Aim: The aim of this thesis was to map specific musculoskeletal impairments experienced by adults with physical disabilities at the Piña Palmera rehabilitation center in Mexico and to categorize them according to the ICF. Method: This cross-sectional study was conducted through observations and a survey based on predefined questions. The questions covered the individuals’ level of independence, pain, earlier treatment and biggest obstacle in daily life. The participants were observed when they received physical therapy or in their daily work at the center. The results from the survey and observations were later coded according to ICF. The participants were categorized and divided into groups depending on severity of their impairment: mild, moderate and severe. Results: This study includes 17 participants, nine women and eight men. The age of the participants ranged from 22 to 87 years (median: 44). The result shows an overview of the most common impairments that individuals’ who are visiting the center are affected by. The result also shows all the codes for each individual on the ICF-components. Conclusion: The group with severe loss of function had higher level of problem on the investigated components of ICF. Assistive device that should be prioritized is AFO. / Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga de specifika muskuloskelettära funktionsnedsättningarna hos vuxna människor med fysiska funktionshinder på Piña Palmera rehabiliteringscenter i Mexico samt att kategorisera dessa enligt International Classification of Functioning, Disability and Health. Metod: Denna tvärsnittsstudie genomfördes genom observationer och ett förberett frågeformulär. Frågeformuläret innehöll frågor som rörde individens självständighetsförmåga, smärta, tidigare behandlingar samt deltagarens självupplevda största hinder i vardagen. Deltagarna observerades under besök hos fysioterapeuten eller i deras vardagliga arbete på centret. Resultatet från intervjun och undersökningarna kodades enligt ICF och deltagarna delades in i grupper beroende på grad av funktionsnedsättning, mild, medel eller svår. Resultat: Denna studie inkluderar 17 deltagare, nio kvinnor och åtta män. Deltagarnas ålder är mellan 22 och 87 år (median: 44 år). Resultatet ger en överblick på de vanligaste funktionshindren hos individer som besöker centret. Resultatet visar också kodningen för varje individ för fyra olika komponenter inom ICF. Slutsats: Gruppen med svår funktionsnedsättning hade högre problemgrad på alla ICF-komponenter, vilket var väntat. De assisterande hjälpmedlen som bör prioriteras för centret är AFO.

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.

I Halmstad kommun har kunskapsnivån kring virtuellt vatten hos privatpersoner och/eller yrkesverksamma undersökts. En enkätundersökning har genomförts där 85 stycken respondenter har medverkat. Respondenterna har fått ange kön, ålder och utbildningsnivå för att kunna identifiera möjliga skillnader i förmågan att skatta virtuellt vatten. Enkäten innehöll även frågor om kommunikation som var ämnade att fastställa hur respondenterna föredrog att få ämnet virtuellt vatten kommunicerat till sig. Studien har visat att i Halmstad kommun finns där en tendens att underskatta mängden virtuellt vatten i produkter. Även den dagliga vattenförbrukningen nationellt och internationellt underskattas. Genom de utförda Chi2-testerna i kategorierna kön, ålder och utbildningsnivå har det visats att en fråga hade korrelation mellan kön och skattningsförmåga, medan resterande frågor inte visade på något samband. Det här skiljer sig gentemot tidigare forskning som gjorts kring privatpersoners förmåga att skatta sin vattenanvändning, där kategorierna högre ålder, att vara man och högre utbildning tydligt har varit korrelerat till en bättre skattningsförmåga. Vidare har produktmärkning, TV och sociala medier varit de föredragna kommunikationsmedierna i den här undersökningen, sett till respondenternas svar. För att öka kännedomen om virtuellt vatten har även förslag på en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten utformats där sex kommunikationsmål och två slutmål har tagits fram för kommunikation om ämnet. Den här studien ger också en inblick i varför virtuellt vatten är en viktig aspekt för att uppnå Agenda 2030 samt hur en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten kan vara en del av att uppnå en mer hållbar vattenhantering. / The knowledge about virtual water among private individuals and/or professionals have been researched in Halmstad municipality. A questionnaire survey has been conducted where 85 respondents participated. The respondents were asked to state their gender, age, and educational level so that differences concerning the perception of virtual water could be identified. The questionnaire also contained questions regarding how the respondent’s wanted information about their water usage communicated. This survey concluded that there is a tendency to underestimate the volume of virtual water in products in Halmstad municipality, as well as the daily virtual water usage both on a national and international scale. Through the performed Chi2-tests it has been shown that one question had a correlation between gender and the perception of virtual water, whilst the remaining questions related to their respective categories, gender, age, and education level, did not. This contrasts with previously conducted research about perception of water usage, where the categories higher age, being a male and higher educational level were related to a more correct water perception. Preferred ways to receive information about water usage have been shown to be through product labeling, TV, and social media. Efforts to communicate virtual water have been designed in this study in the form of six communication goals and two end goals to increase knowledge regarding the topic. It has been identified that virtual water is an important aspect to achieve Agenda 2030 as well as how communicational efforts regarding virtual water can be a part of achieving a more sustainable water management.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

[pt] As Civic Tech como ferramentas tecnológicas para o exercício da cidadania e formação da cidadania global são capazes de fomentar e restaurar valores como cooperação e solidariedade na busca do consenso, conforme os pilares apresentados na Agenda 2030 da ONU – englobando pessoas, planeta, prosperidade, paz e parcerias. Torna-se possível o uso da tecnologia da informação para garantir informações de interesse socioeconômico para os cidadãos, permitindo, portanto, o acesso a informações para o exercício pleno da cidadania. Através do empoderamento do cidadão de um determinado território é possível a formação da cidadania global, rompendo-se a exclusividade imposta pelo mercado, no sentido de as pessoas agirem afirmativamente em prol do bem estar social, individual e coletivo, ou seja, além das ações associadas ao consumo típico de bens e serviços, características da sociedade de consumo e de massa. Neste sentido, o objetivo geral do trabalho é a criação de uma Civic Tech que se disponha à formação da cidadania global através de ações afirmativas com foco no Brasil, por meio do exercício efetivo da cidadania. / [en] Civic Tech as technological tools for the exercise of citizenship and the formation of global citizenship are capable of promoting and restoring values such as cooperation and solidarity in the search for consensus, according to the pillars presented in the UN 2030 Agenda - encompassing people, planet, prosperity, peace and partnerships. It becomes possible to use information technology to guarantee information of socioeconomic interest to citizens, thus allowing access to information for the full exercise of citizenship. Through the empowerment of citizens in a given territory, it is possible to form global citizenship, breaking with the exclusivity imposed by the market, in the sense that people act affirmatively in favor of social, individual and collective well-being, that is, in addition to actions associated with the typical consumption of goods and services, characteristics of consumer and mass society. In this sense, the general objective of the work is the creation of a Civic Tech that is willing to form global citizenship through affirmative actions focused on Brazil, through the effective exercise of citizenship.

Bakgrund: År 2050 förväntas en fjärdedel av världens befolkning ha någon form av hörselnedsättning och år 2021 förskrevs 91 453 hörapparater till patienter från olika regionala hörselmottagningar i Sverige. Förenta nationerna har tagit fram Agenda 2030 för att främja hållbar utveckling varav mål 12 syftar till att förändra världens konsumtions- och produktionsmönster. Samhället är idag beroende av hörapparattekniken men det saknas forskning om hur tekniken återbrukas. Tidigare studier visar att patienter ställer sig positivt till återanvändandet av pacemakers men kostnaden var en betydande faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters attityder till återbrukade hörapparater ur ett hållbarhetsperspektiv. Metod: En enkätstudie genomfördes med 19 frågor, varav 2 fritextsvar, som konstruerades i ORU-survey för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades genom deskriptiv analys och Kruskal Wallis H-test. Resultat: Deskriptiv analys visar att respondenterna är övervägande positiva till återbrukade hörapparater. De flesta uttrycker att det är viktigt att hörapparaten är producerad med hänsyn till miljön samt att det är viktigt att de är utrustade med den senaste tekniken. Kruskal Wallis H-test visar ingen signifikant skillnad i hur man ställer sig till att använda en delvis återbrukad hörapparat i relation till attityden till hållbar utveckling. Slutsatser: Trots att Kruskal Wallis H-test inte visade någon signifikant skillnad i hur man ställer sig till att använda en återbrukad hörapparat i relation till den generella attityden till återbruk var majoriteten positiva till återbrukade hörapparater. Resultatet indikerar en positiv attityd hos respondenterna, men vidare forskning krävs. / Background: In year 2050, a quarter of the world's population is expected to have some type of hearing impairment. In year 2021, 91 453 hearing aids were prescribed to patients from various regional hearing clinics in Sweden. The United Nations has developed Agenda 2030 to promote sustainable development, of which goal 12 aims to change the world’s consumption and production patterns. Today, society is dependent on hearing aid technology, but there is a lack of research on the reuse of the technology. Previous studies show that patients are positive about the reuse of pacemakers, but cost was a significant factor. Aim: The aim of this study was to examine the patients’ attitudes towards partially reused hearing aids from a sustainable perspective. Methods: A questionnaire with 19 questions, of which 2 were free text responses, was constructed in the database ORU-Survey. Results were analyzed through descriptive analysis and the non-parametric test Kruskal Wallis H-test. Results: Descriptive statistics show that the respondents are mostly positive to reused hearing aids. Most respondents express that it is important that their hearing aid is produced sustainably and contains the latest technology. Kruskal Wallis H-test present no significant difference in patients attitudes towards using a reused hearing aid and the attitudes towards sustainable development. Conclusions: Although the results from the Kruskal Wallis H-test showed no significant difference the majority were positive towards the reuse of hearing aids. This result indicates an overall positive attitude towards the reuse of hearing aids but further research is required.

The purpose of this essay is to investigate, through qualitative content analysis, how Agenda 2030's gender equality goals are expressed, as a public value in a selection of Swedish municipalities. The aim is to analyse what happens when the local government starts to govern towards global cross-sectoral gender equality policy goals. The intention is further to investigate how the municipalities mediate, express, and communicate their sustainability work towards the citizens through their websites as well as in their policy documents. The theoretical construction is based on the theory of public value, by explaining how gender equality can be expressed as either qualitative gender equality, quantitative gender equality or undefined gender equality. If the municipalities' arguments can be explained with the principles of public value, the efforts can be defined as value for the community. The results show that gender equality-integrated sustainability goals are not quite self-evidently expressed as a public value, which can be explained as undefined gender equality. This because gender equality goals in a majority of surveyed municipalities are formulated as a special interest separated from the sustainability work. Local conditions determine the outcome and what is important for each municipality and its residents. / Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur Agenda 2030s jämställdhetsmål kommer till uttryck som samhällsvärde i ett urval av svenska kommuner. Detta för att studera vad som händer när den lokala nivån börjar styra mot globala tvärsektoriella jämställdhetspolitiska mål. Avsikten är att undersöka hur kommunerna förmedlar, formulerar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete gentemot medborgarna på respektive hemsida, samt i plan och policydokument. Den teoretiska konstruktionen utgår från teori om offentligt värde vilket ligger till grund för det analytiska verktyget, genom att förklara hur jämställdhet kan komma till uttryck som antingen kvalitativ jämställdhet, kvantitativ jämställdhet eller odefinierad jämställdhet. Om kommunernas argument kan leva upp till eller förklaras med principerna som utgör ett offentligt värde kan arbetet därmed definieras som samhällsvärde. Resultatet visar att det vanligaste förekommandet i undersökta kommuner är att jämställdhetsintegrerade hållbarhetsmål inte helt självklart kommer till uttryck som samhällsvärde, det vill säga som odefinierad jämställdhet.  Detta genom att jämställdhetsmålen i en majoritet av undersökta kommuner separerats från hållbarhetsarbetet och formuleras som särintresse. Lokala förutsättningar styr utfallet och vad som är viktigt för respektive kommun och dess invånare.

Offentlig upphandling utgör nästan en femtedel av Sveriges BMP vilket ger upphandlingar en stor påverkansfaktor. Svenska myndigheter förespråkar att upphandlingar genomförda av offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska innehålla kravställningar som behandlar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, eftersom offentliga upphandlingar anses vara ett viktigt verktyg som främjar hållbar utveckling. Forskningsrapporter och olika nationella myndighetsrapporter pekar alla mot att offentlig upphandling har potential att bli betydligt mer hållbar än den är idag och några av de störst identifierade hindren är kunskapsbrist inom hållbarhetsaspekterna och ett inte tillräckligt strukturerat arbete inom organisationer. För att identifiera vilken potential offentlig upphandling har i arbetet mot ett hållbart samhälle och för att bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, har denna studie granskat upphandlingsdokument inom Bodens kommun, genomfört workshops med temat hållbar upphandling och gjort kvalificerade bedömningar av nuläge och potential för hållbar upphandling inom kommunen med hjälp av verktyget HållbarhetssolenTM.Syftet med granskningen och bedömningarna var att se hur kommunen redan arbetar med miljömässig och social hållbarhet samt för att avgöra vilken potential kommunen har till förbättring inom dessa områden.Resultatet visar att upphandlingsprocessen kan ses som en väsentlig del i hållbarhetsarbete på både lokal och nationell nivå. Samtidigt som det kan vara är en av de mest effektiva metoderna att komma åt och förändra produktion och leverans av varor och tjänster. Genom att i offentliga upphandlingar driva hållbarhetskrav och innovation framåt, medverkar organisationer och myndigheter till miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling och måluppfyllelse av Agenda 2030 / Public procurement makes up just under a fifth of Sweden's BMP, which gives procurement a large influencing factor. Swedish authorities advocate that procurement carried out by public authorities, regions and municipalities should contain requirements that deal with environmental, social, and economic sustainability. Public procurement is thereforconsidered an important tool that promotes sustainable development.Research reports and various national authority reports all point to the fact that public procurement has the potential to become more sustainable than it is today and some of the biggest identified obstacles are a lack of knowledge in the aspects of sustainability and a lack of structured work within organizations.To identify the potential public procurement has in the work towards a sustainable society and to contribute to the global sustainability goals in Agenda 2030, this study has reviewed procurement documents within the municipality of Boden, conducted workshops on the theme of sustainable procurement and made qualified assessments of the current situation, and potential for sustainable procurement in the municipality using the tool HållbarhetssolenTM. The purpose of the review and assessments was to see how the municipality works with environmental and social sustainability and to determine what potential the municipality has for improvement in these areas.The result shows that the procurement process can be seen as an essential part of sustainability work at both local and national level. By promotingsustainability requirements and innovation forward in public procurement, organizations and authorities contribute to environmental, social, and economic sustainable development and goal fulfilment of Agenda 2030 / <p>2023-06-02</p>

Utsläppen från transportsektorn minskar inte i nog snabbt takt trots att hållbarhet är en prioriterad fråga på övergripande nivå genom bland annat Agenda 2030 och Målbild 2030. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), utredningar som tillämpas tidigt i transportinfrastrukturplaneringen, har potential att bidra till en mer hållbar infrastrukturplanering. Samtidigt har hållbarhetsmål idag en begränsad betydelse för val av åtgärder i åtgärdsvalsstudier. Det saknas konkreta direktiv för hur aktörer inom planeringen av transportsystemet ska agera och prioritera i praktiken för att bidra till omställningen mot ett hållbart transportsystem. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka förutsättningar som finns för ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Målet är att identifiera brister i metoder och processer som bidrar till svårigheter att integrera hållbarhet i åtgärdsvalsstudier samt föreslå hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Studien belyser frågeställningarna främst utifrån perspektivet regionala planerare på Trafikverket i Norrbottens och Västerbottens län. Studien är kvalitativ och baseras på en litteraturstudie och en fokusgrupp. Fokusgrupp valdes som metod för att generera nya idéer för hur ett konkret arbete med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier skulle kunna se ut. Fyra planerare som på olika sätt arbetar med åtgärdsvalsstudier på Trafikverket deltog i fokusgruppen. Resultatet från fokusgruppen och litteraturstudien analyserades med koppling till studiens frågeställningar. Studiens resultat visar på att det är komplext att arbeta med övergripande hållbarhetsmål såsom Målbild 2030 i åtgärdsvalsstudier. En orsak till detta är bland annat bristande vägledning i hur målarbetet konkret ska gå till i åtgärdsvalsstudier vilket medför att arbetet med att ta fram mål för den enskilda åtgärdsvalsstudien är tids- och resurskrävande och mindre vikt läggs därmed på hållbarhetsmål. Det råder även bristande vägledning och expertstöd gällande framtagande och genomförandet av icke-fysiska åtgärder, så kallade steg 1 och 2 åtgärder. Planerarna upplever också en hopplöshet i att andra parametrar än hållbarhet värderas högre vid prioritering av åtgärder i planeringsprocesser som följer efter slutförandet av en åtgärdsvalsstudie. Studien har resulterat i ett antal slutsatser kring hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Ett förslag är att identifiera relevanta hållbarhetsmål för en åtgärdsvalsstudie och formulera specifika mål för åtgärdsvalsstudien utifrån nedbrytningen av övergripande mål. Ett annat förslag är att värdera om ett åtgärdsförslag har negativ, positiv eller neutral påverkan på ett hållbarhetsmål för att få en helhetsbild över vilka mål ett åtgärdsförslag bidrar till att uppfylla. Gällande steg 1 och 2 åtgärder finns behov av expertstöd i åtgärdsvalsstudier samt metodutveckling kopplat till framtagandet av icke-fysiska åtgärdsförslag. Det finns också behov av att utveckla ÅVS-handboken och utbildningar inom ÅVS-metodiken, särskilt kopplat till framtagande av mål. Sammanfattningsvis pekar studien på att det krävs uppdaterade handledningar kopplat till åtgärdsvalsstudier. Detta kan ses som en möjlighet till att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier genom att hållbarhet integreras mer i den generella handledningen för åtgärdsvalsstudier och därigenom blir en naturlig del av metodiken. Studiens resultat pekar därmed på att det finns goda möjligheter att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. / Emissions from the transport sector are not declining fast enough, even if sustainability is a prioritised issue through for example Agenda 2030. Strategic choice of measures (Åtgärdsvalsstudier), investigations early in transport infrastructure planning, have the potential to contribute to more sustainable infrastructure planning. At the same time, today sustainability goals have a limited significance for the choice of measures in strategic choice of measures. There are no concrete directives for how actors in transport infrastructure planning should act and prioritise in order to contribute to the transition towards a sustainable transport system. The purpose of the study is to increase the understanding of what prerequisites there are for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The aim is to identify shortcomings in methods and processes that contribute to difficulties in integrating sustainability in strategic choice of measures. The aim is also to propose how methods and processes can be developed for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The study illuminates the aim mainly from the perspective of regional planners at the Swedish Transport Administration in the counties of Norrbotten and Västerbotten. The study is qualitative and based on a literature study and a focus group. Focus group was selected as a method to generate new ideas about how a concrete work with sustainability in strategic choice of measures could look like. Four planners who work in different ways with strategic choice of measures at the Swedish Transport Administration participated in the focus group. The results from the focus group and the literature study were analysed based on the research questions. The result of the study indicates that it is complex to work with sustainability goals in strategic choice of measures. One reason for this is a lack of guidance on how the work with targets should be performed, which means that the work of developing goals for the individual strategic choice of measure is time-consuming and resource-intensive. Therefore, less emphasis is placed on sustainability goals. There is also a lack of guidance and expert support regarding the development and implementation of non-physical measures, so-called step 1 and 2 measures. The planers also experience a hopelessness as other parameters than sustainability are valued higher when prioritising measures in planning processes that follow after a strategic choice of measure. The study has resulted in conclusions about how methods and processes can be developed. One proposal is to identify relevant sustainability goals for a strategic choice of measure and formulate specific goals for the strategic choice of measure based on the breakdown of overall goals. Another proposal is to evaluate whether a proposed measure has a negative, positive or neutral impact on a sustainability goal in order to get an overall picture of which goals a proposed measure contributes to fulfil. Regarding step 1 and 2 measures, there is a need for expert support in strategic choice of measures and method development of non-physical measures. There is also a need to develop guidelines and educations in the strategic choice of measures methodology. In summary, the study indicates that updated guidelines about strategic choice of measures are required. This can be an opportunity to develop the work with sustainability in strategic choice of measures by integrating sustainability more into the general guidance. Thus, the results of the study indicate that there are good opportunities to develop the work with sustainability in strategic choice of measures.