<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att undersöka konsekvenserna av den ”dagliga dosen” på elev och lärarnivå. Frågeställningarna var följande: Vilka fördelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”? Vilka nackdelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”?</p><p>Metod</p><p>Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra lärare och sex elever i årskurser 7, 8 och 9. De intervjuade lärarna kommer från två olika skolor medan samtliga elever är från samma skola, alla i Stockholmsområdet. Intervjuerna var ostrukturerade och formulerades efter frågeområden.</p><p>Resultat</p><p>Intervjuerna redovisade både fördelar och nackdelar av fysisk aktivitet. En fördel är hälsoeffekter, både kortsiktigt i samband med utförandet och långsiktigt i samband med förändringar i sin fritid (livslång fysisk aktivitet). Ytterligare positiva konsekvenser som redovisades är bättre koncentrationsförmåga hos eleverna samt lugnare klassrum och övriga allmänna utrymmen. Exempel på redovisade nackdelar är att många elever anser att utbudet av valbara fysiska aktiviteter inte är tillräckliga, även lärarna upplevde detta som en nackdel eftersom många elever var negativt inställda redan från början. Även skolans organisering av ”Den dagliga dosen” – tillgång till lokaler och duschutrymmen samt nödvändigheten av många ombyten redovisades som nackdel.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är att konsekvenserna är gemensamma för både lärare och elever men inte alltid ur samma synvinkel. Exempel på positiva konsekvenser är att koncentrationsförmågan har ökat hos eleverna och hälsan påverkas positivt hos elever som är inaktiva på fritiden. Exempel på negativa konsekvenser är tight schema och uttröttande moment för lärare.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?</p><p>Metod</p><p>Jag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.</p><p>Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan. Att man lämnat föreningsidrotten behöver med andra ord inte betyda att man har slutat röra på sig.</p><p>Drygt hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att eventuellt återkomma till föreningsidrotten. Störst chans att de kommer tillbaka skulle vara om det skulle erbjudas en aktivitet som passade deras egen ambitionsnivå eller att en kompis lockade med dem. En av fem skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om det inte var så dyrt.</p><p>Slutsats</p><p>Att ungdomar slutar med föreningsidrotten för att de får andra intressen är något som är väldigt svårt att motverka. Att tiden inte riktigt räcker till kan bero på en alltför tidig elitsatsning, detta stämmer även väl överens med att det är många som skulle kunna tänka sig att återvända till föreningsidrotten bara det skulle erbjudas en aktivitet som stämde överens med deras egen ambitionsnivå. Att mer än hälften av ungdomarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om den såg annorlunda ut, betyder att det finns en hel del att arbeta med från föreningarnas sida.</p> / <p>Summary</p><p>Aim and questions</p><p>The purpose of these studies has been to investigate what relationship young people in the Stockholm area who have left organizational sports have for these and for physical activity on the whole. When I try to find the solution of that, I have started out from the following questions: Why have they stopped sporting? Are they still physically active? How do they feel about possibly coming back?</p><p>Method</p><p>I have made a quantitative study, where 610 young people aged 14-19 take part. They are taking from three senior high schools and three comprehensive schools in the Stockholm area, where pupils who have left organizational sports have answered an inquiry concerning their relationship to organizational sports and to physical activity on the whole.</p><p>Result</p><p>The result of my study showed that interest changes together with scarcity of time are the most common causes why young people choose to leave organizational sports.The economic aspect is however very small. The part that has quit because of dissatisfaction with their sports leaders seems to be greater in the Stockholm area compared to the rest of the country. The study shows furthermore that four out of five young people who have quit organizational sports carry on physical activities at least once a week. In other words, leaving organizational sports does not necessarily mean that you have quit being physically active. More than half of the pupils feel positive about possibly coming back to organizational sports.The greatest chance that they will come back is if they would be offered an activity that would fit their own level of ambition, or if a friend would inspire them. One out of five would consider coming back if it was not so expensive.</p><p>Conclusions</p><p>The fact that young people finish organizational sports because of other interests is something that is very difficult to stop. Lack of time may be a consequence of a concentration on elite too early.That fact is also correlated to the side of the case that many of the young pupils could consider coming back to organizational sports if there was an activity that would equal their own level of ambition. The fact that more than half of the group in the study consider coming back to organizational sports if it would look a bit different from today, means that there is a lot of work to do for the sports clubs.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.</p><p> </p><p>Frågeställningar:</p><ul><li>Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?</li><li>Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?</li><li>Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?</li></ul><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.</p>

<p>Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006. Resultatet visade även att jämförelsegruppen oftare än aktivitetsgruppen brukade vara fysiskt aktiva både i skolan och på fritiden. Av eleverna i aktivitetsgruppen tyckte 69 % (n=80) att det var bra eller mycket bra med föreningsaktiviteter i skolan. I samma grupp var 66 % (n=84) av eleverna aktiva i en idrottsförening samtidigt som endast 4 % (n=83) hade börjat i en ny förening sedan de hade provat på aktiviteter inom projektet. Ett förslag på framtida utvärdering av Handslaget är att följa upp aktivitetsgruppen när de börjat gymnasiet.</p>

Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst? Metod Jag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget. Resultat Resultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt. Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan. Att man lämnat föreningsidrotten behöver med andra ord inte betyda att man har slutat röra på sig. Drygt hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att eventuellt återkomma till föreningsidrotten. Störst chans att de kommer tillbaka skulle vara om det skulle erbjudas en aktivitet som passade deras egen ambitionsnivå eller att en kompis lockade med dem. En av fem skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om det inte var så dyrt. Slutsats Att ungdomar slutar med föreningsidrotten för att de får andra intressen är något som är väldigt svårt att motverka. Att tiden inte riktigt räcker till kan bero på en alltför tidig elitsatsning, detta stämmer även väl överens med att det är många som skulle kunna tänka sig att återvända till föreningsidrotten bara det skulle erbjudas en aktivitet som stämde överens med deras egen ambitionsnivå. Att mer än hälften av ungdomarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till föreningsidrotten om den såg annorlunda ut, betyder att det finns en hel del att arbeta med från föreningarnas sida. / Summary Aim and questions The purpose of these studies has been to investigate what relationship young people in the Stockholm area who have left organizational sports have for these and for physical activity on the whole. When I try to find the solution of that, I have started out from the following questions: Why have they stopped sporting? Are they still physically active? How do they feel about possibly coming back? Method I have made a quantitative study, where 610 young people aged 14-19 take part. They are taking from three senior high schools and three comprehensive schools in the Stockholm area, where pupils who have left organizational sports have answered an inquiry concerning their relationship to organizational sports and to physical activity on the whole. Result The result of my study showed that interest changes together with scarcity of time are the most common causes why young people choose to leave organizational sports.The economic aspect is however very small. The part that has quit because of dissatisfaction with their sports leaders seems to be greater in the Stockholm area compared to the rest of the country. The study shows furthermore that four out of five young people who have quit organizational sports carry on physical activities at least once a week. In other words, leaving organizational sports does not necessarily mean that you have quit being physically active. More than half of the pupils feel positive about possibly coming back to organizational sports.The greatest chance that they will come back is if they would be offered an activity that would fit their own level of ambition, or if a friend would inspire them. One out of five would consider coming back if it was not so expensive. Conclusions The fact that young people finish organizational sports because of other interests is something that is very difficult to stop. Lack of time may be a consequence of a concentration on elite too early.That fact is also correlated to the side of the case that many of the young pupils could consider coming back to organizational sports if there was an activity that would equal their own level of ambition. The fact that more than half of the group in the study consider coming back to organizational sports if it would look a bit different from today, means that there is a lot of work to do for the sports clubs.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.

Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006. Resultatet visade även att jämförelsegruppen oftare än aktivitetsgruppen brukade vara fysiskt aktiva både i skolan och på fritiden. Av eleverna i aktivitetsgruppen tyckte 69 % (n=80) att det var bra eller mycket bra med föreningsaktiviteter i skolan. I samma grupp var 66 % (n=84) av eleverna aktiva i en idrottsförening samtidigt som endast 4 % (n=83) hade börjat i en ny förening sedan de hade provat på aktiviteter inom projektet. Ett förslag på framtida utvärdering av Handslaget är att följa upp aktivitetsgruppen när de börjat gymnasiet.

This report is about how important physical activity is to get good health. In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis. / Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.