<p>Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.</p>

<p>Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.</p>

<p>Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara. Det stora bortfall som infunnit sig har gjort att det inte gått att dra några konkret allmängiltiga slutsatser utifrån materialet. Dock kan sägas att indikationer finns att dokumenten kan ses som likvärdiga, men att de kunskapsformer som dominerar till stor del speglar en gammal syn på bildämnet som lever kvar från äldre läroplaner.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.</p>

<p>Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år. Litteraturen tar upp kreativitetsforskning, hälso- och omvårdnadsforskning samt terapeutisk verksamhet som stärker emotionell hälsa. Slutsatsen hävdar att bildämnet inom kursen estetisk verksamhet, kan tjäna till att utrusta eleverna med redskap där de blir synliga för sig själva. Genom att få utveckla sitt skapande får de en språkdräkt som lämpar sig bättre för att kommunicera inre subtila och ibland svårtolkade upplevelser. Vår emotionella hälsa stärks när vi blir tydliga för oss själva, och genom skapandet får människan syn på sig själv. Det konstnärliga skapandet och de estetiska upplevelserna avslöjar sådant som vi inte aktivt visste om oss själva, och bekräftar sådant som vi inte kunnat formulera. Den självkännedom som detta ger är grundläggande för en god självbild och livskvalitet.</p>

<p>Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar. </p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper. De skillnader vi fann var främst i de praktiska bitarna kring skapandet. Den viktigaste skillnaden, enligt oss, var hur pedagogerna i de olika grupperna arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna i den Reggio Emiliainspirerade gruppen arbetade både oftare och mer reflekterande med pedagogisk dokumentation än pedagogerna i den allmänna gruppen. I barnsynen såg vi de största likheterna mellan grupperna. Alla pedagoger såg till exempel skapandet som utvecklande för barnen på många sätt.</p>

<p><p>Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll. Vi har sedan gjort en komparativ analys med dessa gymnasieprograms broschyrer i centrum. De värderingar och attityder om kön och vad man egentligen har gjort och gör för att motverka könsbaserade gymnasival har varit i fokus. Därefter har vi intervjuat det ena programmets verksamhetsled med två lärare, rektor, studie och yrkesvägledare och gymnasieförvaltning som representanter för verksamheten. Vi har koncentrerat oss på hur den aktuella verksamheten samarbetar med jämställdhetsfrågor och hur och om de därmed utformar sin marknadsföring utifrån jämställdhetsmål. En viktig slutsats av vårt arbete är att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamhetsnivåerna och att det påverkar jämställdhetsarbetet, både i marknadsföringen och slutligen i gymnasieförvaltningens mål att motverka könsbaserade gymnasiprogramval.</p></p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.</p><p> </p>