<p>I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget. Resultaten är ofta motstridiga och ofta hittas ingen tydlig förklaring till förändringarna. Eleverna påverkas sinsemellan olika av liknande situationer. Därför är det viktigt att lärarens agerande anpassas till den enskilda eleven. Slutsatsen är att läraren kan påverka och underlätta motivationen hos alla men det är inte lika lätt att skapa motivation hos elever med negativ inställning. Det visade sig att motivation är något ytterst personligt och att lärarens förståelse av motivationsbegreppets komplexitet är intressant och av betydelse för lärare.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna.</p> / Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

<p>På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna. Ämnesintegrerat arbete medför dock betungande administration, både i planerings och i utvärderingsstadiet. Hindren tycks vara djupt rotade i den moderna kursskolans struktur och kan därför kännas svåröverstigliga. För framgångsrik ämnesintegrering krävs tydliga beröringspunkter mellan, samt planerad måluppfyllelse för, samtliga samverkansämnen.</p> / Bilaga på 1 sid. ej med i fulltexten.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.</p>

<p>I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola. Resultatet av undersökningen visar på att musik spelar för alla de intervjuade lärarna en viktig roll i deras undervisning, sång och spel i varierande former förekommer frekvent i deras vardagliga arbete. Struktur och kontinuitet är viktiga ledord i deras arbete med barn på tidig utvecklingsnivå. Inlednings- och avslutningssånger är ett tydligt exempel på den strukturerade skolgång som eleverna möter varje dag. Alla informanter beskriver att de använder sig av just detta arbetssätt för att skapa en känsla av trygghet i vardagen. Sånglekar, rörelsesånger och instrumentspel används för att bl.a. utveckla motoriska färdigheter samt att stärka deras självkänsla och identitet genom att bekräfta och ge respons på deras handlingar. Turtagning, imitation och härmning är metoder som det arbetas med på alla de besökta skolorna. Ingen av de undersökta skolorna har i dagsläget en utbildad musikterapeut anställd, vilket medför att bl.a. behandling i Funktions inriktad musikterapi (FMT-metoden) inte är genomförbar. Det framkommer att alla informanter ställer sig positiva till FMT- metoden och att de i dagsläget inte kan skönja samma framsteg bland eleverna som tidigare, vilket de kopplar till frånvaron av utbildade musikterapeuter.</p>

<p>Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.</p>

<p>Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?</p>

<p>Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län. Av femtio utskickade enkäter fick vi tillbaka trettioåtta stycken. Det resultat vi fick fram visar att de textillärare som ingick i undersökningen tyckte att stickning är en viktig teknik att undervisa om i dagens skola. Vi kom också fram till att stickningens popularitet gått i vågor men att intresset för stickning ökat igen sedan början av 2000-talet. Det beror på stickcaféernas tillkomst, stickgraffitins spridning, det ökande användandet av Internet som informations- och inspirationskälla samt att stickningen blivit ett hantverk för att nå ut med olika budskap, till exempel politiska. Vår slutsats blev att stickning är populärare än någonsin, både i skola och samhälle.</p>

<p>Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra. De teoretiska utgångspunkter vi beskrivit handlar mycket om självkänsla, att hur en människa mår handlar om vad som händer inuti och utanför kroppen. Resultatet som vi kom fram till visar att elever är stressade. I studien har vi presenterat vilka stressorer de upplever. Ämnen som matematik, kemi, fysik och biologi är de ämnen som eleverna upplever mest stress i, men även faktorer som ljudnivå, klasstorlek är återkommande i många situationer. Studien har gett oss en förståelse om att vi aktivt måste jobba med detta problem i skolan så att kraven skolan ställer möter varje elev.</p> / <p>Our study is about stress in school. The purpose of this report is to determine how stress looks like in school and sloyd to deepen our understanding in the field of stress and how school is trying to counteract the students stress. The methods we used to get answers to our questions was surveys and interviews. The informants who participated in the study are between the ages of 15-16 years. We felt that it was a lot happening right at that age, yet to maturity is at a level that the validity of this study would be fine. The theoretical perspectives we have described and believe in is very much about self-esteem and what happen inside and outside your body. The result that we came to show is that students are stressed. In this study, we have presented the stressors they experience. The students experience that mathematics, chemistry, physict and biology is the most stressful subjects in school, but also factors such as noise level, class size is recurrent in many situations. The study has given us an understanding that we must work actively on this subject in school so the school provides for each student.</p>