Berättandets vägar

The aim of this thesis was to examine how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter portrayed the actions of Russia, Vladimir Putin, Nato and their allies and Ukraine in the conflict surrounding the sovereignty of Crimea that started in 2014.Our study was based on 18 news articles from the start of the conflict up to august of 2015.The results showed that Russia is portrayed as the villian of the conflict. Aftonbladet portrayed the nation as a threat to Sweden and the rest of the western countries. Both papers tended to treat Russian sources with distrust, often choosing to interview Swedish experts on Russia rather than citing Russian sources. Vladimir Putin was portrayed as an evil dictator who set his own interests first and foremost. Both papers drew parallels between Putins way of ruling with the style of leadership in Soviet Russia.In both Aftonbladet and Dagens Nyheter, Nato and their allies actions are portrayed as self defence towards Russia. Their actions are justified and always put in a perspective towards the actions of the Russians.The nation of Ukraine are initially portrayed as victims of Russian aggression. A few months into the conflict the newspapers started to become more critical of the Ukrainian actions, but always put it into perspective towards russian actions.Our study shows that swedish media holds a critical view towards Russia and their actions.

Newsmedia can act both as a powerful source of knowledge about the society and the world, but it can also act as a strong source of influence in terms of how we percieve current events and for example organizations. The main focus of this paper is to analyse two swedish organizations working with humanitarian aid, the Red cross and Unicef, and how they are portraited in two of the biggest newspapers in Sweden. The aim of this paper is to see whether the conformation or the perception of the organizations are supported through the perception of media. Based on the aim and main focus the three questions that we will answer in the result chapter are ”How does the Red Cross and UNICEF portrays themselves through their websites and via press releases?”, ”What does the organizations press releases say, and which pieces of the press release have an impact in Dagens Nyheter and Aftonbladet?” and the final question ”How is the Red Cross and UNICEF's reflected in the two newspapers and are the organizations mentioned in the same context in which they work with?” To be able to answer these three questions we are analyzing the organizations websites and press releases to confirm the confirmation that is made through these channels. Then we analyze whether this confirmation is the same in articles published in two of the largest newspapers in Sweden, Dagens nyheter och Aftonbladet. The newspapers are two different type of news papers, Dagens Nyheter is a morning paper and Aftonbladet is a evning paper. The reason we use two different types of newspapers is to see if there is any difference in how the organizations are portaited, depending on the different approach of the newspaper. These results will then be compared and analyzed in order to answer our research questions. As tools for this analyze, we have chosen to use a quantitative analysis, an index for how actors are treated in media and also a textanalysis. The result of this analysis is complex but the general finding is that the confirmation of both of the organizations are supported through all elements of communication. We also found that both the Red cross and Unicef are mentioned in contexts that are relevant for the work that they do. One example is that UNICEF is mentioned in articles regarding children, education etc.

The purpose of this study is to examine four Swedish newspapers views on female athletes in the Olympic Games in Mexico City 1968 and Barcelona 1992, and examine what information the Swedish public received through their reporting about the Olympic Games in Mexico City and Barcelona. The study is based on printed editions of the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Kvällsposten and Idag.   The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 68 articles. In this paper the theoretical perspective is based on the framing theory, where the focus is how the female athletics were depicted in the Swedish press.   The results show that the Swedish newspapers want to portray and communicate about the female athletics performance, which applies to both the Olympic Games in 1968 and 1992. However, there were news reports in both Olympics that focused more on reproducing the female participant's appearance rather than their athletic performance. The results also show that there are only slight differences in each newspapers framing of female athletics in the Olympic Games in Mexico City 1968. The most usual descriptions based on my results are that female athletics are beautiful, girls and small. The result of this paper shows that is possible to perceive a change of the most common descriptions in the Olympics Games in Barcelona 1992. In the Olympics 1992 framing as doped and civil state began to more usual in the news that was about female athletics.

Denna studie undersöker mediers rapportering kring två svenska politiska skandaler. Den första skandalen, Geijeraffären, inträffade 1977 och den andra, Miljöpartiets skandaler, inträffade 2016. Studien kommer granska artiklar, både ledarartiklar och nyhetsartiklar, från tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens syfte är att undersöka om hur medier skriver om politiska skandaler och att undersöka om mediers rapportering har ändrats över tid och på vilket sätt det i så fall har förändrats. Studiens tillvägagångssätt är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys fånga upp textens latenta och manifesta budskap, och metoden används för att se likheter och skillnader. De teoretiska ramverk som används är gestaltningsteorin och dagordningsteorin, studien hamnar under forskningsfälten politisk kommunikation och politiska skandaler. I resultatet går det att se många likheter i rapporteringen mellan de två åren, men från resultatet har det återfunnits fler skillnader än likheter. Den största skillnaden som uppmärksammats är angående hur politikerna under 1977 lyckades tysta ner medierna och förflytta skulden från sig själva till media, vilket är något som inte gick att se 2016. En annan skillnad som går att läsa utifrån resultatet är att politikern från skandalen 2016 fick avgå, medan en liknande konsekvens aldrig inträffade under 1977. En likhet i resultatet från de båda åren är att skandalerna förstoras med hjälp av negativa ord, dessutom blir de anklagade politikerna gestaltade på ett negativt sätt och de framställs som dåliga. Rapporteringen är genomgående kritisk och granskande under båda åren. / This study strives to see media’s reporting on two Swedish political scandals. The first scandal, the Geijer affair, occurred in 1977 and the second, Miljöpartiet’s crisis, occurred in 2016. The study will examine articles, both editorial articles and news articles, from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study aims to examine how media writes about political scandals and it also strives to examine if media´s reporting has changed over time and if so, how it has changed. The study uses a qualitative content analysis as an approach in order to capture the texts latent and manifest message, and the method is used in order to see similarities and differences. The theoretical frameworks that is used for the study is framing and agenda setting, the study falls under the research fields of political communication and political scandals. In the result there are a lot of similarities regarding the reporting from the two years. However, more differences than similarieties have been found in the result. The main difference was the fact that during 1977 the politicians managed to silence the media and they were able to transfer the blame from themselves and put in on the media instead, which was not possible in 2016. Another difference that can be read from the result is that the politician from the scandal in 2016 had to resign, a similar consequence did not occur in 1977. One similaritie between the two years was how media magnifies the scandals using negative words, furthermore the accused politicans are illustrated in a negative way and portrayed as bad people. The reporting is consistently critical and scrutinizing during both years.

The purpose of this study is to examine how Lisa Holm is being portraited in the tabloid Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter through a qualitative text analysis. By examining the two different newspaper genres, it will become clear whether or not there exists similarities or differences in how the newspapers potrays Lisa Holm through the theories of media logic and framing theory. The result of this examination shows an obvious similarity between the two newspapers. This becomes clear as both Aftonbladet and Dagens Nyheter reported a very similar depiction of the crime victim Lisa Holm, through both framing and journalistic techniques. That means that the newspapers have approached each other in terms of content, and the line dividing the two newspaper genres has been blurred. An undifferentiated and stereotypical image is then being presented of the crime victim Lisa Holm that the readers will take part of.

Purpose and framing of the question: To study how Aftonbladet’s news values and news selection have changed in the last two decades. Method and material: Quantitative study in form of a coding scheme covering Aftonbladet’s front pages in the month of march of 1995, 2000, 2005, 2010 and 2015. Main result: Both news selection and news value remains in the bigger perspective unchanged, indicating that the newspaper print version is rather unaffected by the change of online journalism. That in turn indicates that the gatekeeper role more or less remains the same for the print version of Aftonbladet.

Studiens fokus ligger på att undersöka om det förekommer skillnader i hur svenska tidningar skildrat två gärningspersoner med olika könstillhörigheter utifrån ett genusperspektiv. För att ställa forskningsfrågan på sin spets är de valda gärningspersonerna dömda för ett av Sveriges grövsta brott, styckmord. De två gärningspersonerna är i liknande ålder, deras offer är båda unga kvinnor och brotten begicks med endast cirka ett års mellanrum. Båda fallen prövades i hovrätten. Det som skiljer dem åt är att gärningspersonerna vid brottstillfällena hade olika könstillhörigheter. Genom en kritisk diskursanalys och med hjälp av genusteori, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret ska mediernas gestaltning av gärningspersonerna undersökas för att ge svar på uppsatsens forskningsfråga: Hur skiljer sig mediegestaltningen av Jonna Henningsson och Kristoffer Johansson i Aftonbladets och Dagens Nyheters nyhetsrapportering på webben? Total analyserades 16 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet där de nedslag i tiden som gjordes var gripandet, åtalet, tingsrättens dom och till sist Hovrättens dom. Genom att använda hovrättens dom som underlag för undersökningen har den fungerat som en bakgrund till det som skrivits i de båda tidningarna. Resultatet visade att det förekom fyra framträdande skillnader i hur de valda medierna gestaltade de båda gärningspersonerna. Dessa skillnader återfanns i hur gärningspersonerna benämndes, deras motiv, deras psykiska tillstånd och vilka roller de blev tilldelade. Genom att analysera detta resultat med hjälp av studiens valda teorier drogs slutsatsen att de valda tidningarna var påverkade av strukturella genusnormer i sina gestaltningar av de båda gärningspersonerna. Detta har resulterat i en skillnad i hur de rapporterade om gärningspersonerna på grund av deras könstillhörighet.

<p><strong>Sammanfattning</strong>Medieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007. I studien presenterar vi skillnader och likheter på förstasidor de tre åren sinsemellan. Vi har kommit fram till att Aftonbladet 2007 använde sig av andra grepp för att locka läsare att köpa tidningen än vad de gjorde 1987 och 1997. Tendenser kan urskiljas att tidningen på 2000-talet anpassat sig till konkurrensen främst genom att erbjuda fler tilläggsprodukter, bland annat bilagor och filmer som konsumenten får köpa tillsammans med tidningen. Samtidigt använde Aftonbladet andra marknadsföringsknep på förstasidan 1987, som sedan sakta tycks ha dött ut, exempelvis egna tävlingar där den som köper tidningen kan vara med och vinna priser. Studien omfattar också huvudnyheten på förstasidan och vi har jämfört nyhetsvärderingen 1987, 1997 respektive 2007. Vi kunde dock inte konstatera någon märkbar skillnad i vilken typ av nyhet som publiceras på förstasidan. Däremot visar resultatet av studien att Aftonbladet 2007 hårdare vinklade de nyheter som publicerades på förstasidan, dels genom personifiering och dels genom att göra nyheterna till mer sensationsinriktade. Resultatet tyder på att tidningen använder sig av de ovan nämnda greppen för att ytterligare attrahera läsare och sticka ut från andra medier de konkurrerar med.</p>

No description available.