This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on.   The study’s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can’t.   This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December. The variables contained subject area, headliner and if the article mentions any political party. The study also analyses variables such as racism, religion and violence- and sex crime in relation to the comment fields.   The main result was that you could only comment on 55, 7 percent of the articles. Of the articles that concerned economics, politics, crime and accidents you could only comment on one third (36, 5 percent) and of the articles that concerned sport, entertainment and health you could comment on 81, 8 percent.   The study’s main conclusion is even if the comment fields on aftonbladet.se have the opportunity to encourage a deliberative discussion it does not take advantage of that opportunity.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt bildjournalistiken har förändrats mellan 1993 och 2015. Med utgångspunkt i tidigare forskning, som visar att bilder tar allt större plats i tidningarna, genomförs denna studie för att även påvisa andra mönster eller förändringar: hur könsrepresentationen ser ut på bild, vilka artikeltyper som bildsätts samt bildernas ursprung. Studien utförs med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys på två rikstäckande tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Totalt fungerar 46 tidningsexemplar och 6841 bilder som underlag i undersökningen, där resultaten bland annat analyseras utifrån teorier om bildernas relevans i tidningen. Liksom tidigare forskning visar resultaten att bilderna har tagit allt mer plats, då de blivit både fler och större över tid. Det går också att utläsa förändring i bildsättningen av olika artikeltyper, där bilder i faktarutor är en av de typer som har ökat kraftigast. Resultatet visar också att bilder i större utsträckning köps in från bildbyråer, medan bilder från egna fotografer blivit färre. Representationen av män och kvinnor på bild har blivit något jämnare, även om det fortfarande är en stor klyfta mellan dem.

Less diversity and more homogenization in the media`s news range is the subject for our bachelor thesis. By analyzing and comparing three separate weeks in two of Sweden's largest evening newspapers Aftonbladet and Expressen we wanted to discoverhow the diversity between the two newspapers had changed over the years, more precisely from 1993 until now. Had there been a homogenization or not? We wanted to study this because it is a long going debate about the news stories becoming more and more the same. An important debate because less diversity in news events and news presentation may lead to less diversity in public opinions and knowledge. When it comes to our result we found out that the diversity in the week of 2013 in comparison tothe week of 1993 was better for Expressen, but not for Aftonbladet. At the same time, our second analyzing week took place in 2003 and in comparison to that week both newspapers had greater diversity in 2013. So when we make a conclusion after looking at these three weeks we could say that homogenization was a problem in 2003, but is not anymore. Except for when it comes to public affairs. When we divided the news intodomestic, foreign, public and non-public affairs we discovered that the foreign news for every week had less diversity than domestic news, we found the same result in public affairs in comparison to non-public affairs. But unlike foreign news where the diversity increased in 2013, the diversity of public affairs kept decreasing. If the weeks we selected reflects the two newspapers news range on a greater scale this could be a democratic problem, because if there are some news that can contribute to more public opinions and wider knowledge it is public affairs.

Under de senaste åren har Sverige sett en explosionsartad ökning av mobilt internetanvändande.Utvecklingen har gått fort fram och öppnat för nya möjligheter för användarna men också ställt nya krav på användbarhet på de mobila plattformarna. Tydligt är att det är avgörande att utveckla webbplatser utefter handhållna enheters förutsättningar och inte bara för webbläsare på datorer.Uppsatsens syfte är att mäta användbarheten i mobilanpassade webbsidor på smartphones och jämföra med användbarheten i ursprungssidan på datorn. Utöver detta vill vi även undersöka användares attityder, uppfattningar och känslor rörande användbarheten.Metoderna vi använt oss av lutar sig mot Jakob Nielsens användbarhetsprinciper och strukturerade användbarhetsobservationer. Datainsamlingen har skett via observationer och intervjuer där respondenterna har fått testa olika scenarier samt svarat på frågor.Resultatet visar att den uppmätta användbarheten är lägre och de registrerade attityderna negativare kring mobilanpassade webbsidor, än webbsidor som besöks via datorn på stor skärm.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Artiklarna jag undersökt ä̈r från två veckor våren 2009 och 2013. Som utgångspunkt har jag använt mig av teorier om mediernas nyhetsvärdering och tabloidernas sensationsjournalistik. Resultatet från den undersökta perioden båda åren visade att DN skrev mer om miljönyheter än AB. AB hade lika många miljöartiklar båda åren medan DN:s miljöartiklar hade minskat från år 2009 till 2013. Totalt hade DN 74 miljöartiklar och AB 29 miljöartiklar. Den största skillnaden var att AB skrev mer sensationellt om sina miljönyheter än DN. AB hade fler civila huvudaktörer, fler bilder i sina miljöartiklar samt oftare tillspetsade rubriker. Å andra sidan använde båda tidningarna i lika hög grad personifiering av huvudaktören i sina texter. En annan intressant skillnad var att den vanligaste artikeltypen i AB var debattartiklar medan den vanligaste artikeltypen i DN var notiser och allmänna nyhetsartiklar.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj – 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter. Resultatet analyseras och jämförs sedan med teorier om "vi och dem" av Stuart Hall från boken Representations, teorier om retorik från Martin Conboys bok The language of the news, teorier om våld av Slavoj Zizek från boken Violence, samt med tidigare forskning. Resultaten visar att hälften av de undersökta nyhetsartiklarna hade som huvudsaklig vinkel att beskriva våldet som skett och vilka som drabbats av det, och hälften hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. Alla sex undersökta opinionsartiklar hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. De som fick komma till tals mest i nyhetsartiklarna var boende i Husby som inte deltagit i upploppen, och den näst vanligast förekommande källan var polisen. Minst utrymme att komma till tals på fick deltagare i upploppen. Detta stämde överrens med tidigare forskning om vilka det var som fick uttala sig i medierna om upploppen. Det vanligaste retoriska greppet i nyhetsartiklarna var känsloargumentation, och det vanligaste retoriska greppet i opinionstexterna var logisk slutledning. Den typ av våld som fick störst utrymme i nyhetsartiklarna var det subjektiva våldet, vilket överrensstämde med tidigare forskning, samt med Slavoj Zizeks teorier om att subjektivt våld får mer uppmärksamhet än objektivt våld. I opinionsartiklarna fick det objektiva våldet störst utrymme och där hade journalisterna samma syn på våld som Slavoj Zizek, att subjektivt våld uppstår som en reaktion på det objektiva våldet.

Den här studiens syfte är att undersöka hur Ryssland framställs diskursivt i Aftonbladet i samband med den svenska återmilitariseringen av Gotland och om en orientalistisk diskurs kan skönjas i Aftonbladets nyhetsförmedling. Detta i sin tur bidrar till teoretisering kring rådande världshegemoni och om den kan påverka hur journalister genomför sitt arbete. För att kunna utläsa Aftonbladets konstruktioner används kritisk diskursanalys (CDA) som teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår ifrån kritisk diskursanalys som teori och Edward Saids postkoloniala teori orientalism. Studiens frågeställningar är ställda för att ta reda på hur Ryssland konstrueras diskursivt i Aftonbladet, hur olika språkliga resurser används i konstrueringen av Ryssland och inom vilka diskursiva teman Ryssland framställs ur ett orientalistiskt perspektiv. Studiens metod grundar sig i analysbegrepp hämtade från CDA som gör det möjligt att analysera det empiriska materialet utifrån Aftonbladets språkanvändning. De analyserade språkliga resurserna i materialet delas in i fyra olika diskursiva teman. Det första temat är Ryssland som militärt överlägsna, det andra temat är Ryssland som provokativa, det tredje temat är Ryssland som oberäkneliga och det fjärde och mest prominenta temat är Ryssland som motpol till Väst. Studiens resultat antyder att en orientalistisk diskurs kan skönjas genom dessa fyra teman. / This study aims to examine how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet in connection to the re-militarization of the Swedish island Gotland, and if an Orientalistic discourse can be discerned in the coverage. This in turn contributes to theorizing about how the current global hegemony may affect the journalistic profession. To find semiotic patterns in Aftonbladet we used critical discourse analysis (CDA) as the theory and method. The theoretical framework is based on critical discourse analysis theory and Edward Said's postcolonial theory of Orientalism. The questions in this study are asked to find out how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet, how different linguistic resources are used in constructing Russia and in what discursive themes Russia is fabricated from an oriental perspective. The study's methodology is based on analysis concepts drawn from CDA that makes it possible to analyze the empirical material based upon Aftonbladet’s use of language. The analysed linguistic resources in the material fall into four different discursive themes. The first theme is Russia as militarily superior, the second theme is Russia as provocative, the third theme is Russia as erratic and the fourth and most prominent theme is Russia as the antithesis of the West. The study's results suggest that an oriental discourse may be discerned through these four themes.

Journalistikforskning visar att traditionella myter och arketyper återfinns i alltifrån sportreferat till rapportering av brott. Denna forskning är i huvudsak baserad på engelskspråkig journalistik, vilket gör det lämpligt att bedriva motsvarande studier i en svensk kontext. Studier visar nämligen hur den journalistiska praktiken skiljer sig nationer emellan, vilket resulterar i en kunskapslucka hur dessa mytologiska föreställningar används i svenska medier. Genom att studera representationen av två gärningsmän, Rakhmat Akilov och Anton Lundin Pettersson, vars dåd resulterat i omfattande svenska mediala produkter, undersöker vi förekomsten och användningen av mytologiska föreställningar. Detta gör vi genom att kvalitativt studera tio webbartiklar per gärningsman i kvällstidningen Aftonbladet. För att studera representationen av gärningsmännens – vilka myter och arketyper som används – utförs kritisk diskursanalys (CDA) med semiotiska begrepp. Med denna metod analyseras artiklarna både på en översiktlig och detaljerad nivå. I denna analys knyts det an till etablerade journalistiska teorier om hur myter och arketyper används i medier i stort, vilket hjälper oss att ta reda på hur just dessa mytologiska föreställningar förekommer i representationen av Akilov och Lundin Pettersson. Analysen visar att flertalet mytologiska föreställningar används i representationen av de två gärningsmännen, främst i syftet av att distansera denne från det kollektiv inom vilken texten produceras och konsumeras. Akilov, å ena sidan, representeras som en stereotypisk islamistisk terrorist, där de religiösa och ideologiska aspekterna av denna islamism är tillräckligt främmande för att positionera denne utanför det normativa. Således behövs inga ytterligare karaktäristika eller attribut för att distansera Akilov från majoritetssamhället. Denna distansering sker genom att representera Akilov i enlighet med myter och arketyper som förstärker denna bild. Även Akilovs jihadistiska motiv får i rapporteringen närmare mytologiska proportioner, där Akilov ansluts till den våg av islamistiska terrordåd som dragit över Europa det senaste decenniet. Lundin Pettersson, å andra sidan, är inte lika enkelt och entydigt representerad som något avvikande. Representationen av Lundin Pettersson består istället av flertalet faktorer som placerar honom utanför det normala: högerextremism, subkulturell tillhörighet, psykisk ohälsa och ensamhet. Lundin Pettersson kopplas genom representationen – och intertextuellt – till andra högerextrema gärningsmän och skolskjutare. Dessa faktorer sammantagna möjliggör en distansering via mytologiska föreställningar på samma sätt som i representationen av Akilov. Det finns även en skillnad i hur Lundin Pettersson i högre grad tillåts representeras som ett offer för sina omständigheter, vilket är en möjlighet Akilov inte får. Sammantaget indikerar denna studie att myter och arketyper – i dessa två fall – fungerar som journalistiska verktyg ämnade att göra en alltför komplicerad verklighet mer hanterbar. / Studies of journalism show that archetypal myths exist in everything from sports news to stories of crime. This research is mainly based on English language journalism, which makes it adequate to study this phenomenon in a Swedish context to broaden the research field. Studies also show that the journalistic practice differs between nations and cultures, therefore a knowledge gap exists regarding the use of archetypal myths in Swedish media. By studying the media representation of two well-known Swedish perpetrators, Rakhmat Akilov and Anton Lundin Pettersson, we examine the usage of these myths and archetypes in twenty online news articles (ten articles each) from the Swedish tabloid magazine Aftonbladet. To study the newspaper’s representation of the perpetrators – and how these archetypal myths are present in the representation of them – Critical Discourse Analysis (CDA) combined with semiotic concepts are used. This method allows us to analyse the overall theme and subjects of the articles, as well as their specific use of language. To further examine how traditional myths and archetypes are used in the representation of Akilov and Lundin Pettersson, this analysis ties in to well-known theories of how archetypal myths figure in journalistic products. The study shows that a lot of myths and archetypes can be seen in the representations of both cases, mainly to create distance between the perpetrators and the majority in the context in which the text is both produced and consumed. Akilov, on the one hand, is represented as a stereotypical islamist terrorist, where the religious and ideological aspects of his beliefs are intimidating enough on its own to create a character which has its place far from the norm. Therefore, there is no need for more attributes or descriptions to distance Akilov from what we consider to be ourselves and ours. This creation of distance is effectively increased by the myths and archetypes in the representation of Akilov. Even Akilov’s jihadistic motive gets mythological proportions, were Akilov is placed in the context of other islamist terrorist; the wave of jihadistic terror that has raged through Europe in the last decade. Lundin Pettersson, on the other hand, is not as simple and clearly represented as abnormal. The representation of this perpetrator is instead created by multiple factors such as right-wing extremism, subcultural interests, mental illness and social alienation. The newspaper’s representation of Lundin Pettersson also gets intertextually connected to other right-wing perpetrators and school shooters. All these factors offset the perpetrator from the collective in which the texts are produced and consumed and intensifies through myths and archetypes, which is similar to the case of Akilov. There is also a big difference in how Lundin Pettersson to a higher degree is portrayed as a victim to his surroundings, which the representation of Akilov lacks. Finally, the study indicates that these archetypal myths work as journalistic tools made to make a complicated reality more manageable for both the producers and the consumers.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn. Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag. Efter att kodningen genomförts gjordes ett reliabilitetstest där 30 redan undersökta kommentarer analyserades en gång till för att stärka resultatets validitet. Huvudresultatet visar att det 2011 pågår en mer aktiv diskussion mellan de som kommenterar och att kvinnorna har tagit mer plats i kommentarsfälten än tidigare. Detta kan ha sin förklaring i att det är mer lättillgängligt att kommentera via ett Facebook-konto förutsatt att man redan har ett registrerat konto. Språkbruket är i princip det samma båda åren, men kommentarerna har blivit längre och mer sakliga. / This study compares reader comments on articles displayed on Aftonbladet.se, in terms of content and language. Between these years the system for commenting on Aftonbladet.se has changed from a registration, when the user could choose their own alias, to commenting using their already existing Facebook-account with the user’s real name. This study answers the question how and if the reader comments change when the option of being anonymous disappears. This study analyses readers’ comments of two articles every day during two weeks, October 14th to October 20th 2010 and 2011, with a total of 14 articles each year. The selection of articles was based on the articles placement in the printed newspaper Aftonbladet the same day. 1452 comments have been studied through 28 variables. Some of the most important variables were; whether the comment is critical, whether the comment answers another comment and if it contains spelling mistakes. In order to strengthen the validity of the study a test of the reliability was made and 30 comments were re-analysed one more time. The main results of the study indicates that the debate was more active between the users in 2011 than in 2010 and that women to a higher extent started to take place in the commenting area. These results are probably an effect of using the Facebook account for commenting, which is accessible and easy to use.

In this essay I have studied Aftonbladets portrayal of the Swedish businessman Jan Stenbeck and if the reporting changes before and after his death, and if so, in which ways. With help from a qualitative syntax analysis and a content analysis I studied my material about Stenbeck during the time period 2000-09-19 to 2004-09-19. In my quantitative analysis I studied 140 articles and in my syntax analysis I studied ten articles, five before and five after Stenbecks death. The theoretical perspectives that I applied in my study is Sigurd Allerns theory about tabloid papers novelty criteria and Adam Shehatas theory about Framing. Allerns theory describes what criteria the tabloid papers have on news and Shehatas theory about framing describes the political forces behind the news who wants to set their own agenda. The results from my quantitative study show that there is more sensational news about Stenbeck after his death rather than before. The news before his death was mostly about Stenbecks work. In the results from my qualitative analysis I found that the content among the articles after Stenbecks death were more negative than the ones before he’s death. This is partly due to the ideological standpoints that the authors of the articles take. In the end discussion I interpret the results from my analysis, by example how Aftonbladets yellow journalism affect their portrayal of Stenbeck in my opinion.