Syftet med denna uppsats är att undersöka under vilka premisser adaptioner och remakes under 2010-talet använder sig av digitala- och sociala medier inom den diegetiska världen i en historia ursprungligen skapad i en tidsperiod där dessa teknologier inte existerade. Uppsatsen kommer utgå ifrån två huvudsakliga teoretiker inom fälten adaptionsteori och remakestudier; Linda Hutcheon och Constantine Verevis. De teknologiska hjälpmedel som används frekvent i dagens moderna samhälle, i underhållningssyfte såväl som praktiska redskap, är i ständig utveckling. I en diskussion med Hutcheons och Verevis publicerade teorier kommer uppsatsen utöka och uppdatera vad som sägs om kulturella uppdateringar i remakes i dagens filmindustri. Att en filmadaption betraktas som ett verk som bygger på en redan etablerad historia är sedan länge känt. En remake är en film vars historia har en föregångare inom samma konstform; rörlig media. Hutcheon definierar remakes som nära besläktat med adaptioner och därför kombinerar uppsatsen de två etablerade teoretiska perspektiven som är adaption- och remakestudier. Arbetet kommer utgå från redan utformade adaptionsformer och hur de ser på en remake med uppdaterat innehåll och ifall det, enligt dessa teorier, ses som något som är nödvändigt för att locka dagens filmpublik till biograferna. För att styrka dessa teorier på ett så klart och tydligt sätt som möjligt så innehåller uppsatsen en fallstudie; Stephen Kings publicerade roman om Carrie från 1974 som har fått ett flertal filmadaptioner sedan dess. Uppsatsen studerar två av dessa filmer närmare nämligen historiens första filmadaption Carrie (Brian De Palma, 1976) samt den senaste remaken Carrie (Kimberly Peirce, 2013). Båda filmskaparna har lämnat grundhistorien näst intill orörd från Kings roman men vad som skiljer den första filmadaptionen från remaken är hur den senare har uppdaterat de kulturella byggstenar vårt digitala samhälle idag förlitar sig på.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att främja patienternas och dess anhörigas livskvalitet genom att använda sig av en helhetssyn på människan samt genom att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Det är allt vanligare att patienter med obotliga sjukdomar vill vårdas i hemmet vid livets slutskede. De rollerna är utmanande på många sätt när anhöriga vårdar och stödjer sina närstående i hemmet vid livets slut och många gånger behöver de emotionellt eller praktiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen för att själva uppnå en god hälsa men även för att deras närstående ska kunna få en god och värdig död. Syftet: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet vid livets slutskede samt att utveckla sjuksköterskans kunskap och insats till att ge anpassat stöd. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Data samlades in från databaserna CINAHL Complete och Medline med begränsningarna Fulltext och Peer Reviewed samt en avgränsning mellan åren 2003 till 2015. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Resultaten presenterades i två kategorier: Anhörigas upplevelser av vårdande rollen samt upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården. Anhöriga beskrev att de upplevde ett ökat ansvar och börda av att vårda sina närstående i hemmet vid livets slut. Det påverkande deras arbete, inkomst, hälsa samt fritidsaktiviteter negativt. De upplevde även en känsla av otillräcklighet, isolering, och ensamhet vid bristande stöd från andra familjemedlemmar, vänner samt från hälso- och sjukvården. Trots de negativa upplevelserna anhöriga genomgick upplevde de samtidigt en meningsfull och tillfredsställande känsla av att vårda sina närstående. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodell och relaterat till konsensus begreppet hälsa. Anhöriga behövde olika stöd för att de lättare skulle kunna adaptera till sina nya roller för att främja sin hälsa. Vidare diskuterades även anhörigas upplevelser vid bristande stöd från familjemedlemmar, vänner och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans stödjande roll kan ha en avgörande betydelse för hur anhöriga kan anpassa sig till den vårdande rollen samt för att främja deras hälsa livskvalitet och välbefinnande. / Background: The goal of palliative care is to facilitate patients and their family member’s quality of life through holistic views and by working in coherence with four cornerstones: symptom relief, family support, teamwork and communication. It is more common that patients with incurable diseases want to be cared at home at the end of life. The family’s role is challenging in many ways when they care for and support their relatives at home at the end of life. These carers often need emotional or practical support from health care professionals in order to achieve good health but also for their relatives to have a good and dignified death. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a loved one at home at the final stages of life and to develop nurses' knowledge and effort to provide appropriate support. Method: Data were collected from the databases CINAHL Complete and Medline with full text constraints and Peer reviewed as well as a demarcation between the years of 2003 to 2015. Ten qualitative studies were selected and analyzed. Results: The results showed that relatives felt a great responsibility and burden when caring for their loved ones at home at final stages of life. It affected their work, income, and health and leisure time in negative manor. They also experienced a feeling of inadequacy, isolation and loneliness, due to the lack of support from other family members, friends as well as from the health care system. Even though, care giving attributed was experienced as negative the relatives also felt a validity, satisfaction and meaningfulness of caring for their loved ones. Discussion: The results were discussed on the basis of Roy’s adaptation model and to the consensus concept of health. Relatives need different types of support in order to adapt more easily to their role as carers and to promote their health. Furthermore, also discussed the relatives experienced lack of support from family members, friends and the health care professionals. The nurse`s supporting role can have a significant impact to how families can adapt to the caring role and to promote their health, quality of life and well-being.

Since the mid-1990s resin composite has been used for Class II restorations in stress-bearing areas as an alternative to amalgam. Reasons for this were the patients’ fear of mercury in dental amalgam and a growing demand for aesthetic restorations. During the last decades, the use of new resin composites with more optimized filler loading have resulted in reduced clinical wear. Improved and simplified amphiphilic bonding systems have been introduced. However, one of the main problems with resin composites, its polymerization shrinkage, has not been solved yet. During the polymerization of the resin composites, they shrink as a result of the conversion of the monomers into rigid polymers by a radical addition reaction. The resulting shrinkage stresses in the bonded resin composite restorations may cause adhesive failures at the resin composite/tooth structure interface and/or cohesive failures within the tooth or the resin composite. The interfacial failures may result in post-operative sensitivity, recurrent caries or pulpal injury. This thesis evaluates different restorative and light-curing techniques that are proposed to reduce the polymerization shrinkage and also the effect of new lightcuring units, light-emitting diodes (LED) and high-power quartz tungsten halogen (QTH) light on curing depth and degree of conversion of resin composites. Two restorative techniques using a polyacid-modified resin composite or a flowable resin composite in combination with conventional resin composite in sandwich restorations were evaluated in an intraindividual comparison with a conventional resin composite restoration. The durability of the polyacid-modified resin composite sandwich technique was investigated in a three year clinical follow-up study. A scanning electron microscope replica method was used for evaluation of the interfacial adaptation in vivo of both sandwich combinations. The depth of cure of the flowable resin composite was evaluated with the use of Wallace hardness testing. Degree of conversion for resin composite cured with the new LED units was evaluated with Fourier Transform Raman spectroscopy. Major results and conclusions from the studies are: • Neither the sandwich restoration with polyacid-modified resin composite nor the flowable resin composite improved the interfacial adaptation of the restorations. • No difference in durability was found between the sandwich restorations with polyacidmodified resin composite or the resin composite restorations. A low failure rate was observed for both types of restorations after a clinical observation time of three years. • The depth of cure of the flowable resin composite was higher than the depth of cure of the resin composite. It was found that the curing time of the resin composite studied could be reduced or the increment layer thickness increased compared to earlier recommendations. • LED curing units of the latest generation were able to cure resin composites to a higher degree of conversion than the control QTH unit • The use of soft-start curing did not improve the interfacial adaptation of neither of resin composite restorations tested.

Kan klippningen i en film påverka hur en karaktär framställs och uppfattas av tittaren? Syftet med den här uppsatsen är att analysera och jämföra två utvalda scener från filmen Låt den rätte komma in och de två motsvarande scenerna i remaken Let me in. Detta för att se huruvida klippningen kan påverka hur karaktärerna upplevs och vilka skillnader det finns när det gäller vilken klippteknik som använts i de båda filmerna. Med hjälp av Jens Eders analysmodell Karaktärsklockan som används vid analys av karaktärer och Roger Crittendens teorier om filmklippning, undersöker uppsatsen hur karaktärerna framställs och upplevs genom användandet av olika klipptekniker. Resultatet visar på att det går att fastställa att klippningen har haft stor påverkan hur karaktärerna i Låt den rätte komma in och Let me in uppfattas av tittaren. Det är även väldigt tydligt att klippningen och valet av olika klipptekniker skiljer sig åt mellan de två scenerna och karaktärerna har således framställts på olika sätt.

Ett starkt varumärke är nyckeln till att ett tjänsteföretag ska lyckas behålla en framstående position på marknaden samt för att urskilja dem från andra aktörer. Därutöver krävs det att företaget lyckas med sin positionering, det vill säga att när kunden eller intressenten får ett behov ska den kunna koppla företagets varumärke till just det uppkomna behovet. Vid etablering på en ny marknad är det viktigt att undersöka företagets positionering och varumärkesstyrkor på hemmamarknaden för att avgöra om dessa går att nyttja även på den nya marknaden, eller om de behöver anpassas. Fastighetsmäklarföretag har sett sin chans att internationalisera sig då allt fler svenskar väljer att köpa bostad utomlands. Ett av de mest populära länderna för svenskar att köpa bostad i är Spanien, detta med anledning av klimatet, atmosfären, arbetssituationer eller familjerelationer. Forskare menar att ett företag kan ha svårigheter med att imitera samma varumärkesimage på den internationella marknaden som på hemmamarknaden, det kan beror på faktorer som exempelvis kulturella och legala skillnader. Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska fastighetsmäklarföretag valt att positionera sitt varumärke på hemmamarknaden respektive den spanska marknaden samt utreda om de anpassar sin positioneringsstrategi beroende på vilken marknad de riktar sig till. I teoridelen användes befintliga teorier och modeller, i den empiriska delen utgicks detifrån den kvalitativa forskningsmetoden därdatainsamlingen begränsadestill intervjuer. Detta ansågs ge störst djupet i studien samt att det var den mest lämpliga metoden för att få ut den informationen som söktes från informantföretagen. Resultatet av studien visade att samtliga informantföretag vill förmedla ett enhetligt varumärke till sina kunder på de båda marknaderna för att öka tryggheten mot dem. Dock tyder resultatet på att fastighetsmäklarföretagen väljer att anpassa sin positioneringsstrategi på hemmamarknaden jämfört med den spanska marknaden då de huvudsakligen vill förmedla en dröm. / For a company to succeed it must have a strong and recognizable brand, this is the most important tool a company can use to be successful. If a company succeeds with its positioning, the client should be able to connect the company’s brand to their needs. When starting in a new market, it is important to examine the company’s positioning and brand strengths in the home market in order to determine whether they can use similar ideas in the new market, or whether the brand positioning need to be adapted. Real estate brokerage firms have seen their opportunity to internationalize due to that more and more Swedes are choosing to buy a property abroad. Spain is one of the most popular countries for Swedes to buy properties in, because of the climate, the atmosphere, work situations and family relationships. Researchers believe that a company may have difficulties imitating the same image in the international market as the home market, it may depend on factors such as cultural and legal differences. The purpose of this study was to investigate how Swedish real estate brokerage firms have chosen to position their brand in the home market and the Spanish market, as well as investigate whether they adapt their positioning depending on the market they are operating on. Existing theories and models where used and as for the empirical part, we have chosen to use qualitative research method and to limit the data collection to interviews. We believed this provided a greater depth to our study and that it was the most feasible way to get access to the information we sought from the companies that we interviewed. We came to the conclusion that all companies that took part in our study want to convey a united brand to its customers in both markets. However, we found that theychoose to alter the way of working their positioning strategy in their home market compared to the Spanish market.

The focus of this dissertation is the theatrical representation of both the individual and war in a time of disintegrating national states and the dramatisation of destruction versus survival as the driving forces on stage. In a study on the future of empire it has been observed that instead of progressing into a peaceful future, the 21st century has slipped back in time into the nightmare of perpetual and indeterminate state of warfare: ceasing to be the exceptional state, war has become 'the primary organising principle of society', thus echoing Giorgio Agamben's declaration that the state of exception has become the status quo. Seminal studies on contemporary warfare and society such as Mary Kaldor's New & Old Wars (2005) and Ulrich Beck's World at Risk (2008 [2007]) trace how the face of war has changed over the past fifteen years. The dramatic texts examined in this thesis reach from plays depicting inner-state conflict, civil war and the politics of fear, for example Caryl Churchill's Far Away (2000), Sarah Kane's Blasted (1995) and Zinnie Harris's war trilogy (2005-2008) over documentary and verbatim-based plays and their attempt to portray the trauma of war by recreating on stage the process of giving testimony and by endorsing public grieving (e.g. various Tricycle productions and Gregory Burke's Black Watch [2006]), to adaptations of Greek tragedies (like Martin Crimp's Cruel and Tender [2004]) and a Shakespearean play. The questions underlying this work are: how can war be represented on stage? and, how do the plays replicate the sociological structures leading to violence and war and explore their transformation of societies? Springing from the discussion about 'New Wars' in the age of globalisation, it will be demonstrated here how these 'New Wars' also bring forth new plays about war.

Purpose: The purpose of this paper to fill the research gap of lack ofcross-country studies in Germany, Hungary and Sweden in thecontext of online and mobile payment adaption and usage. Research Questions: The authors of this study aim at answering the followingquestion: What are the main similarities and differences in onlineand mobile payment acceptance in Germany, Hungary andSweden in the age group of 18-35?Theoretical Framework:The theoretical framework presents prevalent theories aboutfactors which are connected to online and mobilepayment. In addition, the Technical Acceptance Model wasused as a base for the conceptual framework developed by theauthors.Methodology: This study includes both qualitative and quantitative primarydata. The conducted survey resulted in 1016 answers; out of these869 answers were eligible. In addition, 150 companies wereasked and 30 qualitative interviews (10 per each country) wereconducted.Analysis: The analysis aimed at investigating how the acceptance of theusage of online and mobile payment differs among Germany,Hungary Sweden. Thereby, the following factors wereinvestigated: (1) perceived ease of use, (2) perceived usefulness,(3) perceived security, (4) perceived risk, (5) social influence, (6)information asymmetry and (7) intention to use. Conclusion: The findings of this cross-country study showed that Germany,Hungary and Sweden show a relatively similar level ofacceptance in online payment. In contrast, the acceptance in thecontext of mobile payment differed greatly. Whereas Swedenshowed a high level of acceptance, Germany and Hungaryshowed a relatively moderate level of acceptance.

The aim of this thesis is to deepen the understanding about the function of control in the inspection process and to increase the knowledge about the legitimacy and impact from inspection on different types of social and welfare services. In the thesis the form and legitimacy of the inspection process are studied in two types of social services in Sweden: a less complex service where the task to investigate and make decisions about social care dominates (IAD), and a more complex service where the task to provide treatment interventions dominates (TI). The data consists of policy documents, inspection reports, casefile documentation, and interviews with inspectors, politicians, managers and social workers. The inspection process is discussed in relation to theories about control systems and legitimacy processes. Inspection is a policy instrument whose standards are derived from legislations and where those subject to the inspection are obliged to meet the demands made by the inspectorates. This form of disciplinary control has been questioned given that its complexity makes it hard to regulate the practice of social work through detailed rules. By including a less disciplinary form of control the instrument’s ability to impact on more complex aspects of social services are expected to increase. The results show a difference in how the inspection process is set up in the two types of services. In the IAD services the process takes the form of a disciplinary control system, whereas the process in TI services initially takes the form of a non-disciplinary system. In spite of the differences observed in the initial stages of the process, the results show that the judgments of inspectors in both types of services are almost exclusively based on information about concrete and detailed aspects. This entails that the judgements of inspectors in both types of services mostly take the form of statements on simple observable and concrete conditions, whereas judgments about more complex aspects are rarely made. The study also shows that although the propriety and relevance of the inspectors’ judgements are questioned more in TI organisations inspections seem to have greater validity and impact on TI than on IAD organisations. The results of the thesis point to two explanations. One explanation is that the costs of dealing with the problems underlying the identified deficiencies are lower for TI than IAD organisations. This in turn leads to greater acceptance of carrying out the proposed measures in TI than in IAD organisations. Another possible explanation is that the potential sanctions are greater for TI than IAD organisations.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är något som berör många och är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Förutom patientens förändrade tillvaro kan även närstående påverkas negativt såväl som positivt. Närstående till patienter med psykisk ohälsa kan uppleva en utmanande tillvaro med olika former av påfrestningar och det är vanligt att närstående själva får rollen som informella vårdare.                                                                                                                                                            Syfte: Att utifrån närståendes erfarenheter undersöka olika sätt att hantera livet tillsammans med någon med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Sökning av artiklar utfördes i tre olika databaser. Studien baseras på tolv artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metod design. Roys adaptionsmodell valdes som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Resultatet beskriver hur närstående hanterar och bearbetar deras tillvaro vilket beskrivs utifrån det övergripande huvudtemat anpassning med sina fem tillhörande underteman, acceptans, förändring och ökad kunskap, kontroll och balans, distansering samt ett sökande efter stöd. Ett sökande efter stöd och acceptans var mest framträdande vad gäller hur närstående hanterade deras tillvaro. Detta kunde innebära att acceptera hur den aktuella situationen såg ut eller att söka stöd hos familj och vänner. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Roys adaptionsmodell och de fyra funktionsområdena fysiologiska behov, självuppfattning, rollfunktion samt relation och samhörighet. / Background: Mental illness is something that affects many people and it is the most common reason for sick leave in Sweden. Except for changed life circumstances regarding the patient, it may also have negative or positive effects on relatives. Relatives to patients suffering from mental illness may experience challenging life circumstances and various kinds of burdens. It is also common for relatives to receive a role as an informal caregiver. Aim: Based on relative's experiences, the aim of this study was to explore how relatives manage life together with someone with mental illness. Method: A literature overview was conducted. In the search for articles three different databases were used. The work is based on twelve articles with qualitative, quantitative and mixed-method design. Roy's Adaptation Model was used as a theoretical framework. Results: The results describe how relatives manage and process their life, which is being described from the overall theme adaption along with the sub-themes acceptance, change and enhanced knowledge, control and balance, alienation and a search for support. A search for support and acceptance was most prominent regarding to how relatives managed their life. An example of this could be that relatives accepted the current situation as it was or searched for support within the family or from friends. Discussion: The results are being discussed on the basis of Roy's Adaptation Model and its four adaptive modes; physiologic-physical, self-concept, role function and interdependence.

Bakgrund: Vid Alzheimers sjukdom försämras de kognitiva funktionerna vilket innebär svåra psykiska och sociala funktionsnedsättningar. Det finns inget botemedel för Alzheimers sjukdom och dess sjukdomsförlopp är långdraget med upp till 10–15 år och leder sedermera att personen avlider. I tidiga skeden av Alzheimers sjukdom riskerar anhöriga förbinda sig med orimliga åtaganden utan tanke på sjukdomens progression och det ökande vårdbehovet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom samt granska datainsamlingsmetoden i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design som baserades på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet inhämtades genom sökningar i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visar att anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom upplever känslor av oro, stress, ångest, skam och skuldkänslor vid vårdandet av sin anhörige. Dessa känslor upplevs som värre i relation med att sjukdomen progredierar och det ökade omvårdnadsbehovet leder till att anhörigvårdare känner rädsla över att bli utbrända och ett förlorat hopp om framtiden. Motsatsen till detta är anhörigvårdare med ett förhållningssätt att varje dag var unik och därför accepterande sin nya roll i livet. Detta gav anhörigvårdare högre livskvalitet och upplevde därmed mindre nivåer av ångest i vardagen som resulterade i hopp om framtiden. Slutsats: Hur anhörigvårdaren upplever situationer som negativ eller positiv präglas av hur de hanterar och förhåller sig till situationer. Strategierna som används ger antingen ökad eller minskad stress och korrelerar med risken för att bli utbränd. / Background: Alzheimer's disease is impaired cognitive functions, which means severe mental and social disabilities. There is no cure for Alzheimer's disease and its course is up to 10-15 years and subsequently leads to the person dies. In the early stages of Alzheimer's disease relatives commit themselves with excessive commitments with no thoughts given to the disease's progression and the increasing need for care. Within the health care the health professionals sees the problems associated with being a family caregiver and the risk of them becoming burned out. Aim: The aim of this study was to describe the experience of being a family caregiver to people with Alzheimer’s disease and examine the data collection method in the selected articles. Method: The present study was a literature study with a descriptive design based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The material was gathered through searches in the database PubMed. Main results: The result shows that the family caregivers of people with Alzheimer's disease experience feelings of anxiety, stress, shame and guilt when caring for their loved one. These feelings are experienced as worse in relation with the disease progresses and the increased need for nursing leads to that the family caregivers feel fear of becoming burned out and feel lost hope for the future. The opposite of this is family caregivers with an attitude that every day was unique and therefore accepting their new role in life. This gave the family caregivers a higher quality of life and thus less experienced levels of anxiety in everyday life that resulted in feeling hope for the future. Conclusion: The experience of the family caregivers could either be positive or negative in managing of a person with Alzheiemer’s disease. The way of managing characterized how the family caregiver relates to situations. The managing of the strategys either reduce or induce levels of stress and correlates with the risk of being bournt-out.