Då företag beslutar att genomföra företagsförvärv kommuniceras detta till marknaden. Tidigare forskning har visat att aktieavkastningen är avtagande i takt med att fler förvärv annonseras. Undantaget är när det första förvärvet mottas negativt av marknaden, då en positiv trend har observerats vid efterföljande annonseringar. Syftet med studien är att undersöka om dessa mönster kan iakttas på den nordiska marknaden. Urvalet består av 95 serieförvärvare som sammantaget annonserat 552 förvärv under perioden 1988 till ​2020. Genom en händelsestudie visar vi att marknaden i genomsnitt mottar tillkännagivande av förvärv positivt, men att en avtagande trend existerar. I de fall det första förvärvet genererade negativ avkastning observeras istället en ökande trend. Resultatet stöds av kompletterande regressionsanalys och kan delvis förklaras av inlärningshypotesen.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Anomalier ligger till grund för investeringsstrategier som används för att förvalta biljontals dollar. Anomalier frångår vedertagen teori som implicerar att abnormal avkastning inte är möjlig över tid. En anomali som bevisats ge långsiktig abnormal avkastning är lågriskanomalin. Det råder brist på studier som undersökt om lågriskanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. En studie inom ämnet är av praktisk relevans då resultaten kan ligga till grund för investeringsstrategier som genererar abnormal avkastning. Denna studies syfte är att undersöka om en lågriskanomali existerar på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 2008/01/07 - 2019/12/27. För studien används totalavkastningsdata för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien skapar hedgeportföljer och undersöker genom regression av prissättningsmodellen CAPM om lågriskportföljer ger högre signifikant abnormal avkastning än högriskportföljer. Studien finner inga statistiskt säkerställda resultat för en lågriskanomali. Det antyder att lågriskanomalin inte existerar på den svenska aktiemarknaden och därför saknar praktisk relevans som investeringsstrategi på nämnda marknad.

Bakgrund: Läkemedelsbranschen har en historia av bristande transparens, där potentiellt viktig information inte kommer till marknadens kännedom. Till sin natur präglas läkemedelsbolagens aktiekurs av hög volatilitet vilket medför en svårkvantifierad risk för aktieägare. En viktig anledning till detta fenomen är att det krävs stora satsningar, både i termer av tid och pengar, för framtagningen av nya läkemedel som innan ett slutgiltigt godkännande måste genomgå omfattande kliniska prövningar. För att investera i läkemedelsbolag bör investerare vara införstådda med de risker som finns i samband med att studieresultat delges. Detta är en kunskapslucka på den svenska marknaden som denna studie ämnar bidra till att fylla. Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera hur den svenska aktiemarknaden, under tidsperioden 2011–2020, reagerat i samband med tillkännagivandet av resultat från kliniska studier samt med hjälp av teori analysera dessa reaktioner. Metod: Eventstudien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Abnormal avkastning har identifierats i samband med fyra olika undersökta eventfönster. En multivariat dummyvariabelanalys har genomförts i syfte att vidare förklara identifierade utfall. Resultat: Abnormal avkastning har identifierats vid såväl negativa som positiva utfall från de kliniska studierna. Studiens kortaste eventfönster T (-1, +1) identifierade en signifikant abnormal avkastning om 5,16% vid positiva studieresultat samtidigt som negativa studieresultat under samma eventfönster uppvisade negativ abnormal avkastning om 48,31%. Vid längre eventfönster justeras dock dessa utfall markant där eventfönster T (-60,+60) visar abnormal avkastning vid positiva utfall från en klinisk studie om –3,53% medan motsvarande siffra för negativa utfall uppgick till –71,29%. Nyckelord: kliniska studier, abnormal avkastning, insiderhandel, eventstudie, läkemedelsbolag

Enligt tidigare forskning påverkar fusioner och förvärv inte enbart de direkt inblandade parterna, utan det har även visats medföra olika signalvärden till branschen i stort. Genom en eventstudie omfattande 23 uppköpsbud och 79 konkurrenter på Nasdaq Stockholm undersöker denna studie om det föreligger positiv abnormal avkastning för konkurrenter till budmottagande företag samt olika variablers påverkan under åren 2014–2019. Utifrån studiens resultat kan det inte påvisas statistiskt signifikant positiv abnormal avkastning bland konkurrenter till budmottagande företag, vilket kan bero på problematiken i att identifiera direkt jämförbara konkurrerande företag. Vidare kan valet av marknad, tidsperiod och dataurval även påverkat studiens resultat. Studien kan däremot påvisa att mindre konkurrenter i förhållande till målföretaget upplever en högre positiv abnormal avkastning medan uppköpsbud från utländska bolag påverkar konkurrenternas abnormala avkastning negativt. Resultatet är intressant och något förvånande då sambandet inte kunnat påvisats i tidigare studier och går delvis emot de rådande teorierna inom området.

Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

Företagsförvärv kan vara en vital del i ett företags livscykel. Vilken finansieringsmetod företagen väljer vid förvärv utgör därför en betydande del av hur förvärvet utvecklas. Denna studie undersöker vilken påverkan valet av finansieringsmetod har på det förvärvande bolagets avkastning vid och runt dagen för företagsförvärv. Studien undersöker företagsförvärv genomförda på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2010–2019. Utifrån en eventstudie baserad på 100 observationer beräknas den genomsnittliga abnormala avkastningen. Statistiska modeller i form av t-test och regressionsanalys används för att besvara studiens frågeställning. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i den abnormala avkastning beroende på företagens finansieringsmetod. Aktiefinansierade förvärv har en högre men insignifikant avkastning jämfört med kontantfinansierade. Dock påvisar resultatet att val av finansieringsmetod inte har en signifikant påverkan på företagens abnormala avkastning under studiens eventfönster.

Tidigare forskning är inte helt enig om ett offentliggörande av ett företagsförvärv skapar mervärde för det förvärvande företagets ägare. Framför allt tycks det råda delade meningar kring om den abnormala avkastningen skiljer sig mellan offentliggöranden av inhemska förvärv och gränsöverskridande förvärv. Studien syftar därför till att undersöka om abnormal avkastning uppstår när ett svenskt företag offentliggör ett inhemskt förvärv och om avkastningen skiljer sig från svenska gränsöverskridande förvärv inom Norden. Genom en eventstudie innehållandes 84 förvärvsannonseringar mellan 2015–2019 på Stockholmsbörsen undersöks marknadens reaktion. Studien finner att det uppstår abnormal avkastning vid offentliggörandet av inhemska förvärv. Vidare finner studien vissa belägg att inhemska förvärv genererar högre abnormal avkastning än gränsöverskridande förvärv.

Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.