Syftet med uppsatsen har varit att undersöka framgångsfaktorer vid införandet av ERP-system i olika företag. Både kundernas och leverantörens syn på framgångsfaktorer vid införandet har klargjorts. Min empiriska undersökning har utförts på fem olika företag och jag har intervjuat totalt fem personer som samtliga haft mycket centrala roller vid ERP-införandena. Vid intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ ansats där informanterna har fått berätta relativt fritt om vad de uppfattat kunna påverka framgången med införandet av ERP-systemen. Jag analyserade det insamlade materialet med hjälp av empirinär kvalitativ bearbetning, i form av innehållsanalys. Undersökningens resultat visar att kunderna och leverantören inte ser helt lika på vilka faktorer som bidrar till framgång. Det finns dock några tydliga samband mellan leverantörens och kundens syn på framgångsfaktorer. Samsyn ligger i att kunden ska göra en dokumenterad processmappning av verksamhetens före och efterläge vilket leder till att leverantörens arbete underlättas och implementeringen av systemet kommer igång snabbare. Vidare samsyn finns kring det faktum att kunden ska förbereda sig på den kommande förändringen genom att utbilda personalen i handhavandet av systemet samt ge personalen ökad förståelse kring förändringsproblematiken. Detta leder till större engagemang hos kunden och snabbare acceptans av systemet i företaget. / The purpose of this report has been to investigate successfactors when implementing ERP-systems in different companies. The opinion of both the supplier and the customer’s point of view about the successfactors has been explained. The empiricalstudy has included five different companies and a total of five persons. I have used a qualitative approach during the different interviews. The material from the interviews was analysed with the qualitative method content analysis. The study shows the supplier and the customers both have and have not the same opinion about which successfactors to consider when implementing. There are a few obvious connections between the supplier and the customer’s point of view. They agree about the importance of linking business processes and information to the system in the feasibility study. This will lead to an easier and more rapid implementation phase. They also agree about the importance of educating the personal, both in practical skills of the system and also information of the reactions of change in the organisation. This will lead to a greater engagement from the customer and quicker system acceptance.

Detta examensarbete behandlar ämnet standardisering av affärsprocesser för elektronisk handel mellan företag (B2B). I ett par decennier har EDI varit den enda standarden för att elektroniskt överföra standardiserade dokument. EDI är en dyr och komplex teknologi, vilket har lett till att den används av främst större företag i samarbete med deras största leverantörer/kunder. Standarden XML kom år 1998, den lämpar sig även för mindre företag och är anpassad för Internet. Arbetets syfte har varit att studera vilka standards som används och varför, i vilka affärsprocesser de används, påverkan på affärsprocesserna, samt hur företagen ser på framtiden inom området. Undersökningen baseras på en enkätundersökning med åtta större företag i olika branscher. Resultatet visar att valet av standards oftast inte styrs av vilken teknologi företaget behöver utan de flesta företag ingår i ett nätverk av samarbetspartners som påverkar varandra. För att alla företag ska kunna ta del av de effektiviseringsvinster som en standardisering innebär krävs enklare och webb-baserade lösningar.

Bakgrund. Digitalisering leder till högre effektivitet och lyhördhet i logistik. Det medför potentiella fördelar som förbättrad tillgänglighet, vilket innebär omedelbar tillgång till information oberoende av tid eller avstånd till informationskällan, och mer flexibilitet i hantering av information. För verksamheter med just-in-time i logistik är digitalisering således betydelsefullt eftersom det utgör effektiva kanaler för informationsflöden. Logistik berör: kundservice, orderhantering, lagerhantering och transport. Områdena sträcker sig över flera företagsfunktioner och därav även över flera informationssystem. Att digitalisera affärsprocesser gör dem mer effektiva och ökar deras förmåga att interagera med andra företagsfunktioner. En affärsprocess som berör logistik och flera företagsfunktioner, är följesedelsprocessen. Mjukvaruutveckling som sker nära verksamheten och systemets användare påvisar öka sannolikheten för att möta användarnas behov och till följd ökat kundvärde. Framgångsrik digitalisering stärker även konkurrenskraft. Syfte. Syftet med studien är att förstå vilka behov betongindustrins kunder (användarna) har inför en digitalisering av följesedelsprocessen, för att kunna erhålla användarkrav. Syftet med studien är också att studera användarnas mottaglighet för digitalisering genom att undersöka inställning, behov och förväntad användning av digitalisering, detta med hjälp av begreppet användarmotstånd. Metod. Studien har följt en tolkande forskningsfilosofi med ett induktivt förhållandesätt till teoriutveckling. Den forskningsstrategi som har valts för studien är en fallstudie för att kunna studera ämnet på djupet och förstå kontexten för det som studeras. För datainsamling har semi- strukturerade intervjuer utförts över telefon. Intervjuerna har inkluderat användning av Scenario- based Engineering för att sätta deltagarnas arbetssätt i kontext. Tio deltagare med snarlika kunskapsnivåer i ämnet har intervjuats; platschefer, arbetsledare eller projektledare. För dataanalys har en tematisk analys genomförts. Analys och slutsats. Användarmotstånd för digitalisering av följesedelsprocessen bedöms vara låg med avseende på att den digitala lösningen kan utformas efter deltagarnas uttryckta behov, samt att användarna har en förväntad användning av den kommande digitala lösningen. Analys av användarmotstånd tyder på att icke-funktionella användarkrav är betydelsefulla i mjukvaruutveckling, vad gäller exempelvis intuitiva användargränssnitt. Digitalisering bedöms medföra ett antal potentiella fördelar för användarna som till följd ökar värdet av just-in-time i logistik och vidare även kundvärde. Det vanligaste önskemålet för gränssnitt var ett webbgränssnitt, med andra ord en kundportal, vilket är relativt enkelt och kostnadseffektivt att utveckla.

Företag automatiserar sina affärsprocesser för att effektivisera sin verksamhet. Robot process automation (RPA) är ett mjukvarusystem som fungerar genom att imitera den mänskliga användaren och kan på det sättet automatisera affärsprocesser som är standardiserade, repetitiva och har låg komplexitet. En affärsprocess som är komplex har flera variationer och logiken mellan aktiviteterna i processen är inte alltid tydlig. Det gör att RPA inte kan automatisera affärsprocesser med för hög komplexitet då kostnaden för RPA projektet inte anses lönsamt. Process mining är ett verktyg som implementeras på verksamhetens databaser och informationssystemens eventlogar och använder sig av data för att modulera alla verksamhetens affärsprocesser. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om RPA och process mining kan automatisera komplexa affärsprocesser. Undersökningsfrågan för denna rapport är: Till vilken grad kan process mining informera RPA för att automatisera mer komplexa affärsprocesser? Litteraturöversikten behandlar tidigare forskning inom tre huvudområden komplexa affärsprocesser, RPA och process mining och den empiriska studien genomfördes med fyra intervjuer från fyra olika företag. Den första intervjun genomfördes med en expert inom affärsprocesser, andra och tredje intervjun genomfördes med konsulter inom RPA och den fjärde intervjun genomfördes med en konsult inom RPA och process mining. De slutsatser som uppsatsen har kommit fram till är att RPA och process mining kan automatisera mer komplexa affärsprocesser, där data är strukturerad och det finns tydliga regler. RPA är bäst anpassad för mindre komplexa processer på grund av att de levererar ett bättre return on investment (ROI). RPA och process mining kan inte automatisera affärsprocesser med en komplexitet där startpunkten är olika varje gång och där logiken i utförandet är slumpartad.

The starting point of this paper has to do with rapid changes within the information technology and the need for agile and fast systems. The primary goal is to investigate what happens with recordkeeping practices in agile environments like service oriented architecture (SOA). It is in the possible transfer between IT architecture and digital archive the area of this paper resides. The paper relates to the Records Continuum model by which records will be considered historical and active at the time of creation. In the Records Continuum model recordkeeping practices and archival requirements will have to be taken into account at the time of creation. This paper concerns SOA from the perspective of Archival and Information science. It describes the different parts that make it possible to achieve a SOA with emphasis on those parts which have the most impact on the requirements of a digital archive. The main requirements discussed in this paper are the principle of provenance, the need to ensure that records remain authentic, reliable and keep their integrity and usability over time. The issue of keeping track of information and activities in a SOA is also discussed. It is established that records which need to fulfil the requirements mentioned above do exists in a SOA. The purpose of this paper is to investigate whether or not the principle of provenance and the archival requirements will be affected by SOA, and whether or not the requirements can be fulfilled over time. Information collection for this paper is basically through studies of literature and information gathering on the Internet. The method is descriptive and comparison between the information gathered has been made. In addition one short interview has been undertaken with Skatteverket, a government that are in the process of implementing both SOA and a digital archive. The main purpose with the interview was to find out if there are any collaboration between SOA and the digital archive at Skatteverket. The results indicate that a lot of the problem concerning preservation of digital records over time also applies for SOA, such as the lack of sustainable format and media and the potential loss of information. However some successful implementations of digital archives based on the OAIS-model with SOA as tool for realising the digital archive has been found. The archival requirements and the principle of provenance will be affected by SOA but it is only when there is a connection between SOA and a digital archive that it is possible to secure some of the archival requirements.

Syftet med denna studie var att förstå kriterier, barriärer, kostnader och fördelar som är förknippade med implementering av blockchain-teknik, och utifrån detta utforska hur blockchain-teknik kan förbättra BPM. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes sekventiellt genom att först genomföra en omfattande tvärvetenskaplig litteraturöversikt och därefter intervjua personer med erfarenhet från blockchain-teknik. Analysen gjordes med både en induktiv och deduktiv ansats där tematisk analys tillämpades. Resultaten från studien visar att blockchain-teknik kan minska transaktionskostnader, förbättra avstämning och verifiering, förbättra samarbetsprocesser och skapa förtroende och öppenhet samtidigt som de stöder organisationer med styrning av datasäkerhet, korrekthet av data, och minskade IT-kostnader till följd av förbättrad hantering med säkerhetskopiering av data, servrar och lagring. Stort fokus ligger för tillfället på smarta kontrakt där integrering av affärslogiken tillsammans med en förbättrad databasstruktur möjliggör förbättrat samarbete och automatisering av standardiserade affärsprocesser. Resultaten indikerar också brist på blockchain-ingenjörer, vilket påverkar utveckling och tillväxt. Studien belyser ett behov av ytterligare implementeringsstudier och att bättre skilja mellan de olika blockchain-typerna och de problem de kan lösa. Säkerhet, hållbarhet och interoperabilitet nämns ofta som utmaningar i den pågående diskussionen om blockchain. Detta är inte unikt för blockchain-teknik och mer nyanserade förklaringsmodeller krävs. Blockchain-teknik kan vara framtiden, och kan ersätta befintlig infrastruktur, i slutändan måste organisationer överväga vid vilken tidpunkt de bör börja tänka på att sätta blockchain på sin agenda, med de olika avvägningar som detta innebär. / The purpose of this study was to understand criteria, barriers, costs and benefits that are associated with implementing blockchain technology, and from this explore how blockchain technology can improve BPM. The study is of qualitative nature and was done sequentially by conducting an extensive cross-disciplinary literature review first, and then interviewed people with experience from blockchain technology. The analysis was done with both an inductive and deductive approach by doing a thematic analysis. The results from this study show that blockchain technology can reduce transactional costs, improve reconciliation, improve collaborative business processes and bring trust and transparency while supporting organizations with governance of data security, data consistency and reducing associated IT-costs with managing back-up of data, servers and storage. A lot of focus is currently centered around smart contracts, where incorporating the business logic together with an improved database structure allows for improved collaboration and automation of standardized business processes. The results also indicate a shortage of blockchain engineers, consequently impacting development and growth. The study highlights a need for further implementation studies and to better distinguish between the different blockchain types and the problems they can solve. Security, sustainability and interoperability are often mentioned as challenges in the current discourse on blockchain. This is not unique for blockchain and more nuanced explanation models are required. Blockchain technology may be the future and replace existing infrastructure, ultimately organizations have to consider at what point in time they should start thinking about putting it on their agenda and the associated trade-offs that comes with this. / <p>2021-06-06</p>

Business leaders around the world are expressing equal amounts of excitement and urgency for implementing artificial intelligence (AI) technologies. Yet the upcoming AI revolution is clouded with uncertainties and misconceptions. In this thesis, the business value and application potential of AI were studied in a context of enterprise resource planning (ERP) systems through a case study at a consultancy firm with small- to midsize clients. Three research questions were posed and answered: how can, or do, organizational processes covered by ERP systems benefit from AI, what AI features do customers typically request when ordering ERP systems, and is AI adopted with the purpose of reducing costs or increasing revenue? Using a framework for data analysis, multiple organizational processes covered by ERP systems were explored through interviews with ERP experts. The results indicated that small- and midsize companies were still primarily requesting and working to implement basic, incremental AI with the purpose of reducing costs through automations. Future leaders may instead need to implement AI that fundamentally reinvents their business processes, with the purpose of increasing revenue through augmentations. Overall, while some organizational processes have already been improved with AI solutions, many processes have yet to be AI-powered in the ERP solutions sold by the consultancy firm examined in this study. However, the consultants of the firm express great positivity for the untapped potential of AI, and many further AI solutions are being developed. / Affärsledare världen runt upplever såväl entusiasm som brådska för att implementera artificiell intelligens (AI). Men den kommande AI-revolutionen är fylld av osäkerheter och miss-uppfattningar. I denna uppsats undersöktes det affärsvärde och den användningspotential som AI har i en kontext av affärssystem (enterprise resource planning system, ERP) genom en fallstudie på en konsultfirma med små- och mellanstora kunder. Tre forskningsfrågor ställdes och besvarades: hur kan organisatoriska processer som täcks av affärssystem komma att gynnas av AI, eller hur gynnas de redan, vilken typ av AI efterfrågar kunder när de beställer affärssystem, och införskaffas AI i syftet att minska kostnader eller öka intäkter? Med hjälp av ett ramverk för dataanalys utforskandes ett flertal organisatoriska processer som täcks av affärssystem genom intervjuer med affärssystemsexperter. Resultatet tyder på att små- och mellanstora företag fortfarande primärt efterfrågar och jobbar med enkla, inkrementella AI-utvecklingar, med syftet att minska kostnader genom automatiseringar. Framtida ledare kan istället komma att vilja implementera AI som fundamentalt återuppfinner organisationens affärsprocesser, med syftet att öka inkomsterna genom att göra personalen kraftfullare. På det stora hela har enbart än så länge endast ett mindre antal organisatoriska processer blivit förbättrade med AI-lösningar i de affärssystem som säljs av konsultfirman som undersöktes i denna studie. Företagets konsulter uttrycker dock starkt positivitet för den outnyttjade potentialen som kan hittas i AI, och fler AI-lösningar för affärssystemen håller på att utvecklas.

Affärssystem kan ha en stor betydelse för hur organisationer styrs och organiseras och utgör kärnan för informationshanteringen inom organisationer. Att implementera ett affärssystem i en organisation är en omfattande process. Tidigare forskning omaffärssystem har främst fokuserat på hur organisationer ska gå tillväga för att lyckas med implementeringen. Trots detta är misslyckandegraden för affärssystemsimplementeringar hög och flera vetenskapliga artiklar pekar ut en kunskapslucka inom det som kallas postimplementering. Det som sker efter ett affärssystem tagits i bruk, det vill säga efter “go live” kallas för postimplementering. Postimplementeringen består av tre faser och denna studie fokuserar på den första fasen, stabiliseringsfasen, och det arbete som utförs för att nå ett stabilt läge. Ett stabilt läge kan definieras som att organisationens processer fungerar smidigt och effektivt samt att användarna är trygga ianvändningen av systemet. Utifrån litteraturstudien kunde tre teman tas fram som organisationer arbetar med under stabiliseringsfasen. Dessa var utvärdering, användarutbildning och förändring av affärsprocesser. Med dessa teman som utgångspunkt har intervjuer genomförts för att besvara frågan, ”Hur arbetar organisationer med stabiliseringsfasen underpostimplementeringen?”. Utifrån resultat, analys och diskussion identifierades fyra områden som organisationer arbetar med under stabiliseringsfasen för att nå ett stabiltläge: framtagning av prioritetslistor, utvärdering av användarkompetens, användarutbildning samt utvärdering av affärsprocesser. / ERP systems may have a significant impact on how organizations are managed and organized and they are the core of information management in organizations. Implementing an ERP system in an organization is a comprehensive process. Previous research on ERP has mainly focused on how organizations should proceed to accomplish a successful implementation. Despite this, the failure rate of ERP implementations is high and several scientific articles are pointing out a knowledge gap in what is known as post implementation. Post implementation is what happens after an ERP systemsimplementation. The post implementation stage consists of three phases. This study focuses on the first phase, stabilization, and the work done to achieve a stable position. A stable position can be defined as that the processes in the organization works effectively and smoothly and that the users are confident in using the system.  Based on the literature study, three themes that organizations work with during stabilization were identified. These were evaluation, user training and business processes reengineering. On the basis of these themes, interviews were conducted to answer the question, "How do organizations work with stabilization during the post implementation stage?”. Based on result, analysis and discussion, four areas were identified which organizations work with during the stabilization phase to achieve a stable: development of priority lists, evaluation of user expertise, user training and evaluation of business processes.

I affärsprocesser flödar information i olika format. Verbal, skriven, dokumenterad, eller i form av databaser. Oavsett format måste informationen lagras men den måste dessutom vara tillgänglig för alla som kan ha nytta av den. När det gäller information i en processorienterad organisation måste den plats där informationen lagras också möjliggöra för flödet av den. Detta examensarbete är baserat på öppna intervjuer genomförda på Tekniska verken i Linköping (hädanefter kallat TvAB) och på Alstom Power i Växjö (hädanefter kallat Alstom). Intervjuerna syftar till att ge oss empiri för undersökningen, och även till att ge en inblick i den vardag som finns på företagen vilket förankrar studien i praktik och teori. Studien syftar till att undersöka hur processägarnas kunskap påverkar informationsflödet och spridningen av masterdata i organisationen. Vår studie visar att beroende på vem som tillfrågas skiljer sig synen på informationsflödet från processägarna. Förklaringen till denna skillnad är att processägarnas förståelse om masterdata skiljer sig från varandra. Somliga hade en grundlig förståelse för masterdata, medan andra aldrig hört ordet. Detta leder till att informationsasymmetri uppstår, ett övertag för den personen med större eller bättre förståelse för begreppet masterdata. / Information in different formats flow within business processes. It can be verbal, written or previously documented information. It can also take the shape of databases. Regardless of the format the information has to be stored but at the same time readily available for those who must use it. When it comes to information in a process oriented organization the storage facility for the information must also allow for the usage and the flow of the information itself. This paper which is based on a study conducted at Tekniska verken in Linköping and at Alstom Power in Växjö, Sweden aims to investigate how a process owner’s view on the information flow can affect the sharing of master data in an organization. Open interviews were conducted both at Tekniska verken and Alstom since no research had previously been done on the specific view of the process owner. The interviews were not solely aimed at gathering empirical data but also to give an insight into the everyday routine of the companies. This principle forms the theoretical and practical base for this study. The study shows the way a process owner views the internal flow of information is completely dependent on how well the process owner understands the term “master data”. This study also shows proof of asymmetrical information in the sense of one person having a greater understanding of master data than another. Thus, the person with the greater understanding can use this to his or her advantage.

The value of data is growing to an increasing extent. The increased amount of available data has enabled business intelligence to take great strides in development. Organizations use data in order to enhance parts or entire operations within the organization. Business intelligence supports organizations in the management of data and mainly to create decision support. However, business intelligence is a broad topic which can be affected by factors such as Big Data or Cloud computing and can be applied in different ways. Previous studies shows that only a few organizations have succeeded in increasing profitability after implementation of business intelligence. This study therefore aims to create a deeper understanding of how business intelligence is used within a telecommunications company to create decision support connected to enhancing business processes. The choice of industry and organization in this study is based on the fact that the industry is one of the most data-intensive industries. The thesis relates to previous research and theories. The previous research is used in order to understand the challenges as well as the benefits and future potential of the subject. The theories are used to understand various key factors such as information systems or the combination of business intelligence and Business Process Management.  The result of the essay is created from semi-structured interviews with respondents who work within a telecommunications company and contribute to confirming the theory and answering the questions. / Värdet av data växer i allt större utsträckning. Den ökade mängden tillgänglig data har möjliggjort för Business intelligence att ta stora kliv i utvecklingen. Organisationer nyttjar data i syfte att effektivisera delar av eller hela verksamheter. Business intelligence stödjer organisationer i hanteringen av data och för att skapa beslutsstöd. Business intelligence är dock ett brett ämne vilket kan påverkas av faktorer såsom Big Data eller Cloud computing (molntjänster) och kan tillämpas på olika sätt. Tidigare studier visar att endast ett fåtal organisationer har lyckats öka lönsamheten efter implementeringen av business intelligence. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse kring hur business intelligence används inom ett telekommunikationsbolag för att skapa beslutsstöd kopplat till effektivisering av affärsprocesser. Valet av bransch och organisation baseras på att branschen är en av de mest dataintensiva branscherna. Uppsatsen förhåller sig till tidigare forskning och teorier. Den tidigare forskningen används i syfte att förstå utmaningar samt fördelar och framtida potential för ämnet. Teorierna används för att förstå olika nyckelfaktorer såsom informationssystem eller kombinationen av business intelligence och Business Process Management. Resultatet i uppsatsen är skapat från semistrukturerade intervjuer med personer vilka arbetar inom ett telekommunikationsbolag och bidrar med att bekräfta teorin samt besvara frågeställningen.