En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.

Från och med årsskiftet 2019/2020 kom Sverige och världen att påverkas av pandemin COVID-19. Det finns ett flertal studier på området om hur tidigare kriser och COVID-19 har påverkat marknaden, men avseende den svenska aktiemarknaden är tidigare studier bristande. Marknadseffektivitet är ett väl undersökt område vid tidigare kriser, däribland effektiva marknadshypotesen och Signaleringsteorin. Ett samband borde enligt nämnda teorier finnas mellan förändringarna i aktiekursen och den information som finns på marknaden. Tidigare studier tyder även på att det vid tidigare kriser, samt vid COVID-19 i andra länder, funnits ett samband mellan bolagens storlek och hur aktiekurserna förändras. I och med de restriktioner som tagits fram har hela aktiemarknaden påverkats av COVID-19, och det bör även ha haft en inverkan på hur olika branscher påverkas, vilket har konstaterats i tidigare studier på andra länder. Syftet med studien är att analysera hur den svenska aktiemarknaden har påverkats av nyheter om COVID-19 genom att studera aktiemarknadens effektivitet, bolagens storlek och dess bransch. Eventstudierna genomförs på tre eventfönster baserade på varsin nyhet med empiriskt underlag som utgörs av aktiekurser för bolag på OMX Stockholm. Marknadens effektivitet testas sedan genom t-test på abnormal avkastning vid samtliga event. Ett eventuellt samband mellan abnormal avkastning och bolagens storlek/bransch undersöks också genom regressionsanalyser. Vi finner att aktiemarknaden har agerat effektivt vid event 1 och 2, aktiemarknaden har då prissatt den information som har publicerats. Bolagens storlek kunde ses ha påverkat förändringen i aktiekurserna under samtliga event, men det var endast under event 1 och 2 som det positivt eftersökta sambandet kunde återfinnas. Ett samband kan i event 2 återfinnas mellan vilken bransch som bolagen tillhör och hur mycket deras aktiekurser sjönk mot vad det borde ha gjort vid nyhetssläppet. Konsument cyklisk var den bransch som hade högst negativ abnormal avkastning under event 2. / The purpose of this study is to analyze how the Swedish stock market has been affected by news about COVID-19 by studying the efficiency of the stock market, the size of companies and its industry. Three different event windows linked to each novelty are examined and the empirical basis consists of share prices for companies on OMX Stockholm. Market efficiency is then tested by t-tests on abnormal returns for all events. A relationship was also sought between abnormal returns and size / industry through a regression model. We find that the market has acted effectively at events 1 and 2 and has then priced the information that has been published. The size of the companies can be seen to have affected the change in share prices in all events, but it was only during events 1 and 2 that the positively sought relationship could be found. In event 2, a relationship can be found between which industry the companies belong to and how much their share prices fell compared to what it should have done (abnormal return) at the news release. The industry consumer discretionary has been the most negatively affected during event 2.

Aim: We find that there is a gap in the current research where the research available tends to focus on a narrower time frame and with performance based variables. This study aims to examine how the stock market has reacted to the announcement of a CEO-change between the years 2001-2021 on the Swedish stock market. Method: The study is carried out with a positivistic and a deductive approach, which are frequently used in quantitative studies. The study also uses an event study as its research design, where 786 CEO-changes and 358 companies are subject of the study Results and conclusion: The results show that as a whole, there is no significant abnormal return when CEO-changes are announced on the Swedish stock market. When external CEO:s are appointed, there is a statistically significantly negative abnormal return. When internal CEO:s are appointed, there is a statistically significantly positive abnormal return. Contributions of the thesis: The descriptive results could possibly give a better understanding of CEO-changes between the years 2001-2021 depending on recruitment-type and the nature of the departure. The results of the event study gives rise to an understanding of the behaviors of the stock market and the reaction to a CEO-change. Suggestions for future research: To conduct an equivalent study but focusing on company- specific factors to see if there is significant abnormal returns based on the companies performances. One could also study whether it makes a difference if the CEO has been in his position for a long time or if the performance of the CEO makes a difference.

Syftet med denna studie är att undersöka om det förekommer abnormal avkastning påaktiemarknaden hos de tio största amerikanska företagen inom restaurangbranschen isamband med Covid-19. I studien tillämpas teorierna Behavioral finance och den effektivamarknadshypotesen för att få en djupare förståelse kring restaurangbranschens aktiemarknadunder pandemin. En kvantitativ metod tillämpas i studien. En anpassad form av eventstudieanvänds innefattande marknadsmodellen för att räkna fram förväntad avkastning utifrånhistorisk statistik vilket sedan jämförs med den faktiska avkastningen under det så kalladeeventfönstret. Resultatet har visat att alla restaurangföretag utom ett som studerats i dennauppsats har påvisat en abnormal negativ avkastning under perioden 11 februari – 8 april år 2020 där Covid-19 var en framträdande nyhet i USA och resten av världen. / The purpose of the study is to investigate weather abnormal returns occurs in the stock marketamong the ten largest American companies in the restaurant industry in the timeline whereCovid-19 became a pandemic. The study applies theories from Behavioral finance and theEfficient market hypothesis to gain a deeper understanding of the restaurant industry’s stockmarket during the pandemic. A quantitative methodology is employed in this study. Anadapted form of event study is utilized, incorporating the market model to calculate expectedreturns based on historical data which is then compared to returns during the specified eventwindow. The results indicate that all restaurant companies, except one, examined exhibitedabnormal negative returns during the period from February 11 – April 8 the year 2020, when Covid-19 was a significant news story in the United States and globally.

I denna uppsats undersöks socialt ansvar och styrning, vilka är komponenter av ESG, i relation till Rysslands invasion av Ukraina 2022. Via en eventstudiemetod undersöker uppsatsen huruvida svenska noterade bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning (SG-betyg), kortsiktigt har en abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Svenska bolag är intressanta att undersöka eftersom Sverige är ett av de länder som reagerat starkast på Rysslands invasion av Ukraina, placeras i topp på olika ESG-rankingar samt ligger geografiskt nära konflikten. Vi finner att bolag med höga SG-betyg inte signifikant ger abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Detta kan bero på konfliktens komplexitet, ett begränsat urval i uppsatsen eller ESG-betygens otillförlitlighet, där bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning tenderar att vara större samt mindre volatila än de med lägre betyg.

Purpose The purpose of this study is to investigate whether abnormal return patterns can occur on different share indices, as a result of the outcome in national team matches. The subordinary aim is to investigate whether there are differences between the three share indices, (small-, mid- and large cap) depending on the match category and how it relates regarding the five countries in the study. Method This study has a positivistic and deductive approach, using a modified event study methodology. The event period is one day after the event. For each nation, year and share index, different estimation periods have been created. The study comprises 760 national team football matches and is investigating how each different share index is affected by match outcomes in championship matches, qualifying matches and friendlies. Results Upon compilation of all 760 matches, the result of this study shows a statistically significant impact on two of the three possible match outcomes, regarding small cap index. Furthermore the result also shows a connection between friendly matches and small cap index. The match categories championship matches and qualifying matches demonstrates no connection to the three diffrent kind of share indices. Regarding the different nations, Spain and their small- and large cap index shows the most significant connection between the match outcome and abnormal return. Conclusions The small cap share index is basically the only index that is affected by the all the matches that is involved in this study (after a victory or a loss). The magnitude of a match does not seem to have a greater influence on investor rationality. Over all, the match outcome draw does not lead to negative abnormal return. Of this studys five surveyed countries (England, France, Spain, Sweden and Germany), the english and german share indicies seems to be least likley to be affected by the outcome in national team football matches.

Purpose: To examine the relationship between a new movie release and the stock value of the movie producers in america, and seek a connection between movie criticts and the stock price with an attempt to find similar patterns with swedish movies and their financial performance. Theoretical Framework: Based on theories of effcient and ineffcient markets, behavioural finance and previous research in the field. Method: The study has a quantitative and a deductive approach. An event study method is used to examine five large movie studios in the USA, and the Swedish film producers are examined through the number of paying customers. Results: The results are shown i charts to explain the abnormal rate of return (AR) and the relationship between movie release and the AR. Furthermore, the movie critique is also represented charts. Both for the american and the swedish movies. Conclusion: The results show that an overall negative rate of return of -0,24 % occurs at the time of a movie release. A connection between stock price and movie release has been encountered. Positive film critique generates positive AR.

Studien undersöker den abnormala avkastningen för de 100 största förvärven genomförda av svenska företag mellan 2007-2017. Studien beaktar även variabler som kan vara påverkande faktorer för denna avkastning. Variablerna som undersöks i denna studie är; betalningsmetod, affärsstorlek samt förvärvsland. Tillvägagångssättet som tillämpades för att mäta den abnormala avkastningen var i form av en eventstudie. Hypoteser framläggs utifrån studiens referensram, som sedan prövas via signifikanstest och multipel regressionsanalys. Resultaten visar en totalt positiv marknadsreaktion vid tillkännagivandet av förvärv. Samtliga portföljer genererar en värdeskapande affär, med undantaget av förvärv som uppstått i samband med kontantbetalning. Stora förvärv påvisade högre genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning än för små förvärv. Ett signifikant samband mellan förvärv finansierade av kontanter och positiv abnormal avkastning påvisades. Däremot visar studiens resultat att förvärv finansierade med aktier/tillgångar genererade en högre genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning jämfört med förvärv som var finansierade med kontanter. Detta resultat påvisar dock ingen signifikans. Ytterligare påvisas en högre positiv abnormal avkastning under händelsefönstret, för utländska förvärv. Det existerar ett signifikant samband, på 90%, mellan betalningsmetoden kontanter och den kumulativa genomsnittliga abnormala avkastningen. Studien fann inte ett signifikant samband för varken storlek på förvärv eller huruvida förvärvet var inhemskt eller utländskt och den kumulativa abnormala avkastningen. / This study examines the abnormal return for the 100 largest acquisitions made by Swedish companies between 2007-2017. The study also considers variables that may be influencing factors for the abnormal return. The variables examined in this study are; payment method, deal size and country of acquisition. The approach used to measure the abnormal return was an event study method. Hypotheses are presented based on the study's frame of reference, which is then tested via significance test and multiple regression analysis. The results show a total positive market reaction when announcing acquisitions. All portfolios generate value creation, with the exception of acquisitions with connection to cash payment. Large deal value acquisitions showed higher average cumulative abnormal returns than for small deal value acquisitions. A significant relationship between acquisitions financed by cash and positive abnormal returns was demonstrated. However, the study's results show that acquisitions financed by shares/assets generated a higher average cumulative abnormal return compared to acquisitions that were financed with cash. However, this result shows no significance. Further, a higher positive abnormal return is shown, during the event window, for foreign acquisitions. There is a 90% significant relationship between the cash payment method and the cumulative average abnormal return. The study did not find a significant relationship between either deal size or domestic/foreign acquisitions and the cumulative abnormal return.

<p>Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa.<strong><em></em></strong></p><p>Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan.<strong><em></em></strong></p><p>Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie. En eventstudie ger oss möjligheten att mäta effekten av en specifik händelse. Datainsamlingen har endast bestått av sekundärdata som vetenskapliga artiklar, litteratur, tidigare forskning samt elektroniska databaser så som Avanza och OMX. Vi valde att ta med alla de företag som under tidsperioden 2005-01-01 till 2009-04-01 annonserat om en nyemission och som i dagsläget fortfarande är noterade på OMX, Stockholmsbörsen.<strong><em></em></strong></p><p>I studien ingick 21 tillkännagivanden varav hela 13 stycken, ca 62 % av dem, resulterade i en negativ kursreaktion och avkastning. Fyra av åtta tillkännagivanden om nyemission som offentliggjordes innan lågkonjunkturen uppvisade en nedåtgående kursreaktion på annonseringsdagen och därmed en negativ abnormal avkastning. Denna trend fortsätter att hålla i sig då även nio av 13 tillkännagivanden under lågkonjunkturen, visade på en negativ abnormal avkastning.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The market reaction when a company provides information about a possible equity issue is said to be unpredictable. According to previous research the stock price, in most cases, is pushed downward in case of an equity issue. Over the past year some equity issues has been implemented particular because of the global recession. This because many companies experience too small funds. As for companies on the Stockholm Stock Exchange that have chosen to do an equity issue most of them had also experienced a decline in the stock price.<strong><em></em></strong></p><p>The authors of this essay intend to study how the market reacts to a public announcement of an upcoming equity issue. They would also like to know if there is any differences between the announcements of an equity issue that's been done before or during the recession and if there is any differences between industries.<strong><em></em></strong></p><p>Thus we wanted to see how equity issues affect a company's stock price, we have chosen to do an event study. An event study enables us to measure the effect of a specific event. The data that we been using has only consisted of secondary data as scientific articles, literature, previous research and electronic databases such as Avanza and OMX. For our study we have chosen to include all of the companies that during the period 2005-01-01 to 2009-04-01 announced about an upcoming equity issue and are still listed at the OMX, on the Stockholm Stock Exchange.<strong><em></em></strong></p><p>The study included 21 public notices of which entirely 13 of them, about 62 %, resulted in a negative rate reaction and return. Four of the eight notices about an equity issue, which was announced before the recession, resulted in a declining rate reaction on the day of the announcement and also had a negative abnormal return. This trend continues thus nine of 13 notices, which announced an equity issue during the recession, also showed a negative abnormal return.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa. Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan. Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie. En eventstudie ger oss möjligheten att mäta effekten av en specifik händelse. Datainsamlingen har endast bestått av sekundärdata som vetenskapliga artiklar, litteratur, tidigare forskning samt elektroniska databaser så som Avanza och OMX. Vi valde att ta med alla de företag som under tidsperioden 2005-01-01 till 2009-04-01 annonserat om en nyemission och som i dagsläget fortfarande är noterade på OMX, Stockholmsbörsen. I studien ingick 21 tillkännagivanden varav hela 13 stycken, ca 62 % av dem, resulterade i en negativ kursreaktion och avkastning. Fyra av åtta tillkännagivanden om nyemission som offentliggjordes innan lågkonjunkturen uppvisade en nedåtgående kursreaktion på annonseringsdagen och därmed en negativ abnormal avkastning. Denna trend fortsätter att hålla i sig då även nio av 13 tillkännagivanden under lågkonjunkturen, visade på en negativ abnormal avkastning. / The market reaction when a company provides information about a possible equity issue is said to be unpredictable. According to previous research the stock price, in most cases, is pushed downward in case of an equity issue. Over the past year some equity issues has been implemented particular because of the global recession. This because many companies experience too small funds. As for companies on the Stockholm Stock Exchange that have chosen to do an equity issue most of them had also experienced a decline in the stock price. The authors of this essay intend to study how the market reacts to a public announcement of an upcoming equity issue. They would also like to know if there is any differences between the announcements of an equity issue that's been done before or during the recession and if there is any differences between industries. Thus we wanted to see how equity issues affect a company's stock price, we have chosen to do an event study. An event study enables us to measure the effect of a specific event. The data that we been using has only consisted of secondary data as scientific articles, literature, previous research and electronic databases such as Avanza and OMX. For our study we have chosen to include all of the companies that during the period 2005-01-01 to 2009-04-01 announced about an upcoming equity issue and are still listed at the OMX, on the Stockholm Stock Exchange. The study included 21 public notices of which entirely 13 of them, about 62 %, resulted in a negative rate reaction and return. Four of the eight notices about an equity issue, which was announced before the recession, resulted in a declining rate reaction on the day of the announcement and also had a negative abnormal return. This trend continues thus nine of 13 notices, which announced an equity issue during the recession, also showed a negative abnormal return.