En el siguiente trabajo de investigación tiene como objetivo elaborar una propuesta de implementación de una PMO apoyándose en un framework Lean - Agile para una empresa de servicios compartidos, el cual brinde el soporte en la Gestión de Proyectos en el área de TI de la empresa, debido a la cantidad de proyectos que se reciben en el área de TI; por lo cual esta propuesta permitirá mejorar el desempeño en la gestión de los proyectos en la empresa. Basado en los principios Ágiles, acompañado de las buenas prácticas Lean, el framework propuesto estará compuesto por los servicios que brindará la PMO, de acuerdo con el análisis de interesados que se realizó como parte del diagnóstico para la identificación de los mismos. Cada servicio contará con la organización necesaria a partir de entregables y lineamientos ágiles que permita a la empresa obtener una mejor planificación, desarrollo y ejecución para la realización de proyectos y lograr la concreción de los objetivos trazados y metas propuestas para cada uno de ellos. Todo esto de acuerdo a un plan de implementación de esta propuesta, así como también se realiza una evaluación financiera donde se indicará los beneficios financieros y no financieros, el cual mostrará la viabilidad de la propuesta. / The following research aims as main objective to develop a proposal for the implementation of a PMO based on a Lean - Agile framework for a shared services company, which will provide support in Project Management of the IT area of ​​the company, which is due to the several projects received by the IT area. This proposal will allow to improve performance in project management of the company. Based on Agile principles, followed by good Lean practices, the proposed framework will be composed of services that the PMO will provide, in accordance with the stakeholder analysis that was carried out as part of an identifying diagnosis. Each service will have the necessary organization, based on deliverables and agile guidelines that allow the company to obtain better planning, development and execution to carry out projects and achieve the objectives stated and goals proposed for each of them. All this according to an implementation plan for this proposal, as well as a financial evaluation is carried out indicating the financial and non-financial benefits, which will show the viability of the proposal. / Trabajo de investigación

Att leda projekt med myndigheter som kunder kan vara en utmaning, särskilt om kunden arbetar efter en annan projektledningsmetodik än den egna organisationen. Syftet med denna studie är att undersöka olika projektledningsmetoder och se hur de påverkar projektets utkomst. Närmare bestämt hur projekt påverkas när kund och leverantör arbetar på olika sätt med olika projektledningsmetoder. Samt att undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kan uppstå när olika aktörer arbetar med olika projektmetoder. Studien undersöker även hur sådana diskrepanser kan hanteras, genom att identifiera gemensamma kritiska framgångsfaktorer i de olika projektledningsmetoderna. Dessa framgångsfaktorer kan ses som en rekommendation för att leda projekt på ett effektivare sätt. Tidigare forskning på området är begränsat, det finns många studier om olika projektledningsmetoder samt när och hur de bäst används. Det finns även många studier kring hybridvarianter gällande projektledningsmetodiker men dessa gäller när ett och samma företag blandar traditionell och agil projektledning. Därmed finns ett tydligt kunskapsgap som denna studie ämnar undersöka. Som tidigare nämnt är när kund och leverantör arbetar efter olika projektledningsmetoder i samma projekt och hur dessa projekt kan effektiviseras. En kvalitativ fallstudie genomfördes på ett företag i Sverige där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem projektledare för att kunna besvara studiens frågeställningar och uppfylla dess syfte. Frågorna som ställdes behandlade projektledningsområdet för att få en bra förståelse av området och få reda på kritiska framgångsfaktorer som kan bidra till att effektivisera projekt. Studiens undersökning resulterade i fem olika kritiska framgångsfaktorer som har inverkan på projekt och bör tas i beaktning vid att leda projekt på ett effektivt sätt. Framgångsfaktorerna togs fram genom en tematisk analys av intervjuerna som genomfördes med projektledarna på företaget. Dessa kritiska framgångsfaktorer är kommunikation, scope, människor, flexibilitet och planering. De kritiska framgångsfaktorerna bidrog med att uppfylla studiens syfte och frågeställningar men kan även användas som grund för att effektivisera projekt. / Managing projects with authorities as customers can be a challenge, especially if the customer works according to a different project management methodology than their own organization. The purpose of this study is to investigate different project management methodologies and see how they affect the outcome of the project. More specifically, how projects are affected when customer and supplier work in different ways with different project management methodologies. As well as investigating what difficulties and opportunities that can arise when different actors work with different project methods. The study also examines how such discrepancies can be managed, by identifying common critical success factors in the various project management methods. These success factors can be seen as a recommendation for managing projects more effectively. Previous research in the area is limited, there are many studies on different project management methodologies and when and how they are best used. There are also many studies on hybrid versions of project management methodologies, but these apply when the same company mixes traditional and agile project management. There is thus a clear knowledge gap that this study intends to investigate. As previously mentioned, is when the customer and supplier work according to different project management methodologies in the same project and how these projects can be made more efficient. A qualitative case study was conducted at a company in Sweden where semistructured interviews were conducted with five project managers to answer the study's questions and to fulfill its purpose. The questions asked dealt with the project management area in order to gain a good understanding of the area and find out critical success factors that can contribute to streamlining projects. The study's investigation resulted in five different critical success factors that have an impact on projects and should be taken into account when managing projects effectively. The success factors were developed through a thematic analysis of the interviews that were conducted with the project managers at the company. These critical success factors are communication, scope, people, flexibility and planning. The critical success factors contributed to answering the study's research questions and to fulfill its purpose but can also be used as a basis for streamlining projects.

I takt med den exponentiella tillväxten av digitala framsteg har traditionella arbetsmetodergradvis blivit föråldrade och mindre anpassade till dagens krav och behov. Därav väljer fleraorganisationer att genomgå en förändring och adoptera det agila arbetssättet. Att genomgå enförändring är en komplex och riskabel process. Inte minst är en övergång till agilarbetsmetodik en krävande sådan då denna metodik tror på självorganisering och innebär enstor förändring för människors tänkande och beteende. Det har tidigare även saknats praxissom ska hjälpa organisationer att övergå till agilt arbete. För att fylla detta kunskapsgap ärstudiens syfte att undersöka individers upplevelser inom en organisation vars team genomgåtten förändring till att arbeta agilt. Detta för att kunna identifiera teamens framgångsfaktorersamt om de stött på hinder under förändringens gång. För att uppnå detta har en induktivflerfallsstudie genomförts innefattande dokument och nio semistrukturerade intervjuerfördelat på tre olika team inom olika avdelningar på en organisation. Studiens resulterade isju framgångsfaktorer och fem hinder vilket ansetts vara väsentliga vid en övergång till agiltarbete. / With the exponential growth of digital advancements, traditional work methods havegradually become obsolete and less adapted to today's demands and needs. As a result,several organizations choose to undergo a change and adopt the agile way of working.Undergoing a change is a complex and risky process. Not least, a transition to agile workmethodology is a demanding one as this methodology believes in self-organization andinvolves a major change for people's thinking and behavior. In the past, there has also been alack of practices to help organizations transition to agile work. To fill this knowledge gap, theaim of the study is to investigate the experiences of individuals within an organization whoseteam has undergone a change to work agile. This is to be able to identify the teams' successfactors and whether they encountered obstacles during the course of the change. To achievethis, an inductive multiple case study has been carried out including documents and ninesemi-structured interviews distributed among three different teams within differentdepartments of an organization. The study resulted in seven success factors and fiveobstacles, which were considered to be essential in a transition to agile work.

The purpose of this master’s thesis was to research and evaluate how ChatGPT can be used as a tool in software developers’ daily work activities. In order to do this, the thesis was conducted in two phases, the initial exploration phase and the data collection phase. In the initial exploration phase, five senior-level developers were interviewed about their day-to-day work, opinions of generative AI, and the profession of software developers as a whole. From these interviews, a theoretical foundation for software development was formed, categorizing the daily work tasks of a software developer into either coding, communication, or planning. This theoretical foundation was then used as the basis for the tasks and interviews used during the data collection phase. In the data collection phase, seven developers, ranging from students to industry veterans, were asked to complete a set of representative tasks with the help of ChatGPT and afterward participate in an interview. The tasks were based upon the theoretical foundation of software development and aimed to serve as representative tasks that software developers have to do in their day-to-day work. Based on the tasks and interviews it was found that the use of ChatGPT did in fact help make software developers more effective when it came to coding and planning-based tasks, but not without risk since it was shown that junior developers trusted and relied more on the answers given by ChatGPT. Although ChatGPT showed a positive effect, the tooling still needs improvement, since the developers had trouble with the text formatting when completing communication-based tasks, as well as them expressing a desire for the tooling to be more integrated. However, this desire was not unexpected, since all of the developers involved showed interest in working with generative AI tooling for work-related tasks in the future.

In order to respond to the changing demands of the business environment, organizations need to develop a higher degree of flexibility in relation to the market and prevailing competition. One way for organizations to become more adjustable is to adopt flexible ways of working that promote innovation. A dominant approach for this is agile methods. Although the basic values and principles of agile methods were initially formulated for work processes linked to software development, an interest in integrating the work method into other functions and industries beyond IT has emerged. An integration and usage of agile methods can, however, give rise to paradoxical tensions as it is challenging to combine organizational needs for stability with agile methods' emphasis on flexibility. The balance between stability and flexibility is highlighted as important and is described as organizational ambidexterity. This study aimed to investigate the integration and usage of agile methods in an organizational context and how to balance stability and flexibility to manage paradoxical tensions. To answer the study's purpose, a qualitative method has been conducted with semi-structured interviews within the chosen organization. The data has been analyzed with James March's (1991) theory Exploration and Exploitation in Organizational Learning and Tushman and O'reilly's (1996) theoretical framework Ambidextrous Organizations. The result shows that there are both external and internal motives for integrating agile methods. Furthermore, the study has found central challenges and opportunities linked to the integration and usage of agile methods. Prominent findings show the importance of reaching an organizational consensus and understanding when agile methods are being integrated, making a selection of what agile values and principles have the possibility to actually generate improvements and benefits, as well as applying traditional and agile methods in combination through hybrid models. The result also highlights the importance of balancing organizational stability and flexibility in order to manage paradoxical tensions and achieve organizational ambidexterity.

Syftet med studien är explorativt där vi ställt frågan: Hur implementeras och tillämpas det doktrinära begreppet ”aktivt försvar” i Försvarsmakten i normalläge? Vi har utgått från 61:a luftvärnsbataljon vid Lv6 i Halmstad, där vi genomfört totalt åtta semistrukturerade intervjuer för att få svar på forskningsfrågan. Utöver intervjuerna vid Lv6, har vi även intervjuat två respondenter som deltagit i utvecklingen av doktriner. Syftet med dessa intervjuer var att få en förståelse för hur processen för doktrinarbetet genomförs i Försvarsmakten. Studien är kvalitativ med induktiv ansats där vi utgått från ett hermeneutiskt paradigm. Empirin har hanterats och strukturerats med hjälp av Grounded Theory, där resultatet utmynnat i en kärnkategori. Kärnkategorin har därefter använts i den implementeringsmodell vi tagit fram utgående från nio olika forskare/författare som skrivit om implementeringar. Slutsatserna från studien utgår från de sex processteg vi kom fram till i vår implementeringsmodell: Problemupptäckt-Utformning av doktrinen-Auktoritet-Implementering-Vidmakthållande-Utvärdering. Vi redovisar totalt 17 slutsatser vilka i sin tur resulterar i fyra rekommendationer till Försvarsmakten, avseende hur implementeringsprocessen av doktrinära begrepp i Försvarsmakten kan förbättras.  -          Utarbeta en handbok doktrinutveckling i syfte att formalisera processen. -          Samordna doktrinutvecklingsprocessen från strategisk nivå till försvarsgrensnivå. -          Institutionalisera doktrinprocessen i Försvarsmakten genom att inför en permanent enhet under högkvarteret som ansvarar för doktrinutvecklingen. -          Formalisera en plan för hur respektive doktrin skall implementeras i Försvarsmakten.  Vi ser att ovanstående rekommendationer kommer bidra till att kunskaperna om doktrinerna ökar tillsammans med deras trovärdighet. Vi ser även att den effekt man vill uppnå med innehållet i doktrinerna kommer implementeras snabbare och tydligare i Försvarsmakten. / The purpose of the study was exploratory, in which we asked the question: How is the doctrinal concept of "active defence" implemented and applied in the Swedish Armed Forces in normal mode? We began with the 61st Air Defense Battalion at Lv6 in Halmstad, where we conducted a total of eight semi-structured interviews to get answers to the research question. In addition to the interviews at Lv6, we also interviewed two respondents who have participated in the development of Swedish doctrines. The purpose of these interviews was to gain an understanding of how the process for doctrine work is carried out in the Armed Forces. The study is qualitative with an inductive approach, starting with a hermeneutic paradigm. The empirical data have been managed and structured using a form of Grounded Theory, where the results have lead to a core category. This main category has subsequently been used in the implementation model we developed based on nine different researchers/authors that have written about implementations. The conclusions from the study are based on the six process steps we arrived at in our implementation model: Problem discovery-Design of the doctrine-Authority-Implementation-Sustain-Evaluation. We outlined a total of 18 conclusions, which in turn result in four recommendations to the Armed Forces, regarding how the implementation process of doctrinal concepts in the Armed Forces can be improved. - Prepare a doctrine development handbook in order to formalize the process. - Coordinate the doctrine development process from strategic level to defence branch level. - Institutionalize the doctrine process in the Armed Forces by introducing a permanent unit under headquarters, responsible for doctrine development. - Formalize a plan for how each doctrine is to be implemented in the Armed Forces. We conclude that the above recommendations will contribute to increased knowledge of the specified doctrines, as well as to their credibility. We also see that the effect one want to achieve with the content of doctrines will be implemented faster and more clearly in the Armed Forces.

As a response to digitalisation and new niche competitors, incumbent banks tries to increase their flexibility by adopting agile principles at their development departments. However, the flexibility of the agile departments is constrained by the flexibility of the rest of the organisation, which are still working according to the waterfall method. To address this problem, several incumbent banks are focusing towards scaling their agile work to the entire organisation. The case company for this study is a bank trying to scale their agile work by using the Scaled Agile Framework (SAFe). Nonetheless, there is scepticism within the bank whether Weighted Shortest Job First (WSJF), the prioritisation model used in SAFe, is applicable in financial software development. The available case studies are often conducted by consultancy firms implementing the framework and are focused towards the positive effects, excluding challenges or adaptions made for specific industrial contexts. This study contributes to this gap in the literature with empirical findings by assessing the adaptability of WSJF and its ability to satisfy the prioritisation needs of financial software development. Moreover, empirical data is used to formulate recommendations for how WSJF can be adapted and integrated with the current processes of financial software development. To operationalise the study, the following research question was formulated: "How could WSJF be modified to better suit financial software development?". To answer upon this, a qualitative case study employing semi-structured interviews was conducted. The semi-structured interviews were used to identify the prioritisation needs at a selected case department. The needs were used to formulate prioritisation requirements that were structured according to an analytical framework. The framework was used to evaluate how many of the requirements WSJF were able to satisfy. Moreover, the analytical framework was used as a guideline in formulating the recommendations of modifications to better satisfy the prioritisation needs. The results showed that no single set of needs is able to conclude the prioritisation needs of all organisational levels. Employees on an operational level have a more practical approach towards prioritisation and requires a model that is easy to use and time efficient. Meanwhile, the strategic level requires a model with high precision that could estimate the value of deliveries monetarily, allowing them to track the realisation of deliveries in the financial figures. WSJF are able to satisfy the needs of the operational level but fails to satisfy the needs of the strategic level. Derived from the obtained needs of both levels, the following two modifications are recommended: Establish a uniform value definition that are used by the entire organisation and Implement a prioritisation model that can combine monetarily CoD at a strategic level with relative CoD at an operational level. By implementing these changes the percentage of satisfied requirements increased from 50% to 89% on a strategic level and from 85% to 90% on an operational level. Resulting from this, the conclusion is that WSJF can be modified to better suit financial software development by implementing the recommended changes formulated in this report. / De traditionella storbankerna försöker implementera agila arbetssätt inom deras utvecklingsavdelningar för att öka flexibiliteten. Detta är ett svar på en ökad digitalisering och nya nischade konkurrenter. Dock är flexibiliteten av de agila arbetssätten begränsad av flexibiliteten av den övriga organisationen, som fortfarande jobbar enligt vattenfallsmodellen. För att adressera denna begränsning fokuserar bankerna på att skala upp det agila arbetet så att det täcker hela organisationen. I denna studie studeras en av dessa banker, som har valt att använda sig av det agila skalningsramverket Scaled Agile Framework (SAFe). Trots valet av SAFe finns en viss skepticism huruvida den medföljande prioriteringsmodellen Weighted Shortest Job First (WSJF) lämpar sig för finansiell mjukvaruutveckling. De studier som finns tillgängliga kring SAFe och WSJF är till stor del framtagna av konsultfirmor vars uppgift är att implementera SAFe. Således är dessa rapporter fokuserade på de positiva effekter som uppnås, samtidigt som utmaningar och anpassningar för det specifika industriella kontexten utelämnas. Detta skapar ett gap inom litteraturen, till vilket denna studie ämnar att bidra med empiriska resultat från en undersökning av WSJFs förmåga att tillfredsställa och anpassas efter prioriteringsbehoven inom finansiell mjukvaruutveckling. Därutöver ligger de empiriska resultaten till grund för rekommendationer gällande hur WSJF bättre kan anpassas och integreras inom finansiell mjukvaruutveckling. För att operationalisera studien formulerades följande forskningsfråga: "Kan WSJF modifieras för att lämpa sig bättre inom finansiell mjukvaruutveckling?". För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie där semi-strukturerade intervjuer användes för att identifiera prioriteringsbehoven av en utvecklingsavdelning hos den undersökta banken. Behoven användes för att populera ett analytiskt ramverk, som sedan användes för att utvärdera hur många prioriteringskrav som WSJF lyckas tillfredsställa. Dessutom agerade ramverket som guide i framtagandet av rekommenderade modifikationer, för att öka antalet krav som WSJF tillfredsställer. Resultatet indikerar att ingen enskild uppsättning av behov täcker samtliga prioriteringsbehov i organisationen. Anställda på en operationell nivå har en praktisk syn på prioritering och efterfrågar en modell som är tidseffektiv och enkel att använda. Anställda på en strategisk nivå kräver en prioriteringsmodell med hög precision som kan uppskatta värdet av en leverans monetärt, då detta möjliggör en uppföljning av hur leveransvärdet realiserats genom de finansiella siffrorna. WSJF tillfredsställer prioriteringskraven från den operationella nivån medan den misslyckas med att tillfredsställa hälften av kraven från den strategiska nivån. Utifrån de prioriteringskrav som samlats in rekommenderas följande två modifikationer: Fastställ en gemensam värdedefinition som används i hela organisationen och Implementera en prioriteringsmodell som kombinerar monetärt värde på en strategisk nivå med relativt värde på en operationell nivå. Genom att implementera dessa modifikationer ökar antalet tillfredsställda krav från 50% till 89% på en strategisk nivå och från 85% till 90% på en operationell nivå. Utifrån detta är slutsatsen att WSJF kan modifieras för att bättre lämpa sig för finansiell mjukvaruutveckling.

Being innovative allows organizations to be part of the rapid competitive and environmental shifts and requires the development of knowledge as it builds the pathway of innovation. Since most companies find it troublesome to effectively utilize their existing knowledge towards innovations and literature lacks to offer solutions, this study aims to determine factors that contribute to an enhancement of the spiral of knowledge as well as to develop a concept that provides counselling for business and academia on how to overcome this issue. Therefore, this study contributes with new insights to the field of research in knowledge management and innovation management as well as to organizations with a concept on how to operationalize knowledge management towards innovation. Based on literature review on innovation management, knowledge management and organizational agility, a hypothesis was established that claimed that agile feedback loops at the spiral of knowledge would facilitate the utilization of knowledge management towards innovation. Expert interviews allowed the identification of factors that are relevant for tapping the potential of knowledge towards innovation. The analysis of their responses disclosed a common request to include feedback during the knowledge transformation but also revealed that design thinking and an innovative organizational culture are further relevant factors. Thus, the study postulates a concept that refines the spiral of knowledge to the ‘spiral of knowledge and innovation’, which extents the ‘spiral of knowledge’ with agile feedback loops, design thinking as well as an innovative organizational culture.

The concept of workforce agility has become increasingly popular in recent years as agile individuals are expected to be better able to handle change and uncertainty. However, agility has rarely been studied in a systematic way. Relations between agility and positive work outcomes, such as higher performance or increased well-being, have often been suggested but rarely been empirically tested. Furthermore, several different workforce agility measures are used in the literature which complicates the comparison of findings. Recognizing these gaps in the literature, we developed a new workforce agility measure, compared this measure to established workforce agility measures, and empirically tested the relations of workforce agility with work outcomes. For this purpose, we surveyed participants from two samples (N1 = 218, N2 = 533). In a first step, we used Sample 1 to examine the factor structure of the measure for item selection. In a second step, we used Sample 2 to confirm the 10-factor structure and to compare the predictive validity of our measure along with two other agility measures. Findings demonstrate predictive validity for all three workforce agility scales, especially in relation to innovative performance. Furthermore, workforce agility related positively to task and innovative performance, organizational citizenship behavior, job satisfaction, and well-being.

This graduation report explores the integration of Artificial Intelligence (AI) tools, specifically OpenAI's Generative Pre-trained Transformer (GPT) technology, into web development processes using WordPress (WP) for developing a AI-driven chat service. The focus of the project is on ImagineX AB, a private company that offers the educational service ChatGPT Utbildning aimed at teaching professionals to effectively utilize ChatGPT. The project is motivated by the rapid growth and adoption of AI tools such as ChatGPT, underpinned by the observed increase in user base and its integration into significant platforms, like Microsoft's Bing and Office packages. Despite its promising potential, the application of such AI tools in web development remains underexplored and untested in several aspects. The graduation report presents the implementation of a GPT model-driven chat service on the ChatGPT Utbildning WP website, enabling visitors to interact with the famous AI tool directly. This feature serves a dual purpose – enhancing user engagement and providing an instant demonstration of the utility of ChatGPT. The agile project management methodology in general is divided into four phases: preliminary work, design solutions, develop solution, and delivery – design and development phases are iterative. In this project, there is two design iterations and three development iterations called “cycles”. The project plan is fulfilled with no deviation. Tests and continuous improvements are done throughout the development, with specific and planned in each phase and cycle. The result is two optimized chat bots in respective well-designed chat boxes with full chat functionality driven by OpenAI API and GPT-3.5/GPT-4 models – user tested and then published on ChatGPT Utbildning website. Additionally, insights in agile management solutions in relation to AI tools have been produced. The detailed construction and in-depth discussion contribute to the wide understanding of AI implementation in web development, providing practical insights into the application of ChatGPT in a real-world setting by agile project management. Furthermore, it underscores the transformative potential of AI tools in shaping web solutions and web development, and propelling innovation in the field. The report delves into discussion of technology, ethics, society, and implications on future web development. / Rapporten ämnar redogöra integreringen av artificiell intelligens (AI) instrument, särskilt OpenAI's Generative Pre-trained Transformer (GPT) teknologi, inom ramen för webbutvecklingsprocesser, inklusive agil projektledning, med användning av WordPress (WP), i syfte att utveckla en AIdrivande chatttjänst. Fokus för projektet är på företaget ImagineX AB, en privat aktör som erbjuder en utbildningstjänst benämnd ChatGPT Utbildning med mål att undervisa yrkesverksamma i effektivt bruk av ChatGPT. Motivationen för projektet härstammar från den snabbt växande tillväxten och adoptionen av AI-instrument som ChatGPT, vilket stärks av den observerade tillväxten av användarbasen och dess integrering i betydande plattformar, såsom Microsofts Bing och Office-paket. Trots den lovande potential som dessa AIinstrument innehar, finns det fortfarande delar inom webbutveckling där användningen av sådana verktyg förblir ouppklarade och otillräckligt utforskade. Rapporten visar implementeringen av en GPT-modell-drivande chattjänst på ChatGPT Utbildning WP-webbplatsen, vilket möjliggör direkt interaktion för besökare med det framstående AI-instrumentet. Denna funktion har ett tvåfaldigt ändamål - att förhöja användarengagemang och att ge en omedelbar demonstration av ChatGPT:s användbarhet. Den använda smidiga projektledningsmetodiken är typiskt uppdelad i fyra faser: preliminärt arbete, designlösningar, utvecklingslösningar samt leverans - designoch utvecklingsfaser är iterativa vilket omfattar två designiterationer och tre utvecklingsiterationer refererade till som "cykler". Projektplanen har följts utan avvikelser. Testning och kontinuerliga förbättringar har genomförts under hela utvecklingsprocessen, med specifika och planerade insatser i varje fas och cykel. Resultatet manifesteras i två optimerade chattrobotar inom respektive välutformade chattfönster, med fullständig chattfunktionalitet som drivs av OpenAI API samt GPT-3.5/GPT-4 modellerna - vilka har användartestats och därefter publicerats på ChatGPT Utbildning webbplatsen. Ytterligare insikter rörande agil projektledning i relation till AI-frågor erhålls också. Den detaljerade konstruktionen och den djupgående diskussionen bidrar till en omfattande förståelse för AI-implementering inom webbutveckling och ger praktiska insikter om tillämpningen av ChatGPT i en realistisk inställning med smidig projektledning. Vidare framhäver det den transformerande potentialen hos AI-instrument för att utforma webblösningar och webbutveckling, vilket främjar innovation inom området. Rapporten avslutas med diskussioner kring teknik, etik, samhälle och implikationer för framtida webbutveckling.