XV Conferencia Internacional sobre Bibliotecas Universitarias "La Biblioteca hacia el 2030", evento realizado en el Centro de Exposiciones y Congresos de la UNAM, del 25 al 27 de Octubre de 2017, México. / Conferencia que aborda las competencias y habilidades que requiere el profesional de la información para contribuir a un desarrollo sostenible e inclusivo.

I en tid med klimatförändringar har den hållbara utvecklingen blivit en allt viktigare fråga för planetens överlevnad. I och med Our common future uppkomst uppmärksammades behovet av balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, med den ekologiska aspekten som begränsning till övriga aspekter. I rapportens fotspår skapades Agenda 2030 för att skapa stöd till en hållbar utveckling med riktlinjer och mål hur världen ska ta sig i en positiv riktning innan år 2030. För att samhällsplaneringen ska gå i linje med Agenda 2030 bör bostadsbyggandet gå i enlighet med dess mål vilket har undersökts i denna studie. Empirin baseras främst på dokumentanalys av kommunal detaljplan över Kvarteret Hinderbanan i Gävle. Detta på grund av att kommunen har det yttersta ansvaret att uppfylla de globala målen i en lokal kontext. Resultatet i denna studie visade att detaljplanen berörde och även uppfyllde många mål inom Agenda 2030 men att bevarandet av naturen var minimal. / In a time of climate change, sustainable development has become an important issue for the planet's survival. Since the start of Our common future, has attention been drawn to the balance between ecological, social and economic sustainability, with the ecological aspect as a limitation. In the report's footsteps, Agenda 2030 was created in 2015 to create support for sustainable development with guidelines and goals for how the world should move in a positive direction by 2030. In order for community planning to be in line with Agenda 2030, housing construction should be in line with its goals which has been the analysis in this study. The empirical data is mainly based on document analysis of the municipal plan for Kvarteret Hinderbanan in Gävle. This is because the municipality has the main responsible for acting on the global goals in a local context. The results of this study showed that the detailed plan mentioned and also achieved many goals in Agenda 2030, but that the conservation of nature was minimal.

Detta examensarbete avhandlar hållbarhetsprojekten och målsättningar av Sveriges 10 största byggföretag samt deras ställningstaganden gentemot Agenda 2030. Faktum att begreppet hållbarhet kan uppfattas och definieras på olika sätt har skapat en viss otydlighet i världen kring begreppet. De största byggföretagen i Sverige presenterar en hållbarhetsredovisning som redogör för de framgångsrika hållbarhetsprojekten inom verksamheten samt företagets framtida planer. Byggföretagens tillvägagångssätt i deras arbete för att uppnå målen i Agenda 2030 är i stort sätt densamma, med undantag för vissa bolag som har unik taktik. Flera av de utvalda byggföretagen har även antalet mål uppsatta som sträcker sig längre fram än år 2030; vilket delvis beror på regeringens klimatlag för att uppnå ett klimatneutralt Sverige år 2045. I denna studie har fyra mål från Agenda 2030 blivit utvalda för granskning; sedan har byggföretagens hållbarhetsredovisningar undersökts i syfte att utläsa företagens ställningstaganden i förhållande till målen. Teorin om svag och stark hållbarhet tillämpad i en organisation har applicerats på respektive byggföretags hållbarhet vilket resulterade i ett tydligt mönster. Resultaten pekar mot att styrkan av hållbarhet i ett företag beror på dess omsättning, vilket var relativt klart eftersom hållbarhetsredovisningarna hos de företag som hade större omsättning var mer omfattande samtidigt som målsättningen var mer preciserad och antalet hållbarhetsprojekt högre. Härvid bör nämnas att signaleringsteorin till viss del motsäger antagandet om att hållbarhetsstyrkan av ett företag är beroende på dess omsättning. Signaleringsteorin menar att företag kan öka sitt värde och popularitet via frivillig redovisning samt betoning och upplyftning av de ’finare’ delarna ur verksamheten. Framtida studier kan finna denna studie som hjälpsam för bedrivandet av forskning inom samma fält. Ytterligare fördjupande rapporter inom samma område kan framtas med denna studie som grund, vilket möjligtvis kan ljusna förutsättningarna av djupdykande hållbarhetsresearch av alla typer av företag, bygg- eller inte. Hållbarhetsarbete är ett relevant ämne i världen just nu, varför ytterligare studier av denna karaktär fordras i syfte att uppnå en bättre förståelse för hållbarhetskonceptet och utvecklingen av effektiva strategier för en ännu mer hållbar värld / This thesis deals with the sustainability programmes and goals of Sweden's 10 largest constructioncompanies as well as their position on Agenda 2030. The fact that the concept of sustainability canbe perceived and defined in different ways around the world has created a certain ambiguity aroundthe notion. The largest construction companies in Sweden present sustainability reports that accountfor successful sustainability projects as well as future planning. The work of construction companiesin achieving the goals of Agenda 2030 is much the same, with the difference of some companieshaving unique approaches to achieving them. Several of the selected construction companies in thisthesis also have a number of goals set up that extend beyond the scope of 2030, partly because of theSwedish government's climate legislation for creating a climate-neutral Sweden by 2045.In this study, four goals from Agenda 2030 have been selected for analysis within the frame of thechosen construction companies' sustainability reports. The reports have been analyzed in order todecipher the companies’ different positions in regard to the chosen goals. The theory of weak andstrong sustainability applied in an organization has been applied to the sustainability of eachconstruction company, which produced a clear pattern as a result. The degree of strength within thesustainability efforts depends on the individual company’s turnover. This was relatively clear sincethe sustainability reports of the companies with a higher turnover were more comprehensive,contained more clearly presented progress, all while the number of Agenda 2030-goals was greater.Herein must be noted that the Signal Theory contradicts, to some extent, the assumption that thestrength of a company's sustainability is dependent on turnover, since companies can increase theirvalue and popularity through voluntary accounting and emphasize and highlight the ‘finer’ parts ofthe business.Future studies can find this study helpful in carrying out research within the same field. Even morein-depth investigational reports can be done using this study as a foundation, which could possiblybrighten prospects for deep-digging sustainability research into any type of company, constructionor non-construction. Sustainable work is a relevant topic in the world right now, which is whyfurther studies of this character will be needed in order to achieve a better understanding of thesustainability concept and development of effective strategies to make the world even moresustainable.

Bakgrund och syfte: Vid FN:s toppmöte 25 september 2015 antog världens ledare och regeringschefer Agenda2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Detta är dock inget tvingade dokument, de svenskafastighetsbolagen behöver inte implementera Agenda 2030. Om Agenda 2030 implementeras på företags nivåsker det på frivillig basis, samtidigt står fastighetsbranschen idag för 40% av energianvändningen i EU och förstora mängder utsläpp som ökar år för år. Därför har detta arbete som syfte att undersöka hur några av destörsta fastighetsbolagen i Sverige ställer sig till Agenda 2030. Studien ska även fördjupa sig i mål 11, hållbarastäder och samhällen. Metod: De tio största bolagens års- och hållbarhetrapporter analyserades för att ta reda på hur de ser påAgenda 2030. Detta sammanställdes och analyserades tematiskt och med hjälp av intressent-, legitimitets-,signal- och institutionell teori. Resultat och slutsats: Studien visade att bolagens ställning till Agenda 2030 var positiv. För att operationaliseraAgenda 2030 valde ett antal företag att tolka den, utifrån Agenda 2030 skapades ”fokusområden” som kundekopplas till bolagens olika verksamhetsdelar. En annan återkommande strategi var att bolagen valde ut ettantal mål som man vill eller tror att man kan bidra till. Studien visade att alla bolag i studien hade nämnt mål11, men få kunde beskriva en strategi kopplat till mål 11 eller de tillhörande delmålen. / At the UN summit 25th of September 2015 agreed world leaders and head of states to adopt the Agenda 2030 the 17 sustainable development goals. However, this is not a forced document, the Swedish Real Estate companies do not ness to implement the Agenda 2030. If Agenda 2030 is implemented at a company levels it is done on a voluntary basis, while the Real Estate today account for 40% of the energy use in the EU and large amounts of emissions, increasing year by year. Therefore, is the aim of this paper to investigate how some of the largest Real Estate companies in Sweden view Agenda 2030. This study will also delve into goal 11, sustainable cities and communities. The ten largest companies´ annual and sustainability reports were analysed to found out how the view Agenda 2030. This was compiled and analysed thematically and with help of stakeholder, legitimacy, signal, and institutional theory. The study showed that the companies position on Agenda 2030 was positive. To operationalize Agenda 2030, several companies chose to interpret it, based on Agenda 2030, “focus areas” were created that could be linked to the companies' different sections of the business. Another recurring strategy was that companies selected several SDG´s that they want or believe that they can contribute to. The study showed that all companies in the study had mentioned goal 11, but few could describe a strategy linked to goal 11 or the associated sub-goals.

[pt] A Agenda 2030 orienta as políticas nacionais de desenvolvimento nos próximos anos. A conquista da transversalização de questões de gênero na Agenda 2030 é atribuída, dentre outros fatores, à influência da sociedade civil e de organizações internacionais que trabalham com pautas de gênero e desenvolvimento, no processo de consulta para a construção dos Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS). Tendo em vista esse histórico de engajamento, o objetivo do presente trabalho é mapear como a sociedade civil brasileira atuante sob a bandeira de alcançar a igualdade de gênero está avaliando e acompanhando o cumprimento do ODS5 da agenda 2030 e quais são seus posicionamentos acerca desse monitoramento e dos indicadores relacionados. A governança por indicadores norteia as formulações de políticas internacionais; sendo assim, usar essa linguagem com uma perspectiva feminista para tornar os instrumentos de mensuração mais qualificados e benéficos para as mulheres é uma estratégia ecomendada pelo presente relatório. / [en] The 2030 Agenda for Sustainable Development will guide national development policies in the coming years. The achievement of gender mainstreaming in the 2030 Agenda is attributed, among other factors, to the influence of civil society and international organizations working with gender and development guidelines in the consultation process for the construction of the Sustainable Development Goals (SDGss). Considering this history of engagement, the objective of this paper is to map how the Brazilian civil society working under the banner of achieving gender equality is evaluating and monitoring compliance with SDG5 of Agenda 2030 and what their positions are regarding monitoring and the indicators involved. Governance by indicators guides the formulation of international policies; thus, using that language with a feminist perspective to make the measurement tools more qualified and beneficial to women is a strategy recommended by this report.

By adopting the United Nations Agenda 2030 and its 17 Sustainable Development Goals, a common path towards a sustainable world is accepted. The Agenda 2030 framework strives towards global sustainability by including all sustainability dimensions. Agenda 2030 reaches worldwide and to all authority levels. To reach the goals, implementation on the local level is central, but the process, which is called localization, is however not always simple. Since the global prerequisites and contexts vary, the implementation process will face different obstacles and challenges, yet the different nations will also see different opportunities. This study aims to examine municipality officials' views on the local implementation of the climate and environmental related goals of Agenda 2030 in order to create a deeper understanding of what makes challenges and opportunities in the process. The analysis is based on focus group interviews in three Swedish municipalities within the same county. Patterns in similar challenges and opportunities for Agenda 2030 localization are identified between the municipalities studied. A general challenge is seen in the complexity of the goals in their unity, by contrast an opportunity is seen within the own interpretation of the Agenda 2030 targets. Adopting the agenda to already existing policies are considered hard as well as the organization structure of municipalities. Yet, opportunities are seen within the local contributions to goal achievement and the use of workforce reserved for the implementation process. No general template for Agenda 2030 implementation can be identified - the process needs to be locally interpreted and adapted.

2015 infördes de Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål med syfte att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Sveriges näringsliv har anammat dessa mål snabbt och arbetar aktivt med dem. Många företag tycks föredra de globala målen framför Sveriges nationella miljömål. Samtidigt har regeringen slagit fast att de svenska miljömålen ska finnas kvar. Relationen till miljömålen upplevs som oklar, enligt regeringen ska de utgöra det ekologiska benet av de globala målen. Myndigheter förespråkar värdet av miljömålen och företag upplever att lagstiftning motiveras utifrån miljömålen. Denna studie syftar till att undersöka hur de två målsystemen skulle kunna integreras på ett sätt så att näringslivet upplever det som effektivt och värdeskapande. För att undersöka detta gjordes analys av interaktionerna mellan de globala målen delmål 12.2 – 12.5 (inom Hållbar konsumtion och produktion) och miljömålen samt intervjuer med företagsrepresentanter. Analysen av interaktioner gjordes enligt sjustegstrappan utvecklad av Nilsson et al. (2016) och studerade huruvida det finns en röd tråd mellan de globala målen och miljömålen – om de strävar åt samma håll. Genom intervjuerna studerades hur företag upplevde de två målsystemen och vilken funktion målsystem har. Resultatet av studien visade att på målnivå korrelerar de globala målen och miljömålen relativt väl. De flesta interaktioner bedömdes som svaga synergier. Inga delmål stod i helhet i konflikt med miljömålen på målnivå. De starkaste synergierna bedömdes vara till En begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar. Intervjuerna visade dock på konflikter mellan målsystemen på en övergripande nivå, det vill säga i systemens utformning. Att kommunicera två målsystem samtidigt anses inte effektivt av företag och de globala målens helhetsgrepp och globala karaktär föredras. Att de båda målsystemen är utformade på olika sätt innebär att de passar för olika aktörer med olika behov. Om de globala målen och miljömålen strävar åt samma håll, vilket denna studie gör troligt, behöver detta dock inte utgöra en konflikt. Frågan för hur systemen ska kunna integreras kan då snarare fokuseras till hur gränssnittet mellan de två systemen ska utvecklas. Utifrån de förutsättningar som finns idag med nuvarande system skulle en fortsatt kartläggning av interaktioner liknande denna studie kunna bidra till en bättre förståelse för kopplingen mellan de globala målen och miljömålen. Denna kartläggning skulle företrädelsevis delvis kunna göras i workshopformat med representanter från näringsliv och myndigheter. Om miljömålssystemet skulle utvecklas är en möjlighet att införa systemöverskridande indikatorer som också visar på Sveriges tolkning av de globala målen. / In 2015 the United Nations (UN) agreed on 17 Global Goals to create a socially, economically and ecologically sustainable world. The business sector in Sweden has quickly adopted these goals and works actively to achieve them. Many companies seem to prefer the Global Goals over the Environmental Objectives. Meanwhile, the government has decided that the Environmental Objectives will be retained. The relation between the Global Goals and the Swedish Environmental remains undefined; the government has stated that the Environmental Objectives will represent the Swedish implementation of the ecological part of the Global Goals. Governmental agencies promote the Environmental Objectives and the business sector experiences that laws are motivated by the Environmental Objectives. This study aims to investigate how the two goal systems could be integrated to be efficient and value-adding for the business sector. To investigate this, the interactions between the Global Goals targets 12.2 – 12.5 (regarding Responsible Consumption and Production) and the Environmental Objectives were analysed and interviews with business representatives were conducted. The analysis of the interactions followed a model developed by Nilsson et al. (2016) and aimed to find whether there is alignment between the Global Goals and the Environmental Objectives. The interviews aimed to study how business sector experiences the two goal systems and what function a goal system may serve. The result of the study showed that the two goal systems correlate on a goal level. Most interactions between the systems were classified as weak synergies. No interactions were, on goal level, classified as conflicts. Reduced Climate Impact, A Non-Toxic Environment, A Protective Ozone-Layer, Zero Eutrophication, Good Quality Groundwater and Sustainable Forests were considered to have the strongest synergies to the Environmental Objectives. However, there seemed to be conflicts on a general level, i.e. in the structure of the systems, according to the results of the interviews. It was expresses that communicating the two goal systems simultaneously is inefficient and profitless. The global and holistic perspective of the Global Goals was also preferred by the business sector. The fact that the two goal systems are designed differently means that they suit different actors with different demands. However, this does not have to be a problem if two systems strive towards the same direction which seems likely according to the results of this study. The question as to how the two systems could be integrated could then be reformulated to how the intersection between the two systems could be improved. An extended analysis of interactions between all Global Goals and the Environmental could hence be useful for the understanding of the intersection. This mapping could preferably partly be conducted in the form of a workshop with representatives from business sector and governmental agencies. If the Environmental Objectives were to be changed, it would be an opportunity to introduce cross-system indicators that also show the Swedish interpretation of the Global Goals.

Trabalho de Conclusão de Curso apresentado como requisito parcial à obtenção de título de Bacharel em Ciência Ambiental. Campo de confluência: Políticas Públicas e Ambiente. Orientadora: Profa. Dra. Patricia Almeida Ashley. Versão aprovada pela banca examinadora em 14 dezembro 2017. / Submitted by Patricia Almeida Ashley (patriciaalmeidaashley@id.uff.br) on 2017-11-20T16:49:06Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) TCC Marcela Nunes Aguiar - Orientação Profa Patricia Almeida Ashley (Uff - Curso de Ciência Ambiental).pdf: 2386258 bytes, checksum: e5eb36e9c31d7d3d269a23b8ab4c1796 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-20T16:49:06Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) TCC Marcela Nunes Aguiar - Orientação Profa Patricia Almeida Ashley (Uff - Curso de Ciência Ambiental).pdf: 2386258 bytes, checksum: e5eb36e9c31d7d3d269a23b8ab4c1796 (MD5) / CNPq - PIBIC 2015-2016 / A Agenda 2030 para o Desenvolvimento Sustentável aprovada por unanimidade pela Assembleia Geral da Organização das Nações Unidas em setembro de 2015, quando comparada com agendas anteriores para o desenvolvimento humano e meio ambiente inova por mostrar interconexão e indissociabilidade entre seus objetivos e metas. Entretanto, a Agenda 2030 mantém o caráter voluntário de agendas anteriores, o que libera os países-membros para escolherem se e como será adotada, não requer que seja ratificada pelos poderes legislativos dos países-membros da ONU e nem condiciona sua adoção como referência para alinhamento dos marcos legais dos países-membros e dos tratados internacionais de comércio e de investimento. Sendo voluntária, fica, então, a sua realização e implementação na dependência da iniciativa e vontade dos governos que queiram adotá-la como referência para o planejamento de políticas públicas. Nesse contexto, visando elaborar uma forma de observar e avaliar a interface entre nível global e nacional quanto à coerência de políticas a partir de documentos que expressem a totalidade do planejamento governamental, adotou-se referencial teórico que entrelaçasse a teoria da complexidade e a coerência de políticas, permitindo uma compreensão de que quanto mais integrado estiver um sistema, mais coerente ele será. Aplicando-se o referencial teórico para análise da totalidade da Agenda 2030, revela-se que a complexidade e coerência de políticas são aspectos intrínsecos na interface global-nacional. Destaca-se o Objetivo de Desenvolvimento Sustentável (ODS) 10 - que trata da desigualdade - e o ODS 12 - sobre produção e consumo sustentável - da Agenda 2030 como os ODS que possuem maior interação com os demais quinze ODS presentes na Agenda. Eles transpassam praticamente todos os problemas que geraram a elaboração de cada ODS e são, portanto, mais densos e, possivelmente, nevrálgicos para a coerência das políticas públicas em todas as escalas (global, regional, nacional e subnacional). Adicionalmente, foi possível construir e testar um método quali-quantitativo de análise de coerência de políticas em instrumentos na forma de planos plurianuais no planejamento governamental quando comparados diante dos ODS da Agenda 2030. O resultado sinaliza, no PPA 2016-2019 do governo federal: quais são os programas de políticas públicas com maior aproximação qualitativa na redação dos seus objetivos diante dos ODS da Agenda 2030; revela quais os resultados distintos do PPA ao se analisar quais os programas que foram mais valorizados em orçamento alocado; e, por fim, a análise combinada quali-quantitativa que aponta quais os ODS da Agenda 2030 são mais valorizados no PPA 2016-2019. O estudo traz contribuições para organismos multilaterais e órgãos da esfera pública, consultorias e sociedade que estejam envolvidos com a coerência de políticas no planejamento e implementação da Agenda 2030 em políticas públicas, visto que as análises têm sido raras ao se verificar coerência de políticas em aspectos quantitativos do orçamento proposto e alocado às políticas públicas. Futuros estudos poderão replicar o método para outros instrumentos de planejamento governamental na amplitude semelhante de PPAs, seja na escala nacional, estadual e municipal. Também poderão avançar sobre a efetivação dos programas dos PPAs na etapa de execução orçamentária e sua atualização em revisões anuais dos PPAs Palavras chave: Desenvolvimento sustentável. Agenda 2030. Coerência de políticas. Complexidade. Planejamento Governamental. / Abstract: The Agenda 2030 for Sustainable Development, adopted unanimously by the General Assembly of the United Nations in September 2015, when compared to previous agendas for human development and the environment, is innovative because it shows interconnection and inseparability between its objectives and goals. However, Agenda 2030 maintains the voluntary nature of previous agendas, which frees the member countries to choose whether and how it will be adopted, does not require ratification by the legislative powers of the UN member countries, nor does it condition its adoption as a reference for alignment of legal frameworks of member countries and international trade and investment treaties. Being voluntary, then, its realization and implementation is dependent on the initiative and will of the governments that want to adopt it as a reference for the planning of public policies. In this context, in order to elaborate a way of observing and evaluating the interface between global and national level regarding the coherence of policies from documents that express the totality of governmental planning, a theoretical framework was adopted that intertwined the theory of complexity and the coherence of allowing an understanding that the more integrated a system is, the more coherent it will be. Applying the theoretical framework to analyze the entire Agenda 2030, it is revealed that the complexity and coherence of policies are intrinsic aspects of the global-national interface. The Sustainable Development Objective (ODS) 10 - which deals with inequality - and ODS 12 - on sustainable production and consumption - of the Agenda 2030, such as ODSs that have greater interaction with the other fifteen ODS present in the Agenda, stand out. They address virtually all the problems that led to the elaboration of each ODS and are therefore more dense and possibly nerve-wracking for the coherence of public policies at all scales (global, regional, national and subnational). In addition, it was possible to construct and test a quali-quantitative method of policy coherence analysis in instruments in the form of multi-year plans in government planning when compared to the ODS of Agenda 2030. The result indicates in the PPA 2016-2019 of the federal government: what public policy programs present the greatest qualitative coherence in the writing of their objectives in relation to the ODS of Agenda 2030; the method also reveal distinct results of the PPA when analyzing which programs were mostly prioritised in their allocated budget for implementation, in relation to the other programs; and, finally, the combined quali-quantitative analysis on narratives weighted by budgets, which indicates the hierarchy of Agenda 2030 ODS most aligned in priority in the 2016-2019 PPA. The study brings contributions to multilateral bodies and public bodies, consultancies and society that are involved with policy coherence in the planning and implementation of the Agenda 2030 in public policies, since the analyzes have been rare when there is also concern on coherence of policies in aspects related to the proposed budget allocated to public policies. Future studies may replicate the method for other government planning instruments in the similar totality of public policy range for a period of time, alike PPAs, whether at the national, state and municipal levels. They may also be able to monitor and compare progress on the implementation of the PPAs programs in the stage of effective budget execution and follow-up on updating results on the annual revisions of the PPAs. Keywords: Sustainable development. 2030 Agenda. Policy coherence. Complexity. Government Planning.

La anemia por deficiencia de hierro es un problema de salud pública a nivel mundial, más aún si se observa en mujeres embarazadas y niños menores de cinco años. En el Perú se ha implementado la estrategia de entrega de multimicronutrientes (MMN) para menores de 36 meses de edad como prevención ante dicho evento. No obstante, esta estrategia se contradeciría con las recomendaciones internacionales. El objetivo de este estudio es generar evidencia científica sobre la efectividad de los tratamientos de la anemia infantil debido a deficiencia de hierro, permitiendo fortalecer las estrategias de lucha contra la desnutrición en el país. Se realizó una metodología de meta-análisis con 7 estudios de ensayos clínicos aleatorizados donde se compara la intervención con MMN versus sulfato ferroso para el tratamiento de anemia a causa de deficiencia de hierro. Los resultados muestran que existen estudios que presentan efectos significativos al recibir como tratamiento sulfato ferroso, así como también MMN. Se realizaron pruebas de heterogeneidad, determinando los estadísticos Q: 13,51 I2: 11,21%. Así como las pruebas de sesgo de publicación a través del gráfico Funnel Plot, y el test de Fail-safe N de Rosenthal, determinándose la muestra necesaria de estudios adicionales que se deben agregar para obtener un OR=1. Se realizó una meta-regresión para evaluar la asociación entre la periodicidad de la administración del tratamiento con MMN y el efecto de cada estudio, encontrándose un p-value= 0,0183 con un grado de libertad, asimismo la variable evaluada presenta un coeficiente de -0,58 con un IC=95%, indicando una relación negativa con la variable independiente OR. De esta manera, el estudio encuentra que los efectos de los tratamientos para la anemia de multimicronutrientes y sulfato ferroso son marginalmente equivalentes y por lo tanto debe priorizarse aquel tratamiento que presente una mayor aceptación de parte de la población y/o presente menores costos de implementación.

Syftet med denna rapport är att beskriva vad Agenda 2030 mer generellt handlar om och att mer specifikt spegla Länsstyrelsens arbete med Agenda 2030 i Gävleborg. Arbetet fokuserar bland annat på de lagar och regler som är kopplade till Agenda 2030, olika hållbarhetsmål coh hur arbetet med Agenda 2030 är finansierat. Genom intervjuer och annan datainsamling speglar examensaarbetet de klimatsatsingar som hittills genomförts i Gävleborg, såsom Klimatklivet,, Stadsmiljöavta, Skydd av värdefull miljö samt Stöd till stadsinnovationer. Ett specifikt syfte med detta arbete är att få en fördjupad förståelse för hur Länsstyrelsen i Gävleborg arbetetar med Agenda 2030 och de mål man u nuläget prioriterar vilket är mål 17, Genomförande och Globalt Partnerskap. Att länsstyrelsen i Gävleborg valt att prioritera detta mål är för att det spänner över alla andra måloch att samverkan ger en förutsättning för att övriga mål i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Förutoom den interna samverkan mellan de olika enheterna inom Länsstyrelsen i Ägevleborg som skerför att implementera hållbarhetsmålen i Agenda 2030 i den ordinarie verksamheten beslutades det att man skulle samverka med att antal olika aktörer i regionen. Desssa aktörer är bland annat andra myndigheter, kommunerna i Gävleborgs län, Region Gävleborg, industirer, näringsliv och i viss mån ääven provatpersoner. De respondenter som intervjuats under detta arbete har alla varit positiv till samverkan om än den ser olika ut beroende på vilklen typ av aktör i samhället man tillhör. En åsikt som framkommit är att tid och resurser ofta upplevs som en bristvara och att myndighetsutövning kan ta tid. Länsstyrelsen i Gävleborg ingår i olika typer av samverkansplattformar och nätverk och samverkan ser olika ut beroende på vem man samverkar med.  För att nå de globla målen kan polycentrisk styrning (eng: polycentric governance) vara en framkomlig strategi då denna styrform innebär att de beslutsfattande organen samverkar utifrån gemensamma regler som gäller oavsett nivå och strukturer. För att detta ska fungera krävs samverkan. Genom en polycentrisk styrning minskas dessutom möjligheterna för "free-riders" då alla aktörer styrs av samma regelverk.