Sammanfattning Temat för denna uppsats har varit folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet har varit att belysa om och i så fall hur kommuner i översiktsplaner behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet. Uppsatsen ämnar diskutera den byggda miljöns påverkan på människors fysiska aktivitet.   Uppsatsens problemställning lyder: ”Hur behandlas folkhälsa i kommunal fysisk planering?”.  Folkhälsa har i uppsatsen avgränsats till folkhälsoaspekten fysisk aktivitet. För att besvara frågeställningen har uppsatsen utformats som en fallstudie med metoden kvalitativ och kvantitiv innehållsanalys. Det empiriska materialet består av två stycken översiktsplaner. De studerade översiktsplanerna är från Kalmar kommun samt Halmstad kommun. Empirin har analyserats utifrån ett antal utvalda nyckelord. Resultatet från innehållsanalysen har varit grund till den avslutande diskussionen. Diskussionen ställer analysresultatet mot de teoretiska utgångspunkterna som presenteras i uppsatsen.   Sammantaget går det att se av analysresultatet att folkhälsa och fysisk aktivitet är del av översiktsplaneringen i de kommuner som undersökts. I det empiriska materialet framhålls att planering bör möjliggöra för människor att vara fysiskt aktiva. Resultatet visar även att flertalet aspekter av de både begreppen behandlas utan att begreppen folkhälsa och fysisk aktivitet används. Det framgår att stadsform, infrastruktur, målpunkt, trygghet, säkerhet, jämställdhet samt grönområden påverkar mängden fysisk aktivitet.

Bakgrund: Det pågår en global och omfattande migration i världen idag, vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land. Människor som har flytt sina hem och bosätter sig i ett nytt främmande land, kan få ett förändrat aktivitetsmönster. Syftet med denna undersökning var att beskriva aktivitetsmönster i det dagliga livet hos äldre kvinnor födda och uppvuxna i Sverige respektive i forna Jugoslavien. Metod: Författarna använde ett semistrukturerat instrument som har en kvantitativ design med kvalitativa inslag. Instrumentet som användes är inspirerat av det validerade instrumentet “The Occupational Perfomance History Interview”. Urval: Tio av respondenterna valdes utifrån ett snöbollsurval och tio stycken valdes ut genom ett målinriktat urval. Deltagarna som valdes hade så liknande ålder och arbetslivserfarenhet som möjligt. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av respondenterna var nöjda med de rutiner de hade. Rutinerna gav dem struktur i vardagen samt de visste vad de skulle göra under dagen. Dock var de svenskfödda kvinnorna mer aktiva än vad kvinnorna från forna Jugoslavien var.

Den här studien undersöker vad det finns för förutsättningar för barn att vara fysiskt aktiv på fritidshemmet. Syftet är att öka kunskapen om hur fritidsverksamheters utomhusmiljö kan stimulera barns fysiska aktivitet samt fritidspedagogers syn på utformningen av utomhusmiljön. Syftet är vidare att undersöka hur barn använder den miljö de har tillgång till. Det är en jämförande fallstudie där byskolor och stadsskolor kommer jämföras mot varandra. Datainsamlingen har gjorts genom observationer och intervjuver på fyra olika fritidshem. Studien har visat att skolgårdens utformning har betydelse för barnens fysiska aktivitet samt att barn som vistas på skolgårdar där naturinslag och varierad miljöär mer fysiskt aktiv än barn som vistas på en skolgård där naturinslag saknas. Studien har även visat på vikten av fritidspedagogers engagemang till att få barn att utöva rörelse och lek. Sammanfattningsvis har det visat sig att det finns skillnader mellan de undersökta skolorna där barnen p åbyskolorna har fler möjligheter till fysisk aktivitet än barnen i stadssskolorna. Denna studie kan användas som ett stöd för personal verksam inom skola och fritidshem som ska granska och utveckla sin skolgård.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på faktorer som motiverar de anställda på högskolan till hälsofrämjande beteendeförändring, då i huvudsak ökad fysisk aktivitet, samt att studera erfarenheter och upplevelser kring interventionsprojektet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fem stycken semistrukturerade interjuver bland de anställda på högskolan. Informanterna var i åldrarna 44-56 år. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys med en fenomenologisk utgångspunkt. Resultat: Alla informanter anser att interventionsprojektet är ett bra initiativ för att få de anställda mer fysiskt aktiva. Det hinder alla har mer eller mindre är brist på tid och då relaterad till livspusslet; att både hinna med arbetsuppgifter och familjeliv. Dessa faktorer tar upp tiden från den fysiska aktiviteten. Träningen utesluts därmed ibland för att hinna med arbetsuppgifter och de ansvarsuppgifter informanterna har som föräldrar. Slutsats: Alla informanter hade en positiv attityd till interventionsprojektet och användandet av pulsklockan som verktyg. De uttryckte att projektet ger en möjlighet för en person att kunna förändra sin livsstil. De hinder som fanns bland alla informanter var tidsbristen på grund av familjeliv och/eller arbete. Studien skulle eventuellt kunna stärkas med en frekvent uppföljning. Det bidrar till att det skapas en dialog mellan handledaren och deltagaren. Dialogen kan resultera i ökad medvetenhet om ens egen beteendeprocess samt en ökad motivation till att förändra sin livsstil. Den kan möjligen också påverka deltagandet i studien, dvs att fler väljer att stanna kvar. / Objective: The aim of this study was to find out the factors that motivate the employees at the University to health behavior change, substantially regarding physical activity, and study the experiences and perceptions surrounding the intervention project. Method: The study used a qualitative method where five semi-structured interviews were accomplished at the University. The informants were aged 44-56 years. The data was processed through content analysis on a phenomenological basis. Results: All informants consider that the intervention project is a good initiative to get employees more physically active. The obstacle all have more or less is lack of time and then related to the life puzzle; to both keep up with work and family life. These factors take up the time of the physical activity, this means that the training sometimes was omitted in order to fill the duties and responsibilities of the informants that they have as parents. Conclusion: All respondents had a positive attitude to intervention projects and the use of pulse watch as a tool. They expressed that the project contributes to a chance for a person to change her/his lifestyle. The barriers that existed among all respondents was the lack of time due to family and / or work. The study could possibly be strengthened by frequent monitoring. It contributes to the creation of a dialogue between the supervisor and the student. This dialogue could result in an increased awareness of one's own behavioral processes, and an increased motivation to change one´s lifestyle. It could possibly also affect the participation in the study, i.e. more people choose to stay.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker hur barns möjlighet till lek och rörelse påverkas av skolgårdens fysiska utformning. Syftet med undersökningen är att med bakgrund till tidigare forskning, platsobservation och intervjuer vid Sundby skola analysera hur utformningen av en skolgård kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Undersökningen grundas på en kvalitativ forskningsstrategi där observationer och behavior mapping har gemomförts vid Sundby skola. För att klargöra hur utformningen påverkar leken var även intervjuer med barn på skolan en viktig del av metoden. Efter en sammanställning av tidigare studier och forskning belyses tre centrala teman som blir återkommande genom hela uppsatsen: natur, variation och utrymme. Sammanfattningsvis visade det sig att naturinslag på skolgården har positiv inverkan för leken samt att det är viktigt med en variation av redskap och markunderlag för att utemiljön ska uppmuntra till rörelse för barn i olika åldrar men även i förhållande till årstid. Vidare kan det också utläsas att undervisningslokalers placering, nivåskillnader och möjlighet till flera aktiviteter i närheten av varandra skapar rörelsedynamik i leken. En viktig slutsats är att olika typer av platser, miljöer och objekt samspelar och verkar tillsammans snarare än var för sig.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan. Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter. Svarsfrekvensen blev 63,5 %. Mätinstrumenten som användes var International Physical Activity Questionnarie (IPAQ) och Work Ability Index (WAI). Insamlad data analyserades med en logistisk regression och ett chi – 2 test. P < 0,05 ansågs vara signifikant. Resultat: Lågaktiva respondenter är mindre benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med högaktiva respondenter (OR = 0,05, 95 % CI: 0,01-0,41). Män är mer benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med kvinnor, respondenter med god upplevd arbetsförmåga är mer benägna att vara yngre än 45 år, ha en hög utbildningsnivå och ett stillasittande arbete, men dessa resultat är inte statistiskt signifikanta (p > 0,05). Slutats: Studien visade att högre fysisk aktivitetsnivå kan anses vara en bakomliggande faktor för god upplevd arbetsförmåga. Sociodemografiska och socioekonomiska faktorer så som kön, ålder, utbildnings nivå och typen av utfört arbete inte påverkar upplevd arbetsförmåga. Mer omfattande och långvariga undersökningar, krävs för att få mer pålitliga resultat.

<p>Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?</p><p>I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor. Denna typen av forskningsstrategi ger ett djup i studien vilket vi också var ute efter.</p><p>Resultatet visar att det finns likheter i hur skolorna arbetade med rörelse men också en del olikheter. Studien visar att skolorna var relativt medvetna om hur fysisk aktivitet och rörelse är bra för eleverna.</p>

The purpose of this study is to explore the use of physical activity in mathematics teaching. Through qualitative interviews with six teachers, the extent to which physical activity is used in mathematics education in pre school class was studied. The study shows how these teachers use physical activity in the education of mathematics and which effects the teachers can see that it has on the childrens mathematics learning. The result shows that physical activity is activly used by the respondents in mathematics teaching in different ways and that teachers can see positive effects of it.

No description available.