<p>Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: <em>Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner</em> och <em>Att skapa struktur i en aktivitet.</em> Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper. Ofta var syftet att patienter skulle få göra något lustfyllt och roligt, påminnas om att de klarade att utföra och stimuleras till att utföra aktiviteter. Musik användes för att skapa social kontakt och gemenskap. Som smärtlindring var musik effektivt då det tog bort fokus från smärtan. Det visade sig även att musik motiverade till rörelse och användande av kognitiva funktioner. Lugn och rogivande musik användes för att uppnå avslappning. Det framkom i resultatet att musik kunde användas för att skapa struktur i aktivitet. I slutsatsen uppmuntras vidare forskning kring musik som struktur i aktivitet då författarna inte hittat tidigare studier om det. </p>

<p>Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.</p><p>Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter – de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna. Deltagande i skapande aktiviteter skapar också glädje, engagemang och motivation. Några rekommendationer kring användandet tas upp. De behandlar individens förutsättningar och miljön. Resultatet framhåller också att det krävs mera forskning inom området skapande aktiviteter inom arbetsterapi.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>År 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet. Det framkom bland annat att eleverna genom att röra på sig mår bättre, blir lugnare, kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. De ansåg även att eleverna genom rörelse lättare kan skapa sig sammanhang och verklighetsuppfattning. Lärarna menade att detta och mer därtill främjar förutsättningarna för inlärningsförmågan. Något som lyftes fram under intervjuerna var även motorikens betydelse för koncentrationsförmågan som i sin tur ansågs främja inlärningsförmågan.</p>

<p>Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94). För att mäta aktiviteten användes accelerometern ActiGraph GT1M. Resultatet visade ett måttligt, förväntat samband mellan uppmätt fysisk funktion och uppmätt fysisk aktivitet. Resultaten talar för att det inte är möjligt att använda skattningsskalor för att få en rättvisande bild av den habituella fysiska aktiviteten hos äldre personer som nyligen opererats för höftfraktur. Det verkar därför vara bättre att mäta den fysiska aktiviteten än att skatta den.</p>

<p>Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.</p>

<p>Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.</p>

<p>Essay in political science, C-level, by Ronak Bozorgi, fall semester 2007. Tutor:</p><p>P.O. Norell. “The affect of financial decline on politician’s activity. A study of LiV.”</p><p>The purpose of this essay is to examine if financial decline affect the activity of the politicians. It is important to shed light on politician’s activity since it is connected to the principal of representation. I study if the decline affects the activity in a specific case, landstinget i Värmland (LiV), and my method is thereby a case study. Activity is measured as raising bills and more precisely I measure three aspects of this particular form of activity. The aspects lead to the specific questions (1) Does financial decline lead to fewer raised bills in the case landstinget i Värmland? (2) Dose financial decline affect the characteristic of the bills in the case landstinget i Värmland? (3) Dose financial decline affect how the politicians in the bills express there own representative roll in the case landstinget i Värmland?</p><p>The theoretical framework is based on theories about financial problems (besparingsteorier) and their hypothesis that financial decline leads to a lower degree of activity is in focus for analyse of the first question. The technique I use to answer the questions is to examine the financial situation parallel to the numbers of bills raised, the characteristic of the bills and the roll expressed in the bills. In this way it will be reviled if the aspects do change at a decline or not. For the empirical part of the study I use primary sources in the form of economic accounts and bills. Other sources are academic literature, a rapport and oral sources between others. The two most important delimitations of the study is the time frame which reaches from the year 1982 up to 2007 and the fact that activity is measured at raising bills.</p><p>My conclusion is that financial decline does affect the activity of the politicians in the case landstinget i Värmland, but that the hypothesis of the theories about financial problems is falsified. The decline does not lead to fewer raised bills (the empirical results indicate the opposite), it does affect the characteristics of the bills and it also affect how the politicians express their representative roll.</p>

<p>Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.</p>

<p>Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov. I överlag visade resultatet även att barnen åt sina måltider men eftersom studien inte nämnde vad måltiderna innehöll kunde vi endast konstatera att över hälften av barnen tycks äta regelbundet under skoldagen. I Lpo 94 gjordes 2003 en revidering och ett tillägg arbetades fram om skolans ansvar gentemot barnens hälsa. I vår undersökning visade det sig att lärarna var positiva till tillägget men även medvetna att deras arbetsbörda kommer att öka på grund av att den fysiska aktiviteten nu ska integreras i alla ämnen.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte:</strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.<strong></strong></p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>– Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?<strong></strong></p><p>– Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?</p><p>– Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?</p><p>– Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?</p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog. Studien genomfördes som ett experiment. Designen var cross-over. Deltagarna fick vid två tillfällen utföra måttlig fysisk aktivitet i 30 minuter. Vid ena tillfället promenerade halva gruppen i skogsmiljö, den andra i stadsmiljö. Vid det andra tillfället bytte grupperna miljö. I samband med båda promenaderna gjordes för respektive eftertest av kognition (logik och matematisk problemlösning) och uppmärksamhet (selektivitet och vakenhetsgrad). I samband med testerna samlades kvantitativa data in, sedan gjordes en statistisk analys av skillnader och samband. Analysen gjordes i SPSS 17.0.</p><p><strong>Resultat:</strong></p><p>I denna studie fann vi inte några signifikanta förbättringar på logik och matematiskproblemlösning eller selektivitet och vakenhetsgrad efter måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter. Inte heller fann vi några signifikanta skillnader mellan testresultaten relaterat till yttre miljö. Det fanns inte heller något större samband mellan upplevd koncentrationsförmåga och prestation på logik/matematiktestet. Dock fanns en skillnad i upplevd koncentrationsförmåga relaterat till yttre miljö. Det var fler som upplevde att de hade en hög koncentrationsförmåga efter skogspromenaden jämfört med stadspromenaden. Det fanns också en förbättrad prestation hos dessa individer på efterföljande tester. Detta samband fanns bara för denna miljö. <strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong></p><p>Måttlig fysisk aktivitet vid några få tillfällen ökar inte koncentrationsförmågan. Detta beror troligtvis på att den förbättring som fysisk aktivitet kan åstadkomma på hjärnans kognitiva funktioner sker över tid. Dock verkar en skogspromenad kunna ha effekt på den mentala upplevelsen av koncentrationsförmågan. Detta tillsammans med en vistelse i naturen verkar kunna öka prestationsförmågan. En förklaring skulle kunna vara att naturvistelse till skillnad från vistelse i stadsmiljö sänker upplevd stress och skapar rum för återhämtning.</p>