Upphandlingar och införande av affärssystem nådde sin topp runt år 2000. Nu ett och ett halvt decennium senare står många av dessa organisationer och verksamheter inför frågor om underhåll och uppgradering. Det kan bland annat röra sig om avsaknad av funktionalitet som återfinns i senare versioner eller förlorad möjlighet till support från systemleverantören. Affärssystemskunden behöver regelbundet uppgradera sitt affärssystem för att inte gå miste om några konkurrensfördelar.   Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Bisyftet är att identifiera vilka de uppfattade faktiska effekterna av en affärssystemsuppgradering är.   Ett kvalitativt angreppssätt har tillämpats i denna uppsats. Det kvalitativa angreppssättet har valts eftersom syftet är att undersöka samt analysera vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet att uppgradera verksamhetens affärssystem. Insamling av empiri har skett genom intervjuer med ett fåtal aktörer. Fallstudiemetoden har tillämpats som undersökningsupplägg i denna uppsats. Fallstudiemetoden har valts eftersom undersökningen är fokuserad på en liten grupp bestående av en systemleverantör av ett affärssystem samt tre av dennes kunder. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts. För att få reliabilitet i den insamlade empirin har de personliga intervjuerna spelats in efter godkännande från berörda respondenter.   Genom en litteraturstudie identifierades elva hämmande respektive motiverande faktorer som påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Under den empiriska studien framkom att sex av dessa påverkade beslutet att uppgradera ur ett kundperspektiv: Nya eller förbättrade funktioner, förverkligande av fördelar, förbättrade resursanvändning, neddragning av systemleverantörssupport, minskning av underhållskostnader samt opassande tidpunkt för uppgradering. Det framkom även att de uppfattade faktiska effekterna var: Den nya versionen körs utan modifieringar, möjlighet till individuella anpassningar i gränssnittet samt det nya gränssnittet medför att arbetet i systemet går snabbare.

<p>Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.</p>

<p>Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag</p>

Varje företag har sitt eget sätt att ta fram sin budget. Controllern har ofta en central roll vid budgetarbetet och ser till att budgeten sammanfaller efter de mål som företaget satt upp. Företag använder sig av olika IT-system i sina verksamheter och dessa kan vara till hjälp vid framtagningen av budgeten. Syftet med denna studie är att studera hur företag framställer sin budget ur controllerns synvinkel. Vi kommer även att se hur IT-system kan stödja controllern och medarbetarnas verksamhet. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. I vår teoretiska referensram sker en genomgång av studiens centrala begrepp, controllern, budgeten, informationssystemet samt ERP-systemet. Vi har genomfört tre besöksintervjuer för att studera hur dessa genomför sin budgetprocess och hur IT-systemen kan vara till stöd. Varje intervju spelades in och gjordes på respondentens arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att företag arbetar på likartade sätt i budgetprocessen genom en iterativmetod. Företag använder IT-systemen för att finna historiken från tidigare år samt för att skapa budgeten. De tar hjälp från analysverktyg som Excel och skapar revideringar av budgeten genom prognoser.

Affärsvärlden förändras konstant och företag måste finna sätt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det är att införa ett affärssystem. Införandena är dock komplexa och medför förändringar – både vad gäller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnå de tekniska fördelarna, måste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning. Det görs med hjälp av förändringsledning. Att förändra organisationer är inte lätt och det behövs en förändringsledare som är medveten om komplexiteten och kan leda medarbetare till att acceptera förändringen. Undersökningen som presenteras i uppsatsen kretsar kring frågan ”hur operationaliserar förändringsledare förändringsledning vid affärssysteminförande?”. Syftet är att få fram en konkret bild över vilka aktiviteter som bör utföras för att affärssysteminförandet ska bli framgångsrikt. För att besvara frågeställningen har vi utfört en kvalitativ studie, där vi arbetat deduktivt för att ta fram teori som gett en förförståelse för att sedan arbeta induktivt med att samla in och tolka empiri och teori. Intervjuer utfördes med två förändringsledare som arbetat med att införa ett affärssystem. Analysen i uppsatsen visar på att förändringsledning påverkas av flera faktorer, hur förändringsledare operationaliserar förändringsledning för ett framgångsrikt affärssysteminförande beror alltså på organisationens förutsättningar. Aktiviteterna som utförs kretsar kring planering, information, utbildning, support och motivation. / Program: Systemvetarutbildningen

<p>Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av</p><p>affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida</p><p>postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av</p><p>postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika</p><p>dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en</p><p>huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och</p><p>genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen</p><p>avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också</p><p>ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig</p><p>funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på</p><p>vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis</p><p>strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.</p>

<p>Informationsteknologi introducerades under 1950-60 talet och har sedan dess fått en ökad betydelse i företag och organisationers rutiner. Tidigare manuella arbeten kunde nu till viss del datoriseras och bli automatiserade. Under 1970-80 talet började utvecklingen av mjukvara till datorer ta fart och från tidigt 1990 tal till nutid har informationsmängden Kraftigt ökat. Detta har lett till att den globala marknaden mellan företag och organisationer hårdnat och att strävan efter bättre effektivitet inom dessa är större än tidigare. Tillverkarna av affärssystem finslipar ideligen sin produkt och hävdar stundvis att den möter alla de informationshanteringskrav ett företag har. Ett sådant löfte fick till följd att affärssystem blev den mest investerade mjukvaran bland företag och organisationer på 1990 talet då ”världen” var rädd för datorkrasch vid övergången till 2000 talet. Är då affärssystem så heltäckande som tillverkarna vågar påstå eller hur ligger det till? Uppsatsens syfte är att ta reda på om affärssystemen stödjer företagens arbetsprocess i medelstora tjänsteföretag. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta intervjuer med personer som har daglig kontakt via sina arbetsuppgifter med affärssystem samt att fyra olika företag undersöktes. I analysen av insamlad data framkom det att samtliga fyra företags affärssystem inte kunde stödja den arbetsprocess som fanns, av olika skäl. För att nämna några exempel kan sägas att designen och den heuristiska gången i affärssystemen inte klarade av att leverera tillräckligt med information, för att användaren skulle känna sig bekant och hemmastadd med systemet. Men att de positiva effekterna med affärssystemen överstiger de negativa går inte att tillbakavisa då affärssystemen inte skulle existera i den utsträckning de idag gör. Att de underlättar och ger effektivitet i företaget går inte heller det att avvisa då nästan alla företag i dagsläget behöver ett affärssystem för att kunna existera på marknaden. Författaren har kommit till slutsatsen att affärssystemen inte fullt ut stödjer företagens arbetsprocess som de utlovar, men att affärssystemen faktisk bidrar med betydligt mer positiva effekter till företaget än negativa. Företagen skall därför fortsätta använda samt utveckla sina affärssystem. Men tillverkarna av affärssystem behöver lära sig mer om hur arbetsprocesserna i de företag som skall nyttja systemen är, för att kunna skapa en bättre och fullständigare arbetsgång än vad de belysta företagen i uppsatsen har.</p>

No description available.

<p>Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara.</p><p>I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet. Vi ville ta reda på hur de gick tillväga för att få in systemet på bästa sätt. Likaså har vi valt att ta reda på hur utbildningen av slutanvändarna på företaget har fungerat.</p><p>Syftet med uppsatsen är att försöka ge företag, som ska implementera ett nytt affärssystem i sin organisation, ett underlag och stöd. Vi vill också visa på vad som är viktigt att tänka på samt vilka delar det är värt att lägga större vikt vid.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. För att kunna genomföra vår analys har vi intervjuat två personer på Stora Enso som varit delaktiga i projektet för det nya affärssystemet. Den empiri vi tagit fram har vi så småningom sammankopplat i analysen med rådande teori inom ämnet.</p><p>Vår slutsats visar att om de delaktiga involveras så tidigt som möjligt underlättas införandet av affärssystemet. Det är också viktigt med en bra kommunikation på företaget, likaså ger väl utarbetade strategier och genomförda planeringar att implementeringen underlättas. Till sist är det viktigt att företaget har de resurser som krävs samt att de lägger stor vikt vid utbildningen av slutanvändarna, vilket har varit en brist hos Stora Enso.</p>

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.