The goal of our study is to analyze how young adults in the ages of 20-23 observe digital newspapers. Our main research question is: Are the visual parts of the news site more important than text for young adults? Our second research question is: How do young adult users switch between visual and text elements? Finally, the last question is: What is it that attracts users into reading an article on an online newspaper? To achieve our goal we used a method called eye-tracking which is a process of recording a person’s eye movements using a infrared camera and a computer program processes that converts the data into visual form. Additionally we have also done short interviews before and after the eye-tracking study as a supplement. A total of seven people participated in our study, three men and four women. After the initial interview, the test subject got to freely browse Sweden’s most popular digital newspaper Aftonbladet.se for the duration of five minutes. Afterwards, every person would have another short interview about their experiences of the site. Our study shows that young adults say that they don’t consider the visual elements to be as important as written text. However, the physical test data shows that the visual elements are in most cases observed before written text. Despite that, the users still spent more time on reading the text as opposed to looking at the photos or other visual elements. It’s hard to specify definitive reading habits, but we can see a pattern that the users tend to switch back and forth between visual and text objects.

<p>Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.</p><p>Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.</p><p>Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige.</p><p>Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick.</p> / <p>The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007.</p><p>The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area.</p><p>The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish.</p><p>The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.</p>

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007. Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område. Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige. Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick. / The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007. The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area. The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish. The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.

Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time,  took the whole world by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.          Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about, and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits. / Prinsessan Diana, eller Lady Diana Spencer som hon då kallades, tog hela världen med storm när hon endast 20 år gammal gifte in sig i den brittiska kungafamiljen, och därmed blev ett populärt objekt för media. Det var genom media som människor över hela lära känna och älska Diana, och när hon dog i en hemsk bilolycka i Paris, Frankrike, år 1997, sörjde människor förlusten av sin älskade prinsessa, och anklagade media för att ha orsakat hennes tragiska död för chansen att få några foton av henne.          Många älskade Diana och såg upp till henne, och intresset som visades för hennes begravning var enormt och världsomfattande. Dianas död gav media mycket att skriva om, och i denna studie undersöker jag hur den svenska tidningen Aftonbladet, och den brittiska tidningen The Guardian skildrade Diana i sina artiklar under veckan efter hennes död den 31 augusti 1997, fram till dagen för begravningen den 6 september 1997. Studien fokuserar specifikt på skildringen av Diana baserat på könsstereotyper. Genom att använda en teori om önskvärda och icke önskvärda feminina och maskulina egenskapar kunde slutsatsen dras att den svenska tidningen Aftonbladet främst använde kvinnliga stereotyper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och icke önskvärda egenskaper, och den brittiska tidningen The Guardian beskrev Diana främst med önkvärda maskulina egenskaper, och icke önskvärda feminina egenskaper.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att ge svar på vilka bilder av äldre människor som framträder i nyhetsmediet Aftonbladet, hur dessa framträder, och hur dessa bilder kan påverka äldres livssituation och synen på ålderdom. Teori och metod: Studien är förankrad i ett socialkonstruktionistiskt teoriperspektiv och analysen har utformats med inspiration av diskursanalytiska begrepp. Det empiriska urvalet har skapats med hjälp av ett slumpmässigt obundet urval av artiklar från Aftonbladet under år 2013 där uttrycket ”äldre” förekommit. Analys: Analysen har formats genom en induktiv ansats då analysen utformats utan hypoteser och innehållet i empirin har fått påverka metodval. Analysen har formats genom ett reflexivt förhållningssätt för att forma en så subjektiv analys som möjligt. Innehållet i empirin relaterats till tidigare forskning med begreppen grundfigur, motbild, resursperspektiv och eländesperspektiv. Slutsatser: Aftonbladet har under angiven tidsperiod främst format bilden av Den problematiska ålderdomen. Detta sker genom tydliga kopplingar mellan äldre och problematiska attribut, genom betonade, och dramatiska beskrivningar. Det framträder även en bild som benämns Det goda åldrandet men den representeras av betydligt färre artiklar och framkommer genom mer otydliga beskrivningar. Analysen visar att Aftonbladet tilldelar äldre människor ett begränsat redaktionellt utrymme, det finns få fylliga beskrivningar av äldres livssituationer och äldre kopplas till stor del samman med olika former av problematiska sammanhang. Bilden av Den problematiska ålderdomen ger stöd åt den grundfigur som beskriver äldre människor ur ett eländesperspektiv. Som motbild finns bilden av Det goda åldrandet som visar på att det finns människor som avnjuter det goda åldrandet, men de framstår i regel som undantag. / Title: Being older - A discourse analytical study of the portrayal of older people in a Swedish evening newspaper. Objective: The present study aims to provide answers to which images of elderly people that appear in the news media Aftonbladet, how they emerge, and how these images can affect elderly people's lives and the perception of old age. Theory and Method: The study is anchored in a social constructionist theory perspective and analysis have been inspired by discourse analytical concepts. The empirical sample was first restricted to relevant articles that used the term "äldre" during the year 2013. To limit the number of items a random, unbound selection was used. Analysis: The analysis has been shaped by an inductive approach. The analysis was designed without hypotheses and the empiricism has been influencing the choice of method. The analysis has been shaped by a reflexive approach to make the analysis as subjective as possible. The content of the empirical data has been related to previous research with the concepts of basic figure, contrasting picture, resource perspective and misery perspective. Conclusions: During the specified time period, Aftonbladet has primarily shaped the image of The problematic ageing process. This is done through clear links between elderly people and problematic attributes, by highlighting, and dramatic descriptions. A picture called The good ageing process also appears but it’s represented by far fewer articles and emerges through more vague descriptions. The analysis shows that Aftonbladet assigns elderly people a limited editorial space, there are few rich descriptions of elderly people life situations and elderly are largely associated with different forms of problematic contexts. The image of The problematic ageing process supports the basic figure that describes elderly people out of the misery perspective. As counterpart the image of The good ageing process is showing that there are people who enjoy the good aging, but they appear mostly as exceptions.

Title: From fish flu to corona crisis – a quantitative content analysis of front pages from Dagens Nyheter and Aftonbladet during the coronavirus outbreak. The aim of this essay was to examine the reporting and framing of the coronavirus on DN.se and Aftonbladet.se's front pages, between January 7, 2020 and April 30, 2020. In order to do so, we chose to examine front page teasers on both newspapers front pages online. We define front page teasers as the package of text and pictures on the front page, which then takes the reader to the actual article. We formulated three questions to concretize the aim: ​How much space is given to the front page teasers about the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, in terms of number, size and location? ​How do the front page teasers frame the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, regarding to framing and perspectives as well as calming or alarming signals? And, ​what differences and similarities can be found between Dagens Nyheter and Aftonbladet’s front page teasers about the coronavirus, regarding to space and shape? ​The method chosen for this study was a quantitative content analysis, which was supported by theories about news values, media logic and narration, as well as the agenda setting theory and the framing theory. The results of the analysis stated that front page teasers about the coronavirus was given more space on both newspapers’ front pages during the majority of the selected time period, than front page teasers about other events. This could be explained by multiple theories about how threats, risks and crises, as well as sensational news, stand a better chance of making it to the front page, than other news. The analysis also showed that Dagens Nyheter chose to frame the coronavirus based on themes such as healthcare and economical consequences, while Aftonbladet chose a more human perspective. We speculated on how these results could affect the readers and their picture of reality – in this case the coronavirus – and came to the conclusion that Aftonbladet’s readers might feel more of a closeness to the coronavirus, than the readers of Dagens Nyheter. So, regarding to space – both in number and size – as well as theme, actor and signal, but also the newspapers’ own choice of words, our study made it possible for us to see how the “fish flu” gradually turned into a corona crisis.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters.   The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed?   The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life.   Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

Denna studie analyserar i vilken utsträckning Twitter använts som nyhetskälla under 2016 och vad som är utmärkande för nyhetsartiklar där tweets citerats. Relationen mellan journalister och deras källor, Hermidas approach kring “Ambient Journalism” samt teorin om Gatekeeping utgör det teoretiska underlaget. Tidningar som ingår i analysen är dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet. Arbetet baseras på en kvalitativ innehållsanalys av 450 artiklar från ovannämnda tidningar. Dessa artiklar har kodats med hjälp av ett kodschema med tillhörande tolkningsregler som utformats i enighet med studiens frågeställningar. Undersökningen visar att journalister använder sig av Twitter främst för att krydda artikeln och för att illustrera ett exempel. Den utmärkande tonen i de analyserade artiklarna är oftast neutral. Flest referenser från Twitter hittades i Aftonbladet och då var det oftast idrottare eller politiker som citerades. Utifrån studiens resultat kan slutsatserna dras att relationen mellan journalisten och källan fortfarande präglas av att elitkällor får störst utrymme i nyhetsrapporteringen. Även det faktum att journalisternas roll som gatekeepers förminskas i takt med en ökad närvaro av Twitterkällor, vars tweets oftast kopieras och klistras in ordagrant i en artikel. Med utgångspunkt i resultatet diskuterar vi huruvida den journalistiska professionaliteten kan påverkas negativt av en för frekvent användning av Twitter i nyhetsrapporteringen. Vidare kan siffrorna vi presenterar utgöra underlag för vidare forskning kring förhållandet mellan Twitter, journalistik och objektivitet.

Denna studie fokuserar på mediers framställning av män och kvinnor i sportjournalistiken. Utifrån ett genusperspektiv analyserar vi Aftonbladets nyhetskrönikor av de Olympiska Spelen sommaren 2016. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga atleter framställs gentemot manliga atleter inom sportjournalistiken. Vi undersöker även om det råder en hegemonisk maskulinitet i rapporteringen. I utförandet av studien har vi använt oss av kritisk diskursanalys (CDA) som både metod och teori. Som komplement till CDA som teori, utgår vår analys från genusteori, hegemonisk maskulinitet och stereotyper. Studien grundar sig i fem olika analysverktyg hämtade ur Carvalhos (2008) steg-för-steg modell för kritisk diskursanalys. Modellen gör det möjligt för en kritisk analys av textens innehåll samt skildringar av manliga och kvinnliga atleter. Resultaten visar att det i jämförelse med tidigare studier råder en ändring i diskursen. De kvinnliga atleterna i studien skildras inte av negativa stereotyper. Fokus ligger inte på kvinnornas sociala roll, utan de beskrivs istället utifrån sina bedrifter som atleter. Det råder en jämställd skildring av kvinnliga och manliga atleter utifrån ett genusperspektiv och den hegemoniska maskuliniteten stöds inte i vår studie. / The focus of this study lies on medias representation of male and female athletes in sports journalism. The research has been conducted on one of Sweden’s biggest newspaper, Aftonbladet. This study has, from a gender perspective, critically analysed Aftonbladets news coverage of the summer Olympic games of 2016. The purpose of this study is to examine how female athletes is portrayed in sports journalism in comparison with male athletes, and to see if a hegemony masculinity shows in the news coverage. To carry this study into effect we chose to use critical discourse analysis as both method and theory. To complement CDA as a theory we also base our analysis in the theory of gender, stereotypes and hegemony masculinity theory. This study is based on five analytic tools that was recovered from Carvalhos step-by-step model for a critical discourse analysis. This makes it possible for a critical qualitative analysis of the text and the depiction of male and female athletes. The model makes it possible to examine the chronicles use of linguistic, as the content of the text is broken down thoroughly and deeply analysed. In comparison to earlier studies, our results shows that there is a change in the discourse. The female athletes in the study are not described by negative stereotypes. The focus of the female athletes does not lie on them as social actors, instead they are described by their actions as athletes. From a gender perspective the female and male athletes are represented equally. There is no showing of a hegemony masculinity in the news reporting.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tillvägagångssätt har denna studien analyserat hur två rikstäckande kvällsmedier, Aftonbladet och Expressen, skriver om begreppet utsatta områden genom sina publiceringar. Studien vill reda ut huruvida begreppet används på ett speciellt sätt. För att analysera materialet som bestod av 30 texter, inklusive debattartiklar, ledartexter, redaktionella artiklar och reportage från de nämnda tidningarna användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Dettaresulterade i identifierandet av fyra särskilda diskurser eller teman som vi har kallat: “Vad är utsatta områden?”, “En gärningsperson utan ansikte –konsekvenser av att fråntas agens”, “Politiker på vit häst” samt “Vi och dem”. Dessa diskuterades sedan utifrån Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys samt andra sociologiska teorier som bedömdes som relevanta i sammanhanget där stämplingsteori är den mest framstående. Studien kommer fram till att begreppet utsatta områden används på ett sätt som präglas av få ifrågasättanden av begreppet samt att diskursen kan influeras av det som polisen framhåller i sin rapport om utsatta områden. Vidare framhålls utsatta områden som något som skiljer sig från övriga områden i samhället. Det diskuteras även vilka följder diskurserna kan ha på dessa områden och dess invånare samt vilka följder det kan tänkas få för det sociala arbetet. / With a critical discourse analytical approach, this study has analyzed how two nationwide newspapers, Aftonbladet and Expressen, write about the concept of vulnerable areas through their publications. The study wants to find out whether the concept is used in a certain way. To analyze the material that consisted of 30 texts, including letters to the editors, editorials, editorial articles as well as reports from the aforementioned newspapers, Fairclough's three-dimensional model for critical discourse analysis was used. This resulted in the identification of four discourses or themes that we have named: "What are vulnerable areas?", "A perpetrator without a face -consequences of being deprived of agency", "Politicians on a white horse" and "We and them". These were then discussed based on Fairclough's theories on critical discourse analysis and other sociological theories that were deemed relevant in the context where labeling theory is the most prominent. The study concludes that the concept of vulnerable areas is used ina way that is characterized by few questioning the term and that the discourse may be influenced by what the police feature in their report on vulnerable areas. Furthermore, vulnerable areas are emphasized as something that differs from other areas in society. The study also discusses what consequences the discourses may have for these areas and its inhabitants, as well as what consequences this may have for social work.