<p>The purpose of this paper is to try to understand which negative effects grading and judging in art class can have on the students. The emphasise lies on how the media specific parts of the subject is affected. The goal is to get knowledge how students experience getting judged and graded and how this affects them, hence understanding which factors affects them in a positive or negative way in this process. The literature study starts with a historical survey of the swedish grading system and the art subject in Swedish schools. It countinues to explain the current curriculum with an emphasise on art. In the last part of the literature study one can find prior research that has a connection to the survey in this paper. The empirical study that follows includes interviews with twelve ninth grade students and two art teachers. The results show, among other things, that the students have a fear of failing which is partly an effect of them being graded. Furthermore the results show some off the positive and negative effects that grading in art class has. One being that grades are a source of motivation and another that students tend to aim their work towards a grade and thus being limited in their creative choices. It also shows that although the student do not have a problem understanding the goals for exercises they have a harder time understanding on what grounds they are being graded, i.e. they have a hard time understanding the criterias in the curriculum.</p>

<p>Under de år jag själv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i grundskolan. De frågeställningar som jag arbetat med är för- respektive nackdelar med denna form av slöjd, lämpliga slöjdföremål i färskt trä, lämpliga svenska lövträd samt lämpliga verktyg och hjälpmedel vid slöjdande i färskt trä. För att finna svar på mina frågeställningar har jag använt mig av täljövningar med elever, egna erfarenheter på området, litteraturstudier samt intervjuer. Det resultat jag kommit fram till är att fördelarna med slöjdande i färskt trä överväger nackdelarna, vilket skapar tro om stora möjligheter att använda sig av denna form av slöjd. Det som främst talar emot slöjdande i färskt trä är de stora elevgrupper som kan ha en avgörande betydelse för säkerheten. Till fördelarna hör bl.a. möjligheten till en helhetsupplevelse, utveckling av finmotoriken samt även möjligheten till att kunna bidra till en hållbar utveckling av vår miljö.</p>

<p>Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:</p><p>-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:</p><p>-Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?</p><p>Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.</p>

<p>Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik. Vår undersökning jämfördes med inhämtad litteratur.</p><p>Resultatet visade att det mer eller mindre fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan och att det inom samtliga fyra områden fanns både likheter och skillnader mellan förskollärarna. Vidare framkom det i resultatet att musiken användes i många olika sammanhang. Förskollärarnas syften med musiken var kognitiva, socioemotionella och kulturella. Deras val av musik, sånger och sångtexter utgick ifrån de tre didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Enligt våra informanter var de faktorer som krävdes för arbetet med musik i förskolan ett gott självförtroende, vilja, mod, initiativförmåga, intresse och glädje. De ansåg även att ingen speciell utbildning behövdes men enligt vissa var det dock en fördel.</p>

<p>Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.</p>

<p>Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.</p><p>Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.</p>

<p>Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt. Gemensamt för dem är att de använder sig av någon form av estetiska arbetsmetoder.</p><p>Vi har kommit fram till att estetiska arbetsmetoder kan vara ett sätt att arbeta med identitet och självkänsla, eftersom man genom att använda dem samtidigt som elev arbetar med sig själv. Genom olika projekt vi har studerat har vi också sett att estetiska arbetsmetoder kan vara en hjälp vid integrering av människor, tillsammans med andra arbetssätt. Dessutom har vi på ett mer indirekt sätt tyckt oss finna stöd för att estetiska arbetsmetoder kan främja socialisationen av människor. Vi har också i diskussionsdelen kommit med en del frågeställningar och förslag på förbättringar, både för projekt vi läst om eller på annat sätt tagit del av och vår egen studiecirkel.</p>

<p>Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö.</p><p>Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.</p>

<p>Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen. De faktorer som inverkade var bland annat gruppstorlek, typ av arbetsuppgift och de andra eleverna i gruppens grad av sociala kompetens. Enligt litteraturen är social kompetens något som alla kan utveckla och lära sig.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.</p><p>- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?</p><p>- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?</p><p>- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?</p><p>Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.</p>