Tidigare forskning har visat att vi i dagens samhälle är allt mer fysisk inaktiva, samtidigt som kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet är stor. Hälsofrämjande arbete är ett sätt att främja befolkningens hälsa och det finns många faktorer som påverkar hur aktiva vi är. Studiens syfte var att ta reda på hur deltagare i ett hälsoprojekt upplevde att deras fysiska aktivitetsgrad varierade under projektet och vad de upplevde påverkade förändringen. Studien har även undersökt hur de upplevde att motivationen förändrades under projektet. Semi-strukturerad intervju har använts som undersökningsmetod. Urvalet var fem individer som genomfört ett hälsoprojekt. Resultatet visade att social gemenskap har stor betydelse för att utföra fysisk aktivitet. Gemenskapen medförde även att ett förtroende utvecklades som innebar att inte svika de andra i projektet vilket motiverade till fysisk aktivitet. Undersökningen visade även att projektet i sig var positivt för att öka aktivtetsgraden men att den till viss del sjönk i slutet av projekttiden. Andra påverkansfaktorer som nämns är prioriteringen av tid samt avbrott i aktiviteten såsom semester och jul. Vädret påverkade också valet av att vara aktiv eller inte.

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen? / <p>Matematik</p>

No description available.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) visar sig främst genom ledinflammationer, med symtom som smärta, nedsatt funktion och sjukdomsrelaterad trötthet. Samsjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar och osteoporos är stor. Många personer med RA kommer inte upp i nivån för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Studier visar dock att fysisk träning inte ökar sjukdomsaktivitet hos personer med RA. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser personer med RA har av träning på friskvårdsanläggning. Vidare var syftet att undersöka hur dessa personer upplever träningens inverkan på den egna hälsan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Sex kvinnor och en man intervjuades. Analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två domäner skapades: ”Upplevelser av träning på friskvårdsanläggning” och ”Upplevelser av träningens inverkan på den egna hälsan”. Temana var ”Faktorer som underlättar träning på friskvårdsanläggning”, ”Faktorer som hanteras vid träning på friskvårdsanläggning”, ”Faktorer som hindrar träning på friskvårdsanläggning”, ”Positiv upplevelse under och direkt efter träning på friskvårdsanläggning” samt ”Ökat välbefinnande och önskemål om ytterligare träning”. Slutsatser: Framträdande är deltagarnas förmåga att anpassa träningen på friskvårdsanläggning utefter sjukdomens effekter och att de upplever hög self-efficacy för detta. Att som fysioterapeut lära en person med RA att självreglera via anpassningar under träningen är viktigt för att personen ska få en positiv upplevelse av träningen. Nyckelord: inflammatorisk ledsjukdom, fysisk aktivitet, hälsocentra, self-efficacy, självreglering, kvalitativ innehållsanalys

Den här studien hade till syfte att öka kunskaperna om hur några svenska lärare ser på fysisk aktivitet i undervisningen samt hur de upplever att eleverna påverkas. Kvalitativa intervjuer av sex lärare som undervisar på lågstadiet har genomförts och intervjuerna har sedan analyserats utifrån studiens frågeställningar.  Som teoretisk ansats valdes den psykomotoriska utvecklingsteorin, vilket kortfattat kan beskrivas som att barn lär genom lek och rörelse. Resultaten visade att de intervjuade lärarna är i enighet med teorin och anser att den fysiska aktiviteten är av central betydelse för elevers utveckling, framförallt på lågstadiet. Resultaten visade också att lärarna uppfattar att de flesta elever påverkas positivt av fysisk aktivitet, men att en viss grupp elever upplever den som jobbig på grund av olika problematiker.

Friska och välmående medarbetare är essentiellt för att en organisation ska vara lönsam, men det är en utmaning för arbetsgivare att motivera och engagera sina medarbetare i sin egen hälsa. Studien är genomförd på IT-konsultbolaget Atea som två gånger per år arrangerar friskvårdssatsningen Sverigestafetten som syftar till att få sina medarbetare i rörelse samt att främja lagandan inom organisationen. Det denna studie syftar till att undersöka är hur en sådan friskvårdssatsning värderas och om den har någon påverkan på medarbetarnas nivå av fysisk aktivitet och om det påverkas deras psykiska välmående. För att besvara syftet har två frågeställningar präglat studien. Hur värderas en friskvårdssatsning likt Sverigestafetten och motiverar friskvårdssatsningen medarbetare att bli mer hälsosamma? Till studien har en enkät samt 2 intervjuer genomförts. Enkäten skickades till ett urval av totalt 68 personer på Ateas kontor i Umeå vilket renderade i 45 respondenter varpå 2 personer valdes ut till intervjuer. Resultatet av studien har visat att flertalet medarbetare värderar friskvårdssatsningen högt och anser den vara en motivationskälla till fysisk aktivitet. Det finns skillnader mellan vilken typ av aktivitet som kvinnor och män föredrar. Män ägnar något mer tid åt fysisk träning medan kvinnor föredrar vardagsmotion som promenader och cykling. Personer mellan 31–40 år har svårare att vara fysiskt aktiva vilket kan ha att göra med att deras livssituationer utanför arbetet ser annorlunda ut jämfört med de andra ålderskategorierna. Nyanställda värderar Sverigestafetten högst av alla vilket både kan bero på den socialiserade effekt den tillför och att det är första gången de genomför den. Studien både bekräftar och stärker tidigare forskning då flertalet tidigare studier tyder på att friskvårdssatsningar bidrar till ökad fysisk aktivitet hos individer även efter en satsning är avslutad. Det har även visat sig att flertalet individer anser en friskvårdssatsning vara stressande och kan ge ökad press och ångest då individen inte bidragit lika mycket till laget.

Background: Depression is a condition that adversely affects an individual’s thoughts, emotional life and overall well-being. Research indicates that physical activity is beneficial for those suffering from major depression and depressive symptoms.   Purpose: To compile current research findings on human experiences of physical activity associated with major depression and depressive symptoms.   Method: Literature study of published articles in the current field. Out of 14 carefully read articles, ten were selected for quality review and included in the study. Seven of the articles used were determined to be of high quality while three were determined to be of medium-high quality.   Result: Physical activity is experienced by most as positive and that it can be an aid in the processing and management of major depression and depressive symptoms. Many experienced their mood to be improved, decreased anxiety levels and an increased level of stability and harmony due to exercise.   Conclusion: Physical activity has a positive effect on the well-being of people with major depression and depressive symptoms. The results of this literature review can offer understanding as to how people with major depression and depressive symptoms experience physical activity. It can also provide nursing tools that can improve responses and give motivation for these individuals, while helping them overcome obstacles and barriers regarding physical activity. / Bakgrund: Depression är ett tillstånd som påverkar en persons tankar, känsloliv och den allmänna hälsan negativt. Forskning tyder på att hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora vid depression och depressiva symtom.   Syfte: Sammanställa aktuella forskningsresultat om personers upplevelser av fysisk aktivitet i samband med diagnostiserad depression eller depressiva symtom.   Metod: Litteraturöversikt av redan publicerade artiklar inom det aktuella området. Fjorton artiklar lästes noggrant varav tio stycken valdes ut till kvalitetsgranskning som sedan inkluderades. Av de tio artiklarna bedömdes det att sju stycken hade hög- och tre stycken medelhög kvalitet.   Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes som positivt och att det kan vara en hjälp i att bearbeta och hantera depressionen och depressiva symtom. Humöret förbättrades av träningen, oro minskade och personerna kände sig mer stabila och harmoniska både i anknytning till träningen och generellt.   Slutsats:  Fysisk aktivitet har en positiv effekt på välbefinnande för personer med depression och depressiva symtom. Denna litteraturöversikts resultat kan bidra med förståelse för hur personer upplever fysisk aktivitet vid depression och depressiva symtom. Den kan också ge sjuksköterskan verktyg i att bättre kunna bemöta dessa personer och motivera ytterligare till fysisk aktivitet samt hjälpa till att överkomma hinder och barriärer emot fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att besvara frågeställningarna: Hur definierar och beskriver fritidslärare begreppet meningsfull fritid? Hur menar fritidslärare att fysisk aktivitet bidrar till en meningsfull fritid?  I Studien användes en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, där även en fenomenografisk analys har använts för att ta fram resultatet.  Fem fritidslärare intervjuades på tre olika skolor. Resultatet visade på att meningsfull fritidsverksamhet består av olika faktorer som grunde sig i individens egna intressen och behov, där elevernas delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för verksamheten. Resultatet tyder på att fritidslärare anser att utmaningar är viktiga för att eleverna ska få utvecklas och fritidslärarna betonar variationen av aktiviteter som betydelsefulla för att nya intressen, förmågor och erfarenheter ska utvecklas. Fysisk aktivitet bidrar även till positiva fysiska hälsoeffekter, men även psykiska. Exempelvis genom utmaningar i lekar och fysiska aktiviteter utvecklar eleverna det sociala samspelet med andra människor.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra om pedagoger planerar rörelsestunder för barnen samt i vilka miljöer de gör det. Vi har arbetat inom förskolans verksamhet omkring 20 år och upplever att fysik aktivitet/ rörelse har getts mindre fokus på senare tid. I litteraturbakgrunden har vi studerat forskning som pekar på att fysisk aktivitet/ rörelse är viktig för barnens motorik men att det även har positiva effekter på hjärnan. Forskningen beskriver att pedagogens förhållningssätt har betydelse för barnens möjlighet till utveckling, samt vikten av att få röra sig i olika miljöer. Vi har analyserat vårt resultat utifrån utvecklingspedagogiken och barnperspektiv- barns perspektiv. Det har hjälpt oss att tolka resultatet från vår enkätstudie. En kvantitativ metod i form av en enkätstudie har genomförts där vi skickade ut frågor till 107 pedagoger som arbetar på 14 olika förskolor, av dessa var det 66 respondenter som svarade. Frågornas utformning var av kryssalternativ, till några frågor fanns möjlighet att skriva kommentarer. Resultatet redovisas i olika diagram samt med text som förtydligar svaren. Det visar att pedagoger planerar och genomför undervisningstillfällen med barnen vilket är positivt. I sista delen diskuterar och jämför vi resultatet mot forskning som vi lyft i litteraturbakgrunden. Vi lyfter fram för och nackdelar med enkäter under metoddiskussionen. Under arbetet med vår studie har nya frågor väckts och något som vi skulle vilja fördjupa oss i är pedagogers förhållningssätt, didaktiska kunskaper och attityder genom att utföra en kvalitativ intervjustudie.

BAKGRUND:Tidigare forskning i ämnet fokuserar kring lärarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsättas för målspråket så mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lärare och elever samt hur läraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att få eleverna att våga prata engelska och utveckla sin muntliga förmåga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet på engelskan, och har därför använt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lärarna framhåller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfär i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det är viktigt att tala mycket engelska på lektionerna och samtala med eleverna om att vägen till ett nytt språk går genom misstag och felsägningar. Lärarna säger enigt att eleverna också måste få en väl motiverad mening med varför de ska lära sig engelska och varför det är så viktigt att kunna.