京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第21742号 / 工博第4559号 / 新制||工||1711(附属図書館) / 京都大学大学院工学研究科都市社会工学専攻 / (主査)教授 CRUZ Ana Maria , 教授 矢守 克也, 准教授 松島 格也, 教授 山田 忠史 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DGAM

No description available.

No description available.

yes / The Afghan conflict changed significantly after the Soviet withdrawal and especially after the collapse of the communist regime in April 1992. External support, which at some point had been running to the tune of $3 billion a year to all sides, rapidly faded and the military commanders increasingly faced the problem of how to fund their armies in the face of a declining propensity of the civilian population to contribute to the war effort. The hold of the parties based in Pakistan and Iran over the field commanders rapidly weakened, even if some of the political leaders had been forward looking enough to accumulate financial resources through the hoarding of military supplies, which were then sold on the black market. The partial financial autonomy of some political leaders of the jihadi movement was not enough to stem the tide towards weaker and weaker links between parties and commanders, not least because the parties were reluctant to spend whatever resources they had accumulated, lest they lose their leverage in the future.

Afghanistan has experienced a civil war since the last three decades that has causedenormous damages to infrastructure and incredible human suffering. Insecurity is not only fromterrorists, many Afghans rank political gridlock and deeply rooted corruption as worse. A modelby Bullough et al. provides risk perception, resilience and self-efficacy as determinants forentrepreneurial intentions. The study aggregates resilience and self-efficacy into a psychologicalperspective that, together with a non-monolithic perspective on risk, generates a new model offorces. Vectors illustrate how these forces can balance each other out. The result is a useful modelto detail entrepreneurship under the adverse conditions in Kabul, where entrepreneurs experiencekidnapping as their primary personal risk while administrative threats related to corruption,informality and poor governance are seen to carry an almost equal amount of risk. / Under de tre senaste decennierna har Afghanistan befunnit sig i inbördeskrig somorsakat stora skador på infrastruktur och enormt mänskligt lidande. Osäkerheten kommer intebara från terrorism eftersom många afghaner anser att det politiska dödläget och djupt rotadkorruption är värre hot än terrorattackerna. I Bullough m.fl. finns en modell kring ”Danger ZoneEntrepreneurs" som visar på att riskuppfattning, motståndskraft och tilltro på egen förmåga ärfaktorer som bestämmer om en individ har avsikt att bli entreprenör. Den här studien betraktarmotståndskraft och tilltro till egen förmåga ur ett psykologiskt perspektiv som tillsammans med ettdetaljerat riskperspektiv bildar en ny kraftsystemsmodell. Vektorer illustrerar hur dessa krafterkan balansera ut varandra. Resultaten är en användbar modell på entreprenörskap under deogynnsamma förhållanden som råder i Kabul, där kidnappning upplevs som farligast medankorruption, avsaknad av regler och dålig styrning anses nästan lika riskfyllt.

Basé sur un engagement collectif qui a débuté en 2001, cette thèse se penche sur le rôle des États membres de l'Union européenne (UE) dans la stabilisation de l’Afghanistan pendant l'intervention militaire de 2001 à 2014. La thèse analyse les contributions nationales et collectives des Etats membres à la stabilisation et la sécurité nationale de l'Afghanistan, de la réforme du secteur de sécurité à la formation de l'armée et de la police, du maintien de la paix aux combats et aux initiatives diplomatiques. La thèse montre que le Etats membres ont joué un rôle important dans les prestations de sécurité, mais leur impact collectif est en grande partie le résultat de synergies entre des contributions nationales, et ces synergies ont été réalisées en dehors des dynamiques ou des politiques européennes. Le leadership américain a été un facteur important dans l’émergence d’un rôle européen collectif par défaut. La thèse avance également un argument théorique-conceptuel : Loin d'être un obstacle à un rôle européen de sécurité et de défense, l'absence d'une politique ou d'un projet européen a agi comme un important catalyseur de la convergence des comportements, une fois qu’un leadership américain pouvait être invoqué. Cette convergence de comportements en matière de sécurité et de défense a eu lieu en dépit de la grande divergence des cultures stratégiques entre les Etats membres. Elle a été réalisée à partir d’actions conjointes mais sélectives qui furent insérées dans le cadre du leadership américain. Une politique collective et européenne n’a pas été nécessaire pour réaliser ce rôle. / Based on a collective engagement that has lasted since 2001, this thesis looks at the role(s) of the EU Member States (MS) in the provision of security during the intervention in Afghanistan (2001-2014). It analyzes their national and collective contribution(s) to Afghanistan’s post-2001 national security and Security Sector Reform (SSR), from military and police training to peace keeping, war fighting and diplomatic initiatives. The dissertation shows the MS played an important role in security provision, but their collective impact was largely the result of synergies between national contributions that occurred outside of European dynamics or policy planning. US campaign leadership was an important enabler of this collective European role by default. The dissertation also advances a theoretical-conceptual argument: Far from being an impediment to a European role in security and defense, the absence of a European policy or project acted as an important enabler of behavioral convergence once a US lead could be relied upon. This behavioral convergence in security and defense occurred despite the great strategic cultural divergence between the MS. It consisted of, and was driven by, joined-up action on an opt-in/opt-out basis, while a collective European policy was not necessary.

<p>I och med det svenska bidraget till NATO missionen i Afghanistan samt den nyupprättade bergsplutonen på Arméns JägarBataljon i Arvidsjaur så har frågor kring taktik i bergsterräng även blivit aktuellt för Sverige. Då svenska utbildningarna och doktriner i huvudsak saknar problematiseringen kring att strida eller verka i bergsterräng så kan man där av ställa sig frågan hur ska vi få kunskap om detta? Detta arbete syftar därför till att jämföra den av USA använda taktiken i Afghanistans bergsterräng och den Sovjet har använt sig av. Frågan som arbetet försöker besvara är dels vad skillnaden har varit mellan taktiken hos stormakterna samt vad som varit den största framgångsfaktorn och begränsningen i respektive lands konflikt. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur samt artiklar om operationer genomförda i Afghanistan.</p><p>Arbetets resultat kan sammanfattas med att de faktorer som mest har påverkat dessa länders lösande av uppgift har varit hur ledarskapet har varit inom deras förband, och då främst hur i vilken utsträckning dessa har använt sig av uppdragstaktik. Flexibilitet, samordning av den indirekta elden och valet av understödsförmågor har även dessa varit viktiga faktorer som påverkat lösandet av uppgiften.</p> / <p>Due to the Swedish contribution to the by NATO led International Security Assistance Force (ISAF) in Afghanistan and the newly established Mountain Platoon at the Swedish Army Ranger Batalion in Arvidsjaur have the question about mountain warfare started to be of interest for Sweden. Because of the lack of discussion of mountain warfare and how to act in the mountain terrain in the Swedish military doctrine and education the question is how to get knowledge of this? The purpose of this paper is to compare the tactics used by the U.S. and the Soviets in the mountains of Afghanistan. The question this paper is trying to answer is what the different between the two countries tactics and what have been the most important factor for success and the biggest limitation in the countries tactics in the conflict. The basis for the comparison was received from literature and articles about operations conducted in Afghanistan.</p><p>The results of the essay can be summarized in that the most prominent factor have been the leadership used by the units, and mainly to what extent they have used mission type tactics, Flexibility, coordination of the indirect fire and what support they have chosen to use have also been an important factor that affected the outcome.</p>

<p>Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.</p><p>Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, <em>Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt?</em> samt<em> Vem genererar legitimiteten åt vad? </em></p><p><p>Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet. Skillnaderna mot vad som i uppsatsen redovisas som COIN teori eller amerikansk doktrin är små. En viktig del är dock att uppsatsen visar på att det svenska förbandets huvudsakliga definition av legitimitet inom ett COIN-perspektiv är stärkandet av landets säkerhetsorganisationers legitimitet kontra den egna befolkningen. Detta skulle skilja sig mot ovan redovisad teori och doktrin.</p></p> / <p>The essay presentation of a problem proceed from a possible lack of training or knowledge about valid doctrines for Swedish units conducting service abroad. The essay have the goal to give a snapshoot picture of how a Swedish unit interpret the concept of legitimacy and how the unit works with different aspects to support this. Relating material and also the tool for conducting the analysis are gathered from a wide selection of science in counterinsurgency and also American doctrines.</p><p>The paper assumes that the concept of legitimacy is important in theories surrounding counterinsurgency and also for the used American doctrine. The concept of legitimacy has been defined by three issues, <em>Legitimacy for whom</em>, <em>Who will perceive what is legitimate</em>? and <em>Who generates legitimacy for what</em>?</p><p>The result shows that the Swedish unit in the examined example has a width of vision of the concept of legitimacy and linking it to both themselves as the state of the host country and that both the population in both the home and area of operation. The differences of what is in the paper are reported as COIN theory or the American doctrine is small. An important part is that the paper shows that the Swedish's unit primary definition of legitimacy in a COIN perspective, are the strengthening of the country's security organizations legitimacy versus its own population. This would differ from the above reported theory and doctrine.</p>

<p>Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen. Den hypotes som jag utgår ifrån i mitt arbete är att flygbombningar som leder till civila förluster ökar stödet tilltalibanerna i Afghanistan. För att få ett svar på min hypotes använder jag mig av statistik över antalet civila dödsfall i flygattacker mellan åren 2006-2008. Statistiken kopplas ihop med statistik över det ökade antalet rebellattacker under samma period för att se om det finns en korrelation mellan dem. Därefter presenteras ett urval av intervjuer med människor som drabbats av flygbombningar gjorda av olika nyhetsbolag samt uttalanden från utomstående personer för att styrka indikationerna från statistiken om att fler civila dödsoffer leder till ökat stöd för talibanerna. Resultatet av undersökningen verifierar min hypotes. En slutsats av undersökningen är att koalitionens användningav flygbombningar måste ändras för att minska de civila dödsoffren och på så sätt inte vända befolkningen emot dem.</p> / <p>The war in Afghanistan that started in 2001 has contributed to numerous civilians that have been injured and killed. One reason for this is the increased use of air power to protect ground troops. Airstrikes can be a good way to quickly strike against individuals and to operate across vast areas with great firepower. But the drawback of aerial bombing is that it in many cases affects those who are not the designated target. Could this be a contributing factor to increased dissatisfaction with the Coalition forces in Afghanistan and a direct increase in support to the rebels? The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between the coalition air campaign in Afghanistan and the increased support for the Taliban from civilians. The hypothesis which I test in my work is that air campaign, leading to civilian casualties increases support for the Taliban in Afghanistan. To get an answer to my hypothesis, I use statistics on the number of civilian deaths in air strikes between the years 2006 to 2008. As well as on the increasing number of insurgent attacks during the same period to see if there is a correlation between them. I also present support from secondary sources, including interviews with people affected by air bombardments and expert comments that indicate that the number of civilian casualties results in increased support for the rebels. The results validate my hypothesis. One conclusion of the study is that the coalition's use of the air campaigns must be modified to reduce the civilian deaths in order not to turn the population against them.</p>

<p>Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer. Försvarsmakten hade just startat försök med en uppdaterad version av AK5 när de förband sig att bidra med en reguljär styrka till ISAF. Författaren är av åsikten att Försvarsmakten saknar ett vapensystem på grupp och plutonsnivå för att uppnå verkan på avstånd större än 400 meter som ofta är fallet. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur nästa svenska automatkarbin kan komma att se ut utifrån erfarenheter dragna ifrån Operation Enduring Freedom.</p> / <p>During the 1990ies there is notable change in the assault rifle. They start to get more and more adaptable with a lot more accessories being available to the user. At the same time the assault rifle moves from rifle to carbine as many models become shorter to better suit operations in urban terrainas well as riding in vehicles. With the invasion and the following counter-insurgency operation in Afghanistan a lot of armies are experiencing problems since combat takes places at either very short or long ranges. One calls for acompact carbine suited for close quarters battle and one for a long barrelled rifle which enables soldiers to engage the enemy who often attacks from ranges exceeding the 500 meter mark. The Swedish Armed Forces had just started testing a new updated version of their AK5 assault rifle called AK5C when they committed to contributing a regular force to ISAF. The Author is of the opinion that Swedish forces lack a weapon system on squad and platoon level to engage an enemy atgreater distance than 400m which is often the case. This paper seeks to take a look at what the next Swedish assault rifle could look like taking in mind the experiences from Operation Enduring Freedom.</p>