<p>Syftet med denna studie var att belysa föräldrars uppfattningar om och påverkan på barns fysiska aktiviteter. Syftet var även att belysa fysisk aktivitet och motion som en fråga om hälsa och lärande. Studien gjordes för att undersöka hur föräldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hälsokontext samt att se hur föräldrar som en del i barns lärande kan påverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrågor. Urvalet gjordes med ett snöbollsurval och blev fem kvinnliga föräldrar. Resultatet visade att föräldrarna uppfattade fysisk aktivitet och motion som positivt och hälsosamt att bedriva. Alla föräldrarna och deras barn hade på något sätt fysisk aktivitet som en viktig del i sina liv. Påverkan i barnens lärande kan ske genom delaktighet och uppmuntran i barns fritidsaktiviteter. Detta resultat stämmer ihop till de lärandeteorier som är underlag för min studie och som belyser kommunikation, språkanvändning och samspel mellan barn och dess omgivning som olika sätt för barn att lära sig hur dess omgivning fungerar. Det framkom även att föräldrars påverkan kan bli negativ eftersom det kan bli en tvärtomeffekt. Dessutom så framkom det att stress, barns intresse och barns ålder var faktorer som gjorde att det inte var självklart att påverka barn i deras fysiska aktiviteter.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan. Resultaten visar dock på att det finns en okunskap gällande skolans uppdrag som har med den fysiska aktiviteten att göra. Trots skolornas meningsskiljaktighet visar våra resultat att majoriteten av eleverna på de båda skolorna anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen samt fritiden. Vår slutsats är att båda skolorna har förutsättningarna till fysisk aktivitet men möjligheterna skiljer sig.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6.</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.<strong> </strong>Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, <em>är</em> och <em>känner sig delaktiga</em> i idrottsundervisningen och är <em>fysiskt aktiva. </em>Aktiviteterna skall vara<em> anpassade </em>utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva<em> ”rörelseglädje”. </em>Synen på <em>vad som är träning</em>, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.</p>

<p>I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosen</p><p>Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredje</p><p>dödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebär</p><p>att leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod:</p><p>Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Efter</p><p>värdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa. Texterna analyserades med</p><p>innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat:</p><p>Trötthet och andnöd var något som individer med KOL upplevde dagligen. Det</p><p>påverkade deras vardag så att de inte orkade med vardagssysslor eller att umgås med</p><p>familj och vänner. Detta gjorde att individerna kände sig beroende av andra för att</p><p>klara sin vardag men även upplevelse av att vara bunden till hemmet. Diskussion: Det</p><p>fanns likheter med andra kroniska sjukdomar vad gäller att trötthet och andnöd</p><p>påverkade förmågan till fysisk och social aktivitet. Familj och vänner hade en stor</p><p>delaktighet i individernas tillvaro, detta genom att vara närvarande och ge stöd till den</p><p>drabbade. Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna, både på individen men KOL</p><p>men och på dess anhöriga.</p>

<p>Inaktivitet i samhället ökar, och en av konsekvenserna för detta är att allt flera lider av övervikt och fetma. Andelen överviktiga barn i USA, Europa och Australien har ökat 2-3 gånger under de senaste 25 åren. I denna studie undersöktes kondition och aktivitetsvanor hos årskurs 7 och 8 mellan en glesbygdskola och en tätortskola. 16 elever från varje skola deltog i studien, 8 av varje kön. Enkät och Åstrand steptest användes. Resultatet visar att det inte fanns någon skillnad mellan en tätortskola och en glesbygdskola vad gäller konditionsvärden. Avseende enkätsvaren framkom att en något större andel glesbygdseleverna är medlem i en idrottsförening jämfört med tätortseleverna, samt att glesbygdens elever saknade olika fritidsaktiviteter. I denna studie fann man ingen betydelse om man som 14-15 åring går på en skola i glesbygden jämfört med en skola i tätorten vad gäller konditionsnivå.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen. Sex av åtta lärare poängterar att t.ex. momentet hälsa är betydelsefullt. Med tanke på att idrottsämnet utvecklats mycket genom tiderna och att momentet hälsa kommit att bli viktigare verkar detta dock inte får särskilt mycket utrymme. En del av lärarna menar att det är svårt att få in hälsa på ett bra sätt i undervisningen och de verkar vara rädda för att “ta“ lektioner där rörelse ingår till hälsomoment där barnen sitter still. Alla lärare säger att tidsfördelningen av aktiviteter är ganska jämn. Jag tolkar det dock som att bollaktiviteter dominerar i många fall. Möjligen kan det vara så att lärarna av gammal vana ägnar tid till aktiviteter som inte efterfrågas av samhället.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.</p><p>Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat.</p>

<p>I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hälsoprojekt mår bättre än jämnåriga klasskamrater som ej deltar i hälsoprojektet, vilket bevisas med hjälp av en enkätstudie. Många delar i arbetet berör hälsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk träning och intellektuell inlärning.</p><p>Arbetet genomfördes genom att jag: </p><p>- gjort litteraturstudier,</p><p>- praktiserat hur ett hälsoprojekt kan fungera på en skola,</p><p>- lämnat ut en enkät och sammanställt den, </p><p>- tagit del av forskningsuppgifter</p>

<p>Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.</p>