Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt. De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över. I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen . Mjukvaruutvecklarna i studien anser att detfinns stora problem med dagens utvecklingsprocess och fann bristen av flexibilitet ikravhantering samt begränsat kundengagemang oerhört frustrerande. Andragruppmedlemmar var mindre bekymrade. Genom att anamma företagets lednings samtkundens synsätt blev det klart att mer agila utvecklingsprocesser försvårar strategiskplanering av företags totala projektportföljer. Författarna föreslår att en agil transformation inom ett stort företag kräver starkaförespråkare inte bara från utvecklarlaget utan även från företagets affärssida samtkunden. Anammandet av agila metoder ställer stora krav på tillit i relationen mellanutvecklingsteam och ledning samt mellan utvecklingsteam och kund, eftersomsamarbetet till lägre grad bör styras av strikta kravspecifikationer som speglas i fastakontrakt.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen. Den ökade dokumentationen leder även till en minskad flexibilitet när det gäller hanteringen av nya krav, detta då det finns fastställda procedurer – som är nödvändiga på grund utav distansen mellan de inblandade – som måste följas.Studiens resultat är en utredning för hur problem uppkommer inom agil systemutveckling och vad företagen gör för att hantera dessa problem. / Program: Systemvetarutbildningen

Ämnet innovation har avhandlats gediget inom företagsekonomin. De specifika villkoren för innovation inom olika branscher är emellertid lika välgranskade. Denna studie undersöker Scrum, vilket är ett agilt utvecklingsramverk populärt bland mjukvaruutvecklingsföretag, och sammanlänkar det med de teoretiska modellerna innovationsvärdekedjan och innovationshantering för att dra slutsatser om hur Scrum påverkar innovationsprocesser samt hur det kan bistå företag i att hantera de utmaningar, risker och möjligheter som kan uppstå i samband med innovation. För detta används en kvalitativ metod baserad på intervjuer med aktiva utvecklare på tre företag. Resultaten pekar på att Scrum hjälper utvecklare att hantera risker i innovationsprocesser genom att alterera dem på ett sådant sätt att tiden mellan produktutveckling och återkoppling på utfört arbete minskar, samt att Scrums rolltilldelning bidrar till företagets länkar mellan produktägare och intressenter. De dagliga ceremonierna inom Scrum utgör eventuellt även ett mindre bidrag till en innovativ organisationskultur. Dessa slutsatser antyder att Scrum utgör ett stöd i mjukvaruutvecklingsföretags innovationshantering. Fortsatta studier rekommenderas med förslag på en processtudie av enskilda mjukvaruutvecklingsprojekt.

<p>Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (<em>Extreme Programming</em>). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?</p><p>I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är <em>anpassning till förändringar snarare än följande av planer</em> och <em>fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation.</em> Principerna är <em>parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration </em>och<em> enkel design.</em></p><p>Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.</p>

Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.

<p> </p><p>Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.</p><p> </p>

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio. Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt? I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är anpassning till förändringar snarare än följande av planer och fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation. Principerna är parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration och enkel design. Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.

The purpose of this bachelor thesis was to examine risks in Saab Training &amp; Simulations project model and the way they execute projects to present an improvement proposal. The study was executed through quantitative and qualitative data gathering in form of interviews and collecting of project reports. The result showed differences between the project model and the execution. The risks were mainly connected to the execution and could be summarized in to three problem areas, manager dependent project management that creates confusion and uncertainty in the line organization and project groups, communication faults during the execution resulting in unnecessary purchases and that the projects show a tendency of needing more resources at the end of the project due to postponed milestones. Based on the findings an extensive literature review treating general project management, project model and methods as concurrent engineering and agile methods were made. After further analysis, an improvement proposal could be formed, however since Saabs project model were found adequate with several parallel and time effective element the improvements are focused towards the way of working in four hands-on suggestions. • Clear assignation of responsibility - A clearer assignation of responsibility reduces the risks associated with ambiguity and misunderstandings, as a result of person dependent project management.  • Project pulse - Adoption of pulse meetings in the project groups. • Increase customer contact - By increasing the contact and integration with the customer could it be assured that their demands are meet even though it is not known during the sale. • Design for manufacturing and assembly - Clearer guidelines and a way of working and cooperating internally during the product realization could decrease the risk of unnecessary purchases. / Syftet med examensarbetet var att undersöka Saab Training and Simulations projektmodell och arbetssätt för att sedan formulera ett förbättringsförslag. Studien genomfördes genom en kvantitativ och en kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och insamling av projektrapporter. Resultatet av datainsamlingen visade att det fanns skillnader mellan den projektmodellen och det arbetssättet som tillämpades på företaget. Riskerna som fanns i utförandet var relaterade främst till arbetssättet och inte projektmodellen. Riskerna kan sammanfattas i tre problemområden. De problemområdena är individberoende projektledning som orsakar missförstånd och osäkerhet i linjeorganisationen och projektgrupperna, kommunikationsbrister under projektgenomförandet som kan resultera i onödiga inköp samt att projekten tenderar att behöva sätta in extra resurser i slutet av projekten som en följd av uppskjutning av milstenar. Vidare genomfördes en litteratursökning som behandlade generell projektledning och olika relevanta projektledningsmodeller eller metoder såsom agila metoder och concurrent engineering, baserat på de risker som upptäcktes under datainsamlingen. Utifrån detta formulerades ett förbättringsförslag. Eftersom projektmodellen innefattar flera parallella inslag anses den vara duglig och det kommer därför inte att presenteras ett förbättringsförslag för modellen. Däremot presenteras ett förbättringsförslag som berör arbetssättet som består av fyra åtgärder.  • Tydligare fördelning av ansvar i projekten  - En tydligare ansvarsfördelning i projekten minskar riskerna för otydligheter och missförstånd vid individberoende projektledning. • Projektpuls  - Projektpuls är ett tillvägagångssätt att öka kommunikationen i projektgruppen under projektgenomförandet  • Ökad kundkontakt - Genom en ökad kundkontakt under projektgenomförandet kan kundens önskningar tillgodoses lättare även i de fall där försäljningsunderlaget från marknad är bristfälligt. • Design for manufacturing and assembly  - Tydligare riktlinjer och ett arbetssätt för det interna samarbetet under produktframtagningen minskar riskerna för exempelvis onödigt inköp.

På grund av teknikutvecklingen och digitaliseringens framfart möter dagens tjänsteföretag förändrade kundkrav och högre förväntningar. Exempelvis förväntar sig kunder personligt anpassade upplevelser och tjänster och produkter ska ha mer specifika egenskaper, certifieringar och vara hållbara. Det är även viktigt att kundens egna värderingar återspeglas hos företagen och att företagen hänger med i den digitala utvecklingen. Detta gör att företag ständigt måste arbeta med sin tjänsteutveckling för att erbjuda attraktiva tjänster och det som kunderna vill ha. SJ är ett av de företag som står inför detta och dessutom på en väldigt konkurrensutsatt marknad. För att agera på nya kundkrav och högre förväntningar har agila metoder och service design blivit två metoder som SJ och andra organisationer använder sig av i sin tjänsteutveckling.  Den här studien bygger på en fallstudie av SJ och i samråd med dem har vi valt att undersöka deras tjänsteutvecklingsprocesser där de använder både service design och agila metoder. Studiens syfte är att identifiera vilka möjligheter och utmaningar det finns med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser i ett tjänsteföretag. Idag saknas studier som undersöker utvecklingsprocesser där metoderna kombineras. Genom att studera SJ som är ett stort tjänsteföretag kan resultat och slutsatser vara överförbara på andra stora tjänsteföretag. För att uppfylla syftet har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med anställda på fallföretaget SJ. Därefter har det empiriska materialet ställts i relation till studiens teoretiska ramverk som innehåller forskning inom tjänsteutveckling, service design, agila metoder samt aktörer i tjänsteutveckling. Teorierna berör varför tjänsteutveckling är viktigt, organisationsstruktur och organisationskultur i relation till tjänsteutveckling, möjligheter och utmaningar med service design och agila metoder samt olika aktörer inom tjänsteutveckling. Studiens resultat visar att det finns både möjligheter och utmaningar med att kombinera service design och agila metoder i tjänsteutvecklingsprocesser. Möjligheterna är att det skapar bättre förutsättningar för innovation och framgångsrika tjänster. Utmaningarna med att kombinera metoderna är att det kan skapas en friktion i samarbetet, svårigheter att strukturera utvecklingsprocessen och att utvecklingsprocessen blir kostsam. Vår förhoppning med studien är att kunna vägleda både SJ och andra organisationer inom tjänstesektorn i sin tjänsteutveckling när de kombinerar service design och agila metoder.