Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24. Ur teorin formas en deskriptiv fallstudie som kopplas mot det svenska arbetssättet i Afghanistan utifrån tre officerare med erfarenheter från skilda ledande befattningar från mission. Resultatet visar att doktrinen FM3-24 i stora drag efterliknas av den svenska insatsen. Vissa skillnader finns de två emellan, i huvudsak kopplat mot informationsoperationer riktade mot upprorsmakaren. / The Swedish Armed Forces have taken the step from an invasion defence to a defence response. This has led to the Swedish units may operate at different levels of conflict. This also allows Swedish units to operate in a conflict in an irregular context, such as Afghanistan. This paper aims to compare whether the Swedish contribution is working as the American doctrine FM3-24, this coupled with the execution of the operation. The paper describes the fifth chapter, conducting operations, from FM3-24. From theory formed a descriptive case study linked to the Swedish approach in Afghanistan from three officers with experience from various executive positions from the operation. The results show that the doctrine FM3-24 largely is implemented by the Swedish contribution. Some differences exist between the two, mainly linked to information operations against the rebel.

I och med det svenska bidraget till NATO missionen i Afghanistan samt den nyupprättade bergsplutonen på Arméns JägarBataljon i Arvidsjaur så har frågor kring taktik i bergsterräng även blivit aktuellt för Sverige. Då svenska utbildningarna och doktriner i huvudsak saknar problematiseringen kring att strida eller verka i bergsterräng så kan man där av ställa sig frågan hur ska vi få kunskap om detta? Detta arbete syftar därför till att jämföra den av USA använda taktiken i Afghanistans bergsterräng och den Sovjet har använt sig av. Frågan som arbetet försöker besvara är dels vad skillnaden har varit mellan taktiken hos stormakterna samt vad som varit den största framgångsfaktorn och begränsningen i respektive lands konflikt. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur samt artiklar om operationer genomförda i Afghanistan. Arbetets resultat kan sammanfattas med att de faktorer som mest har påverkat dessa länders lösande av uppgift har varit hur ledarskapet har varit inom deras förband, och då främst hur i vilken utsträckning dessa har använt sig av uppdragstaktik. Flexibilitet, samordning av den indirekta elden och valet av understödsförmågor har även dessa varit viktiga faktorer som påverkat lösandet av uppgiften. / Due to the Swedish contribution to the by NATO led International Security Assistance Force (ISAF) in Afghanistan and the newly established Mountain Platoon at the Swedish Army Ranger Batalion in Arvidsjaur have the question about mountain warfare started to be of interest for Sweden. Because of the lack of discussion of mountain warfare and how to act in the mountain terrain in the Swedish military doctrine and education the question is how to get knowledge of this? The purpose of this paper is to compare the tactics used by the U.S. and the Soviets in the mountains of Afghanistan. The question this paper is trying to answer is what the different between the two countries tactics and what have been the most important factor for success and the biggest limitation in the countries tactics in the conflict. The basis for the comparison was received from literature and articles about operations conducted in Afghanistan. The results of the essay can be summarized in that the most prominent factor have been the leadership used by the units, and mainly to what extent they have used mission type tactics, Flexibility, coordination of the indirect fire and what support they have chosen to use have also been an important factor that affected the outcome.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser. Arbetet baseras på en kvalitativ textanalys av de grundsyner, handböcker och reglementen som är utgivna av Försvarsmakten samt genom intervjuer med personal som har tjänstgjort i Afghanistan från missionerna FS18 och FS19. Resultaten beskriver hur inhämtning och bearbetning av kulturell information genomförs i praktiken samt hur inhämtningen och bearbetningen beskrivs i grundsyner, handböcker och reglementen. Slutsatserna är att det saknas information om hur inhämtning och bearbetning av kulturell information skall genomföras. I operationsområdet Afghanistan syns detta genom att verksamheten styrs av stående ordrar. Resultaten visar även att det finns flera olika uppfattningar och arbetssätt inom området. De olika uppfattningarna gäller bland annat vilken sektion av CIMIC och UND som ska bearbeta kulturell information. En slutsats som har dragits är att det inte finns ett alltäckande begrepp för området civilbefolkningen ur ett underrättelseperspektiv. / Peace operations conducted as counterinsurgency operations force the counterinsurgent to develop the ability to collect and analyze cultural information in order to understand and foresee complex events in economic, sociological and cultural dimensions. Sweden is well experienced in peace operations. However, very little documentation is available when it comes to how cultural information is collected and analyzed. The purpose of the essay is to contribute with knowledge of the subject and to create an understanding of any problems regarding it. The essay is based on a study of five policy documents and on several interviews with personnel having recently served in Afghanistan. The results of the essay shows how the Swedish Armed Forces collect and analyze cultural information in Afghanistan and how policy documents describe collection and analysis of cultural information. One conclusion is that there are no manuals available that describes how this work should be carried out. The creation of standard operating procedures sorts out this problem. There are also different ways of practice and attitudes regarding work with cultural intelligence. One of these different perceptions is which section should analyze cultural information. A major conclusion is that there is no comprehensive definition of the civilian population in an intelligence perspective.

The major part of the existing research on psychological effects on participating in war or residing in a war zone shows negative effects on the person’s mental health. However not all research, from an international perspective, shows the same results. Since we haven’t found any research regarding Swedish conditions and there has been a recent implementation of a decision from the Supreme Commander regarding commanded international service for all staff within the Swedish armed forces, the question has now become more relevant. This essay intends to examine how the direct contacts with warring counterparts have contributed to a change in Swedish soldier’s perception of their own aggression levels. High levels of aggression may be included in various types of mental illness, particularly in post-traumatic stress. Furthermore, perceived aggression levels in relation to involvement in direct fighting and combat exposure is investigated. The result demonstrates a clear increase in perceived aggression levels after the intervention, albeit from low levels. There was also an increase in perceived aggression in relation to the degree of personal combat exposure. / En överväldigande del av befintlig forskning kring psykologiska effekter av att delta i krig och stridszon påvisar en hel del negativa effekter för psykisk hälsa. Inte all forskning, internationellt sett, pekar mot samma håll. Då vi inte funnit några undersökningar avseende svenska förhållanden, och dessutom kan konstatera en implementering av ÖB Beslut gällande kommenderad utlands-tjänstgöring för samtlig personal inom de Svenska utlandsstyrkorna, gör att frågan nu blivit aktuell. Denna uppsats ämnar undersöka svenska soldaters upplevda förändringar av egna aggressionsnivåer efter insats i Afghanistan. Höga aggressionsnivåer kan ingå vid olika typer av psykisk ohälsa, bland annat vid posttraumatisk stress. Vidare undersöks upplevda aggressionsnivåer i relation med inblandning i direkta stridigheter och stridszon. Resultatet påvisar en klar ökning av upplevda aggressionsnivåer efter insats, om än från låga nivåer. Dessutom klargjordes ökningen i upplevd aggression i relation till grad av personlig stridsexponering.

This thesis is concerned with the lived life-world of Swedish soldiers that have worked in Afghanistan as part the ISAF mission. It studies the soldiers' experiences by drawing on five qualitative, open interviews and analyses these from a phenomenological perspective. In the thesis some existing research on soldiers is reviewed critically and it is argued that there is a need for an exploratory study of those that execute international peace operations. The analysis of the soldiers' experiences results in a thematic understanding around, first; reasons for going to Afghanistan and how they handle the different life-style and level of control they have on their work and situation. Second, how they perceive their stay in Afghanistan which mostly consists of working, with small possibilities and desire to relax, apart from working out and play games. The third theme concerns perceptions of their bodies, thoughts about being and having been there as well as gender differences. Lastly it is noted that the soldiers hold rather limited experiences of the Afghan people, both the security forces and civilians.It is also argued that their experiences can be understood in a wider context as, first, a self- realizing job or adventure rather than a vocation, and second as being divided along modern and post-modern logics consisting of different values and regimes of control of the individual.

This thesis examines approaches taken towards warlords and militias during the current U.S.-led intervention in Afghanistan and that of the Soviet/Najibullah period analysing their impact on key state formation dynamics and state-building efforts. Through a combination of qualitative and quantitative analysis, the study finds that while the current intervention has seen its warlord and militia strategies produce generally negative results, the past Soviet intervention can arguably claim some partial successes. Though these partial successes provided an “exit strategy”, they did not aid in the state-building efforts or regime stabilization goals that had been Moscow’s initial and primary goals. The study also point to the problematic omission of actors and social groupings, such as warlords and militias, in state-building theory, and shows how security goals as typically addressed in state-building need not be synonymous or conducive to the primitive accumulation of force that spurred dependency relationships in past state formation.

Inhalt: Historische Herausbildung des Konfliktes Das Scheitern der Reformen Amanullah Khans Der Modus Vivendi Zahir Shahs Der Afghanistankrieg von 1979 bis 1989 Der Bürgerkrieg 1989 bis 2001 Einzug der Taliban Aktuelle Lage in Afghanistan Intervention der USA und Folgen Ungewisse Perspektiven

Inhalt: Guerilla vs. Ordnungskräfte Algerische Lehrstücke Was nicht genügt Intervention ohne Kontrolle Partner und Gegner Verhandlungen jetzt!

Inhalt: Ernüchterung in den truppenstellenden Staaten Quo vadis?

Inhalt: Versäumnisse der Bonner Verhandlungen 2001 Erfahrungen aus den Genfer Verhandlungen Welche Besonderheiten beachten? Beendigung des Kriegszustandes Optionen einer Friedensstrategie Literaturverzeichnis