersökningen försöker belysa vad ungdomar på ett nationellt program på gymnasiesärskolan berättar om sin skolgång, hur de upplever känslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, där informanterna berättat om sina upplevelser av motivation och särskolan. Med hjälp av livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats. Resultaten visar att dessa elever i stort är nöjda med sin placering i särskolan och de tycker att de lär sig saker på ett bra sätt. De känner sig glada när de är motiverade. Positiva relationer till lärarna, verkliga och riktiga uppgifter samt spännig skapar motivation enligt elevernas berättelser. De två förstnämnda bekräftas i tidigare forskning, medan den sistnämnda inte bekräftas av tidigare forskning. Litteraturen visar däremot att spänning i stort undviks på särskolan.

En intervju med sex lärare om hur de upplever att motivationen och förståelsen för kärnämnen påverkas om man arbetar infärgat.