Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

Autism has been declared an urgent public health concern by the U.S. government and an epidemic by some advocacy groups. Determining autism’s diagnostic criteria, prevalence, and causes have been challenging. It is important to examine how the U.S. media have contributed to the public’s understanding of autism. Previous research found that British media coverage of the theory that vaccines cause autism was shown to contribute to the decline of vaccination rates in Britain (Lewis & Speers, 2003). This study examined U.S. television news media coverage using an agenda-setting theory and media framing perspective. A content analysis was conducted of national television evening news broadcasts airing on ABC, CBS, and NBC from 1994, when autism was first recognized as a spectrum disorder through April 2010, the time of this study. Specifically, this study examined the saliency of autism stories and how autism was framed in terms of prevalence and causes.

Manifestations of citizen journalism on Twitter have been mainly analyzed around trending stories, associated with public campaigns or breaking news. Microbloggers' everyday attempts to contribute to professional media coverage, however, have been scarcely addressed in the literature. This research analyzes the practice of tweeting at influential news outlets by using a mixed-method approach. Content analysis anddirected queries about users' own motivation to tweet at media explore the interactionbetween regular users and professional news networks. Results show that there is apredisposition towards negative media commentary followed closely by newsworthy topics generated by the users, which replicate to a large extent mainstream media's agenda. When asked directly in the feed 'why do you tweet at media?', users explain their motivations to address news outlets in diverging ways, from explicit citizen journalism mission, to visibility claims and coincidental tagging. The study contributesto the study of citizen journalism on social media platforms and elaborates a mixed-method approach suited for this type of online data.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.

Många PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying är negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som går ut på att verksamheterna inte framställs lika negativt som för tio år sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna är motsägelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stämmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och därmed också få en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jämförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att mediebilden är mer negativ 2010 jämfört med 2000. Någon egentlig naturalisering kan inte skönjas. Utrymmet har ökat men artiklarna har inte blivit fler. PR-experter som kommentatorer har inte blivit ett vanligare fenomen, och politiker som går till PR-branschen framställs både kritiskt och okritiskt. PR och lobbying framställs i högre grad som dolda verksamheter. En förklaring till den mer negativa bilden kan vara branschens utveckling på senare år men även journalisternas behov att sätta gränser mot en expanderande PR-industri som de har blivit mer beroende av. Tidningarna har två större granskningar av branschen 2010, varav den ena särskilt tar upp lobbying. I den fokuseras på politikernas ansvar för bristande transparens. PR-branschens ansvar genomlyses inte, vilket skulle kunna tyda på att dess bristande öppenhet ses som något naturligt och därför inte ifrågasätts.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.

Purpose/aim: This study was performed in order to describe how Mixed Martial Arts (MMA) is reported in Swedish daily newspapers during a five-year period. MMA is a relative new sport in Sweden and it is important that the description by the Swedish daily newspapers is accurate and balanced. Then this sport will have the same opportunities to grow as already well-established sports in Sweden.  Material/Method: The material consists of 159 articles from six different daily newspapers gathered from 2006-12-07 to 2011-12-07. Quantitative content analysis is used to investigate how the newspapers describe MMA. The result from this quantitative analysis are then compiled, analysed and discussed by applying theories of agenda setting, framing and moral panic.  Main results: The result shows that the Swedish daily newspapers give a relative neutral and balanced picture in their coverage of MMA but they are affected to a certain degree of moral panic. A neutral framing of MMA was common in the majority of the newspapers. Swedish newspapers have fulfilled the requirements that you should have on balanced journalism. A majority of the articles described MMA with more or less deviancy and therefore made MMA “Folk Devils”. Further there was a consensus among politicians and other right-thinking people that MMA is a threat to and is dangerous to society. The negative reporting of MMA in the daily newspapers is volatile with one-year cycles with start in late 2009. With one quarter of the articles describing MMA as a problem, there is preconception that MMA is likely to have a negative impact on society. There is a disproportion in the reporting of MMA as a threat as “Swedish Sports” have approved MMA as a sport, but still report it as a problem. Therefore there is some kind of moral panic about MMA in Swedish daily newspaper.

<p>Abstract</p><p>The aim with this essay has been to investigate if Sweden’s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.</p><p>My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?</p><p>My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden’s relations against the European Union?</p><p>I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.</p><p>The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting. Decisions and public opinions take places in other ways than in the statements of government policies.</p><p>Keywords: The European Union, the statement of government policies, the swedish EU-membership and agenda-setting.</p><p>Nyckelord: Den Europeiska Unionen, regeringsdeklarationer, det svenska EU-medlemskapet och “agenda-setting."</p>

<p>Since the 1970s voting behaviour has changed. Party identification and class voting has declined. As the electorate becomes more volatile, campaign strategy and party image becomes essential. Political communication and mass media now play an important role in election campaigns. Therefore, researchers take an interest in the impact of media on public opinion. The agenda-setting theory maintains that media influence what voters think about and that there is a link between media coverage and voting intentions.</p><p>This minor thesis focuses on the early election campaign prior to the French presidential election in 2007. For the first time, the socialist party organised a primary election in order to nominate their candidate. The aim is to study if media has an impact on public opinion in election campaigns. To reach the aim, I posed the two following research questions: Did the primary election of the socialist party result in higher media coverage of the party than of other political parties? If the media favoured the socialist party during this time, did this have an impact on the voting intentions for the socialist candidate Ségolène Royal? </p><p>In order to reach the aim and answer the questions, I performed a quantitative study. I measured the media coverage of the different political parties in the newspapers during the socialist primary campaign, to find out if the socialist party was favoured by the media. The primary source of information was the two French newspapers <em>Le Monde</em> and <em>Le Figaro</em>, complemented by opinion polls performed by the institute <em>Ipsos</em>.</p><p>The results show that the socialist party was privileged by the press coverage prior to the presidential election. The newspapers wrote more and longer articles about the socialist party than of any other political party at the time of this study. At the same time, voting intentions for Ségolène Royal increased. The media exposure seems to have had a short effect on the public opinion in favour of the socialist candidate. By the results of this study, I conclude that the socialist party was able to influence the agenda-setting in the media by organizing primary elections. I find support for the hypothesis that media coverage during an election campaign has an effect on public opinion.</p>

Limited time is an important constraint and resource that is fundamental to governing. This dissertation studies the connection between limited time and political power in three different contexts. / Government