Abstract Non-pathological change in body weight and adiposity is one distinct adaptive feature that seasonal species undergo, and it can offer a novel way to study the mechanisms underlying body weight regulation and energy homeostasis. Changes in the expression and activity of metabolic enzymes are essential for the physiological adaptation seasonal species exhibit. AMP-activated protein kinase (AMPK) is a key regulatory enzyme that controls the energy homeostasis both on cellular and whole-body level. In this thesis, the main focus was to clarify how seasonal adaptation affects AMPK and its downstream target in lipid metabolism, acetyl-CoA carboxylase (ACC), in different metabolic tissues of two model species with diverse wintering strategies: the raccoon dog and the Djungarian hamster. In addition, the effect of periodic fasting on the raccoon dog skeletal muscle was studied. It was observed that seasonal differences in AMPK and ACC expression were evident mainly in adipose tissues of both species. AMPK was down-regulated in white adipose tissue (WAT) of the winter-adapted raccoon dog, whereas in the Djungarian hamster WAT, the abundance of AMPK increased in response to winter acclimatization. ACC expression was maintained or increased in winter in both species. The seasonal changes in AMPK and ACC expression observed, in particular, in adipose tissues reflects the wintering strategy of the species and presumably facilitates the lipid usage and/or preservation during wintertime scarcity. Raccoon dogs were quite resistant to the prolonged wintertime fast, as no changes were observed in AMPK and ACC expression levels in the WAT, liver or hypothalamus between the fasted and fed groups. Skeletal muscle function also appears to be well preserved, as there were no changes in the expression of proteins involved in insulin signaling, and the fiber type composition and muscle energy reserves were not affected. This thesis offers novel information on protein level changes in metabolic adaptation. / Tiivistelmä Useat luonnonvaraiset eläinlajit ovat fysiologisesti sopeutuneet ravinnonsaannin vuodenaikaisiin vaihteluihin. Vuodenaikaisrytmiin kytketty rasvakudoksen määrän vaihtelu ja siihen liittyvät aineenvaihdunnalliset muutokset tarjoavat mielenkiintoisen tutkimuskohteen ruumiinpainon säätelyn ja energiatasapainon ylläpidon molekulaaristen mekanismien selvittämiseen. Oleellinen osa fysiologista sopeutumista ovat muutokset energia-aineenvaihduntaa säätelevien proteiinien ekspressio- ja aktiivisuustasoissa. Yksi keskeinen elimistön energiatasapainoa kontrolloiva entsyymi on AMP-aktivoituva proteiinikinaasi (AMPK). AMPK toimii solunsisäisenä energiasensorina ja säätelee energiametaboliaa koko kehon tasolla. Tässä väitöskirjatutkimuksessa selvitettiin talviadaptaation vaikutusta AMPK:n ja sen kohdemolekyylin, rasvahappojen biosynteesiä säätelevän asetyyli-CoA karboksylaasin (ACC), ilmenemiseen ja aktiivisuuteen eri kudoksissa. Mallieläiminä käytettiin kahta eri talvehtimisstrategian omaavaa ja eri lailla ruumiinpainoaan säätelevää lajia, kääpiöhamsteria ja supikoiraa. Lisäksi tutkittiin pitkäaikaisen talvipaaston vaikutusta supikoiran luustolihakseen. Tulokset osoittivat, että molemmilla lajeilla AMPK- ja ACC-pitoisuuksissa on vuodenaikaisia eroja erityisesti rasvakudoksessa. Supikoiralla AMPK:n määrä väheni talviadaptaation seurauksena, kun taas kääpiöhamstereilla talviakklimatisaatio johti korkeampaan AMPK-pitoisuuteen rasvakudoksissa. ACC-pitoisuus puolestaan säilyi samana tai oli korkeampi talviadaptoituneilla yksilöillä. Havaitut muutokset AMPK:n ja ACC:n ilmenemisessä kuvastavat supikoiran ja kääpiöhamsterin eroja talvehtimisessa ja havainnollistavat entsyymien oleellista osaa rasvavarastojen vuodenaikaisessa säätelyssä ja käytössä, mikä on edellytys eläinten selviämiselle yli talven niukkuuden. Lisäksi havaittiin talviadaptoituneen supikoiran olevan melko resistentti 10 viikon paastolle tutkittujen parametrien suhteen. AMPK- ja ACC-pitoisuus tai aktiivisuus ei muuttunut aineenvaihdunnallisesti oleellisissa kudoksissa (rasvakudos, maksa, hypotalamus) paasto- ja kontrolliryhmän välillä. Supikoiran lihasten toimintakyky vaikuttaisi säilyvän, sillä insuliinisignalointiin liittyvien entsyymien pitoisuus, lihasten solutyyppikoostumus tai energiavarastot eivät muuttuneet paaston myötä. Tämä tutkimus tarjoaa uutta tietoa proteiinitason muutoksista osana fysiologista sopeutumista.

I denna uppsats gör vi en komparativ analys av Lewis Carrolls (1865) originalversion Alice i Underlandet med en bilderboksversion av Susie Linn (2015). Syftet är att undersöka vad som skett efter att en adaption har genomförts från kapitelbok till bilderbok. Vi tittar på vilka skillnader och likheter det finns mellan böckerna, och det inkluderar även karaktärerna, vilka är Alice, den vita kaninen, kålmasken/fjärilslarven och Cheshirekatten, samt tre episoder, tebjudningen, krocketturneringen och rättegången. Analysens resultat visar att böckerna följer samma kronologi, men i bilderboken som en komprimerad version. Det finns vissa delar som är borttagna efter adaptionen till bilderboken men de mest kända episoderna är kvar. Resultatet visar även att karaktärerna har fått en mildare framtoning i bilderboken jämfört med kapitelboken. Vi kan också konstatera att litteraturen är relevant till att använda i undervisningen i förskoleklass upp till årskurs 3.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

Uppsatsen analyserar de adaptioner och/eller de transformationer som skett mellan H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun till Walt Disneys filmatisering av Andersens saga, med fokus på intrigerna och karaktärerna. Syftet med denna uppsats är att, genom en komparativ analys, få syn på hur intrigerna och karaktärerna framställs i de båda versionerna. Bland annat användes Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons (1999) och Maria Nikolajevas (2004) för att får större förståelse till karaktärsanalyserna. Analysen visar att stora adaptioner och en del transformationer främst Disneys egen form av transformation, Disneyfication, har skett från sagan till filmen, både när det kommer till intrigen och karaktärerna.

Uppsatsen jämför en lätt moderniserad utgåva av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) med Irmeli Latvalas adaption Nils Holgersson på lätt svenska (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) är en välkänd berättelse om en ung svensk pojke som upptäcker Sveriges geografi tillsammans med en vildgåsflock. Boken har kommit att översättas på flera olika språk och tolkats i flertalet adaptioner. Syftet med vår uppsats är att undersöka de likheter och skillnader som finns i de valda utgåvorna samt hur berättelsen och karaktärsbeskrivningar påverkas av adaptionen. Analysen är komparativ, vilket betyder att den är jämförande. Det som jämförs är karaktärsbeskrivningar samt böckernas utformning och språk. Analysen lyfter fram några likheter och olikheter i utgåvorna och hur de påverkar berättelsens skede samt hur utgåvorna kan användas i undervisningssyfte.

Uppsatsen undersökte skillnader mellan klassikern Utvandrarna av Wilhelm Moberg (2013/1949) och dess adaption Utvandrarna adapterad av Cecilia Danielsson (2015/1949). Danielssons mål var att adaptera Utvandrarna till en lättläst roman till den stora läsegrupp svenskar på ca 2 miljoner som har svårt att läsa (Sundin 2007 s.26).Kvantitativa metoder användes för att studera meningslängd, fundament, ordval samt textbindning i de två verken. Sedan jämfördes verkens olika resultat med varandra och analyserades. I denna studie undersöktes också hur dessa variabler påverkade verkens läsbarhet utifrån ett andraspråks perspektiv.I studien framkom det att med längre meningslängder och fundament, fler högfrekventa ord utan förklaringar och mindre textbindning har verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg (2015/1949) en lägre läsbarhet än dess adaption Utvandrarna (Moberg 2015/1949) adapterad av Cecilia Danielsson.

Hur kan olika grader av interaktion i en mobilapplikation höja motivationen till handling av appens syfte? Detta är frågan som undersöks i detta arbete. Arbetet har grundat sig i H. Hedlunds bok Över Berg och Backar: 40 Vandringar i Göteborgs omgivningar från 1933 och utfördes i samarbete med Paul Löwen-Åberg. Undersökningen som gjorts har samlat kvantitativ och kvalitativ data med hjälp av testgrupper. Fältobservationer har även utförts under vandringar med testgrupper för att samla ytterligare data för att kunna svara på frågeställningen. Under arbetets gång utvecklades fyra prototyper av en vandringsapp som har testats och utvärderats av korrespondenter för att undersöka motivationsfaktorer. Avslutningsvis diskuteras i detta arbete undersökningens resultat, data insamling samt tankar kring framtida arbete.

I denna vetenskapliga uppsats kommer boken En man som heter Ove och filmen En man som heter Ove jämföras med varandra, med fokus på Oves tillbakablickar. Detta görs genom att analysera bokens och filmens tillbakablickar som förklarar Oves förflutna. Filmens tillbakablickar visas via flashbacks. Syftet med denna uppsats är att se hur stor påverkan skillnaden mellan bokens tillbakablickar och filmens användande av flashbacks har på karaktären Ove. Oves resa placeras i Craig Battys modell av protagonistens resa, både i bok och film. De båda resorna jämförs med fokus på Oves bakgrundsberättelse och hur det påverkar Oves karaktär i nutid. Vidare analyseras filmens val av flashbacks med hjälp av Linda Aronsons teori om flashbacks användning och funktion. Analysens resultat visar att Oves bakgrund har stor betydelse för hur Ove agerar i nutid vilket leder till att Ove upplevs olika i de olika medierna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Harry Potter som karaktär framställs i boken Harry Potter och Hemligheternas Kammare i jämförelse med filmadaptionen med samma namn. Genom en semiotisk analys på två nivåer granskas karaktären för att se på vilka sätt karaktären Harry Potters personliga egenskaper och tankar har översatts och ändrats i förflyttningen från bok till film. I slutdiskussionen visas att Harry Potter har förändrats något i adaptionen, men hans personlighet framställs i slutändan mycket som densamma. Att karaktären innehar samma personlighet och påvisar samma egenskaper är viktigt för att adaptionen ska fungera och gör att själva berättelsen i adaptionen inte måste vara fullt trogen till originalet för att ge samma bild.

I den här uppsatsen gör jag en komparativ analys av bröderna Grimms version av folksagan Snövit, Disneys film Snövit och de sju dvärgarna och en av Disneys senaste filmer, Frost. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur bilden av prinsessor har förändrats över tid, det vill säga vilka skillnader och likheter det finns mellan de kvinnliga karaktärerna. Fokus ligger alltså på Snövit i folksagan Snövit, Snövit i filmen Snövit och de sju dvärgarna och Elsa i filmen Frost. Analysen visar att när folksagan Snövit adapteras till film ändrades handlingen en del, filmen är mer barnvänlig och många scener är borttagna och ersatta med andra. Filmen precis som sagan handlar dock om Snövits skönhet och om drottningens avundsjuka. Snövit och de sju dvärgarna är Disneys första färglagda långfilm och Frost är en av de senaste. Förändringen av prinsessorna är stor. Snövit är passiv och klarar sig på grund av andra. Elsa är en självständig kvinna som klarar sig på egen hand, vilket speglar hur kvinnosynen förändrats.