Background and problem: Underpricing has been examined and determined on multiplefinancial markets around the world, but there is no consensus concerning what exactlydrives it. The phenomenon creates possibilities to identify attractive investment strategiesthat may generate abnormal returns. Therefore, we have chosen to study potential driversof underpricing as well as evaluate two investment strategies in an attempt to find asuperior one. Purpose: The purpose of this study is to investigate which of the following investingstrategies “Subscribe and Sell” and “Buy and Hold” that achieves the highest abnormalreturn on the Swedish IPO-market. This will be examined over an investment horizon upto five months, with five different record dates. Furthermore, the study intends toinvestigate which potential variables that drives the underpricing and stock returns onSwedish IPOs. Method: The study applies a quantitative approach in which we, in line with earlierreference studies, practice T-test to examine which of the strategies “Buy and hold” and“Subscribe and Sell” that is the most successful. Multiple regressions will be applied toexplain the initial underpricing as well as the continued stock returns on IPOs. Ourresearch questions are phrased as hypothesis to simplify the implementation of statisticaltests as well as the interpretation of the results. Theories explaining underpricing of IPOshave been approximated as variables to measure their effect on the IPO. Conclusion: The results from the study states the existence of abnormal returns on theSwedish IPO-market between the years 2012 and 2017. Furthermore, the study confirmsthe “Buy and Hold” strategy to be more successful than the “Subscribe and Sell” strategyover an investment horizon of five months. With premises from the results of the multipleregressions, three out of five variables showed significance, which approximated the theories the Bandwagon effect, the Small Firm Effect and Ex-Ante Uncertainty. Keywords: IPO, underpricing, abnormal return / Bakgrund och problem: Underprissättning har länge studerats och fastställts på flertaletfinansiella marknader runtom i världen, men det råder ingen konsensus om vad som exaktligger till grund för den. Fenomenet skapar möjligheten till att identifiera attraktivainvesteringsstrategier, som potentiellt kan generera en abnormal avkastning. Motbakgrund av detta har vi valt att studera potentiella drivare av underprissättning ochfortsatt aktiekursutveckling samt utvärdera två investeringsstrategier i ett försök av atthitta en överlägsen strategi. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken av investeringsstrategierna “Teckna-Sälj” och “Buy and Hold” som uppnår högst abnormal avkastning på den svenska IPOmarknaden. Detta görs under en investeringshorisont på upp till fem månader, medavstämningsdagar vid fem tillfällen. Vidare ämnar uppsatsen att undersöka vilkapotentiella variabler som driver underprissättning och aktiekursutveckling på svenskabörsnoteringar. Metod: Studien applicerar ett kvantitativt tillvägagångssätt där vi, i linje med tidigarereferensstudier, tillämpar T-test för att undersöka vilken av investeringsstrategierna “Buyand Hold” och “Teckna-Sälj” som är mest överlägsen. Vidare tillämpas även multiplaregressioner för att förklara den initiala underprissättningen samt fortsattaaktiekursutvecklingen på börsnoteringar. Frågeställningarna har formulerats somhypoteser för att förenkla genomförandet av de statistiska testen samt tolkning avresultaten. Teorier som förklarar fenomenet underprissättning har approximerats somvariabler för att mäta deras påverkan på börsnoteringen. Slutsats: Studiens resultat fastställer en existens av abnormal avkastning förbörsnoteringar mellan åren 2012–2017 på den svenska IPO-marknaden. Vidarebekräftas att investeringsstrategin “Buy and Hold” är mer överlägsen “Teckna-Sälj”under en fem månaders investeringshorisont. Med utgångspunkt i resultaten av demultipla regressionerna visade sig tre av de fem variablerna vara signifikanta, vilkauppskattade teorierna bandwagoneffekten, småbolagseffekten samt ex-ante osäkerhet. Nyckelord: IPO, underprissättning, abnormal avkastning

Att börsintroduktioner i allmänhet genererar en överavkastning under den första handelsdagen men en underavkastning på lång sikt är två väldokumenterade marknadsanomalier. Syftet med studien är att undersöka huruvida Private Equity (PE) som ägarform påverkar börsintroduktioners prestation på såväl kort som lång sikt på den svenska aktiemarknaden. Genom en eventstudie tillämpas den marknadsjusterade avkastningsmodellen för att definiera abnormal avkastning. Studien undersöker 154 börsintroduktioner genomförda mellan 2005–2014, där 48 är PE-backade och 106 ej PE-backade. På kort sikt verkar studiens PE-backade börsintroduktioner generera en lägre överavkastning än de ej PE-backade, men resultatet är inte signifikant. På lång sikt verkar PE-backade börsintroduktioner generera en överavkastning och de ej PE-backade en underavkastning, men det är heller inte ett signifikant resultat. I likhet med tidigare forskning argumenterar vi bland annat för att studiens resultat ger indikationer på att PE-bolag fungerar som en kvalitetscertifiering och att PE-backade bolag kännetecknas av en hög skuldsättningsgrad vilket ökar investerares avkastningskrav.

Illegala handlingar som publika företag begår bevakas ofta av media. Dessa illegala handlingar kan leda till repressalier för företaget. Tidigare studier har undersökt hur illegala handlingar påverkar aktiepris och hittar ett negativt samband, men det finns begränsat med forskning gällande om olika illegala handlingar har olika inverkan på företags aktievärde. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i abnormal avkastning för publika företag på den svenska marknaden vid publiceringen av de illegala handlingarna, samt om olika illegala handlingar leder till olika marknadsreaktioner. Eventstudie samt differenstest genomförs för att undersöka detta. Studien utgår från ett urval på 213 publicerade illegala handlingar mellan 2007 till 2017. Studien finner stöd för att marknaden reagerar negativt vid publicering av illegala handlingar samt att olika illegala handlingar påverkar marknaden på olika sätt.

Tidigare studier på olika marknader observerar positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp, vilket kan förklaras av att återköp generellt drivs av undervärdering samt att marknader underreagerar på information om återköp. När företag delas in i grupper av värde- och tillväxtaktier har en högre positiv avvikelseavkastning observerats för värdeaktier som mer troligt drivs av undervärdering vid återköp. Studiens syfte är att på den svenska marknaden testa om det förekommer positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp samt om den positiva avvikelseavkastningen är högre för värdeaktier än för tillväxtaktier. Syftet besvaras genom en eventstudie där urvalet består av företag som genomfört aktieåterköp mellan 2009-2016 och är listade på Nasdaq OMX Stockholm. Resultatet visar för hela urvalet en positiv avvikelseavkastning om 9,61 procent, i enlighet med förväntning och styrker att återköp drivs av undervärdering samt att marknaden underreagerar. För värdeaktier observeras dock ingen avvikelseavkastning, vilket går emot studiens förväntning. Efter robusthetstest där urvalet av värdeaktier justeras för lönsamhet observeras en positiv avvikelseavkastning, men resultatet är inte tillräckligt för att kunna bekräfta förväntningen om högre avvikelseavkastning jämfört med tillväxtaktier.

Mycket av forskningen inom den finansiella ekonomin bygger på den effektiva marknadshypotesen som antar att information är korrekt prissatt och att det enda sättet för investerare att systematiskt nå överavkastning är att exponera sig för mer risk. I och med detta blir det relevant att studera om det finns andra sätt för att uppnå detta. En föreslagen metod för att uppnå detta är via De Bondt & Thalers (1985) contrarianstrategi, att köpa översålda respektive blanka överköpta aktier. Det råder dock fortfarande meningsskiljaktighet bland forskare om huruvida dess förekomst är rådande eller ej. Vidare är ett annat outforskat område om dess effekt skiljer sig åt beroende på konjunktur. Syftet med studien är således att undersöka om det existerar överreaktioner på OMXS30 vid stora endagsförändringar på aktiekurser samt om dessa eventuella överreaktioner skiljer sig beroende på rådande konjunkturfas. Data från 1996 till 2017 har använts med en formeringsperiod på 20 dagar och en utvärderingsperiod på 50 dagar.Resultatet mynnade ut i en överreaktionseffekt för de identifierade förlorareventen samt en motsvarande underreaktion för vinnareventen. Konjunkturen visade sig ha en betydande påverkan då överavkastningen var betydligt högre för båda urvalen under perioder av lågkonjunktur. / The efficient market hypothesis is one of the central aspects in financial research which assumes that assets are correctly priced from all available information and that the only way to achieve abnormal return is for investors to expose themselves to more risk. This gives an incentive to investigate whether there are other ways to achieve this. One method could be through De Bondt and Thalers (1985) contrarian strategy, which means that investors buy oversold stocks. The other way around goes for overbought stocks, in which investors consequently short them. There is however a variation in the research whether this method is proven valid or not. Another unexplored subject is regarding its validity in different business cycles. The purpose of this study is to explore if overreactions exists at the Swedish stock index OMXS30. This will be based on substantial daily price movements and whether these potential overreactions differ through the business cycle. Data on all companies included in the index from 1996 to 2017 was analyzed through an event study with an estimation window of 20 days and 50 days post event window.The main findings of this study show that loser stocks did overreact but that winner stocks in an opposite way underreacted. This means that both samples had a positive abnormal return. This abnormal return was substantially higher during recessions than expansions, which indicates that the business cycle has an important role when studying overreactions.

Denna studie undersöker hur ägarstruktur påverkar marknadsreaktionen vid insynshandelgenom att analysera 206 köpobservationer och 115 säljobservationer under 2019 för bolaglistade på Stockholmsbörsen. Vi skiljer mellan storägare som aktivt förväntas övervakaledningen i de bolag de investerar i (andra utomstående företag och privata investerare ellerfamiljer utan koppling till ledningen) och passiva storägare som inte förväntas övervakaledningen (institutionella investerare). Vi presenterar tre viktiga resultat. För det första lyckasvi bevisa att allt mer institutionellt ägande leder till en högre marknadsreaktion vid insynsköp.För det andra finner vi statistiskt signifikanta resultat som visar på att det förekommerabnormal avkastning vid insynshandel i bolag som domineras av både aktiva och passivaägare. För det tredje bekräftar vi tidigare studiers resultat som visar på attmarknadsreaktionen är större i mindre bolag.

Denna studie undersöker den initiala abnormala avkastningen som uppstår av positiva vinstvarningar på den svenska och finska marknaden mellan åren 2017-2020. Studien undersöker om företags arbete med CSR-relaterade frågor, mätt utifrån ett ESG-poäng, påverkar den abnormala avkastningen som uppstår vid en positiv vinstvarning. Studien tillämpar en eventstudie med 66 observationer för att studera den abnormala avkastningen runt dagen för publiceringen. En regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan den abnormala avkastningen och företagens ESG-poäng. Studien finner en signifikant initial abnormal avkastning vid en positiv vinstvarning. Studien finner däremot inte att ESG-poäng har en signifikant negativ effekt på den abnormala avkastningen vid positiva vinstvarningar. Studien kan därmed inte visa att företag som har en högre ESG-poäng och jobbar mer med CSR-relaterade frågor får en lägre abnormal avkastning när de publicerar en positiv vinstvarning.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier på marknaden och höjer kursen vilket kan göras i olika syften, däribland för att göra aktien mer attraktiv och lättare att handla. På en effektiv marknad bör en sådan åtgärd inte ha någon effekt på aktiekursen. Däremot tenderar en omvänd aktiesplit att sända negativa signaler till marknaden. Det har gjorts få tidigare studier bland svenska företag som genomfört en omvänd aktiesplit. Uppsatsen ämnar att undersöka hur den svenska marknaden reagerar på en omvänd aktiesplit och om företagskaraktäristiska mönster som funnits på den amerikanska marknaden överensstämmer med den svenska marknaden. De omvända aktiesplittar som undersöks är gjorda mellan 2001-2020 på Spotlight Stock Market, Nasdaq First North och Nasdaq Stockholm.   Marknadens reaktion mäts på kort och lång sikt genom en eventstudie vars resultat påvisar en signifikant negativ abnormal avkastning på både kort och lång sikt. Företagens överlevnadsförmåga prediceras i en logistisk regression. Fler svenska än amerikanska företag tycks överleva en omvänd aktiesplit. Företagens storlek och tid som noterat bolag har ett signifikant positivt samband med förmågan att överleva som noterat bolag.

Titel: SPAC eller IPO, en retailinvesterares möjlighet till abnormal avkastning? Författare: Johan Petersson och William Stignäs Handledare: Öystein Fredriksen Bakgrund och problem: Traditionella börsnoteringar, på engelska Initial Public Offerings (IPO:s), har länge varit ett lukrativt sätt för investmentbanker och professionella aktörer att uppnå en god avkastning. De sistnämnda har möjlighet att teckna aktier till ett förutbestämt pris och har således en fördel gentemot retailinvesterare på den amerikanska marknaden. Ett annat sätt för ett företag att börsnotera sig är genom det på senare år populära fenomenet SPAC. Processen för det alternativa sättet att notera sig är att ett skalbolag noteras på börsen i form av en påse pengar. Skalbolaget har i syfte att förvärva ett onoterat företag som sedan tar den förstnämndas plats på börsen. Detta gör att retailinvesterare kan, till skillnad från IPO:s, i samband med annonseringen av förvärvet köpa aktier. Frågan som uppkommer är då om det finns en möjlighet för retailinvesterare att dra nytta av detta och om fenomenet i sig är något positivt för retailinvesterarna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från ett retailinvesterar-perspektiv analysera om det finns abnormal avkastning i SPAC:s och sätta det i jämförelse med traditionella IPO:s på den amerikanska marknaden. Även anledningar till populariseringen av SPAC:s trots den tidigare negativa historiken ska analyseras. Metod: Uppsatsen har ett kvantitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats i syfte att beräkna den abnormala avkastningen för de två separata sätten att börsnotera sig samt testa ett antal utvalda förklaringsvariabler.   Slutsats: Uppsatsen finner att SPAC:s under studerad tidsperiod har presterat bättre än IPO:s och att SPAC:s ska ses som ett isolerat fenomen och inte jämföras med IPO:s. Anledningen är att det förstnämnda bidrar positivt då det blir ytterligare en möjlighet på aktiemarknaden för en retailinvesterare. / Title: SPAC or IPO, a retail investor's opportunity for abnormal return? Authors: Johan Petersson and William Stignäs Supervisor: Öystein Fredriksen   Background and problem: Traditional IPO:s have long been a lucrative way for investment banks and professional investors to achieve a good return. The latter can subscribe for shares before the listing to a predetermined price and thus have an advantage over retail investors in the US market. Another way for a company to list on the stock exchange is through the popular phenomenon SPAC. The process for the alternative way of listing is for a shell company, a SPAC, to be listed on the stock exchange in the form of a pile of cash. The purpose of the shell company is to acquire a private company which then takes the former's place on the stock exchange. This means that the retail investors can, unlike in the case of an IPO, buy shares in connection with the announcement of the acquisition. The question that then arises is whether there is an opportunity for the retail investors to take advantage of this and whether the phenomenon itself is something positive for retail investors.   Purpose: The purpose of the thesis is to, based on a retail investor perspective, analyze whether there is abnormal return in SPAC:s and compare it with traditional IPO:s in the US market. Reasons for the popularization of the phenomenon despite the previous negative history will also be analyzed.   Methodology: The thesis has a quantitative and abductive approach. The methodology used is a calculation of abnormal return for the two separate ways of listing on the stock exchange and then test a few selected explanatory variables.   Conclusion: The thesis finds that SPAC:s during the studied period have performed better than IPO:s and that SPACs should be seen as an isolated phenomenon and not compared with IPO:s. The reason is that the former contributes positively as it becomes an additional opportunity on the stock market for a retail investor.

Insynshandel uppstår när en person anställd i ett bolag köper aktier i det egna företaget. Risken finns att insynshandlaren handlar på information som inte marknaden har, vilket kan skapa ett signalvärde och en marknadsreaktion.   Tidigare forskning visar att händelsen insynshandel ofta skapar en statistiskt signifikant abnormal avkastning för insynshandlaren och att överavkastningen kan vara beroende av transaktionstyp, befattning och kön. Insynshandlarens befattning har framhållits som intressant då tillgången på information är olika beroende på personens befattning. Skillnader i avkastning beroende på insynspersonens kön har under senare år aktualiserats och forskningen har visat på motstridiga resultat gällande om skillnader föreligger.   Föreliggande studie undersöker om insynspersoner i svenska bolag listade på First North Growth Market genererar signifikant abnormal avkastning vid insynshandel. För att specificera och jämföra mot tidigare studier har det undersökts om befattning, kön och transaktionstyp påverkar den abnormala avkastningen.   Metoden som använts är en eventstudiemetod där markandsreaktionen mätts under ett nio dagars eventfönster. För att analysera och tolka resultat från eventstudien har statistiska tester som genererats i dataprogrammet SPSS använts.   Resultatet för studien visar att insynspersoner genererar signifikant abnormal avkastning vid köptransaktioner. Samma resultat kan inte visas för köp- och säljtransaktioner aggregerat eller för säljtransaktioner isolerat. Studien kan inte statistiskt säkerställa att erhållen abnormal avkastning är beroende av insynshandlarens kön eller befattning men finner indikationer på att den är beroende av transaktionstyp. Störst signifikant abnormal avkastning erhålls av manliga VD