<p>During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks.</p><p>Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees’ subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time. A health care hour can be utilized in many different ways, for example: gym-exercise, swimming or Nordic walking.</p><p>The purpose of the study is to investigate to which extent exercise in either subsidized form or within work time are offered and practiced by employees, and its possible effects on sick-absence in Örebro county. Comparisons are made between men and women, and different types of employers.</p><p>A quantitative approach was chosen with existing data from the questionnaire “Life & health 2004”. The respondents were between 20-84 years old. The answering frequency was 63 % of a selection group of 17 160.</p><p>The results show that women are the ones who mostly receive and make most use of the benefits of doing exercise during working hours or in the subsidized form. The following results also revealed that it is more common for employees in the municipal sector to receive exercise benefits within work time. The employees within the county council make the most out of the benefits and the private employees were the one who used them less. Finally the results show that the employees who have not received any benefits have less sick absence.</p> / <p>Under det senaste seklet har en enorm teknisk utveckling medfört en förändring i samhället som till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiskt tunga och rörliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen har ersatts av mer lätta och stillasittande uppgifter.</p><p>Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk, vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden. Friskvårdstimme är en annan förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång.</p><p>Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion och dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan män och kvinnor, och olika typer av arbetsgivare.</p><p>En kvantitativ ansats valdes och är gjord utifrån befintligt datamaterial från enkäten Liv & hälsa 2004. Respondenterna var mellan 20-84 år. Svarsfrekvensen var 63 % i en urvalsgrupp på 17 160.</p><p>Resultatet visade att det är kvinnor som till störst del fått och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. Vidare visar resultatet att de är vanligare bland anställda inom den kommunala sektorn att erbjudas arbetstidsförlagd träning eller motion. Det är landstingsanställda som till störst del utnyttjar förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet att anställda som inte fått erbjudandena är mindre sjukskrivna.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att utvärdera CI-terapi för strokedrabbade. Metoden som användes var att analysera redan insamlad data från journaler. Bedömningsinstrumenten som användes i studien var självskattningsinstrumentet UE/MAL, handfunktionstestet GAT samt den klientcentrerade intervjun COPM. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer. Data behandlades med statistiska metoder.</p>

<p>I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.</p><p>Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort.</p>

<p>Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter. Enkätens påståenden utformades från resultatet av två empiriska studier om begreppet aktivitet. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet <em>Statistical Package for Social Science </em>[SPSS]. Svarsfrekvensen var 99 procent. Av 222 inkluderade respondenter var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Överlag instämde majoriteten respondenter helt eller delvis i påståendena fördelade på fem olika kategorier. Störst medhåll av alla frågor fick ”aktivitet utförs av alla oavsett ålder” där 82 procent instämde helt. Slår man ihop andelen som instämde helt och delvis fick ”aktivitet påverkar min personliga utveckling” störst medhåll med 96 procent. Störst avstånd togs till att ”aktivitet påverkar min hälsa negativt”, där 50 procent angav att de inte instämde alls. Ett Mann-Whitney test visade på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i 17 av 50 variabler. Kvinnorna instämde i högre grad än männen på samtliga av dessa, något som kan bero på att enkätens påståenden i huvudsak beskrev aktivitet från ett kvinnligt perspektiv. Ett Kruskal-Wallis test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan studenter från olika akademier avseende 10 av 50 variabler, skillnader som till viss del kunde härledas till studenternas framtida yrkesval. I huvudsak uppfattade studenter vid Örebro universitet aktivitet som något som: utförs av alla oavsett ålder; är att göra; kan vara något vi gör under hela våra liv; skiljer sig från person till person; påverkas av personliga värderingar och intressen, samt är något som påverkar vår personliga utveckling. Det fanns ett tydligare instämmande från respondenterna gällande vad vi gör och varför, jämfört med hur vi gör det.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.</p><p>Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.</p><p>Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>Forskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet. Utifrån denna vetskap blev syftet med denna studie att undersöka vad elever i årskurs nio med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet Idrott och hälsa anger som skäl till att inte närvara eller delta aktivt i ämnet. Med detta som utgångspunkt valde vi en kvalitativ undersökning där fem elever med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet intervjuats. Undersökningen utmynnade i en kategorisering där studiens frågeställningar besvarades och analyserades utifrån Deci och Ryans (2000a, b) och Czikzentmihaylyis (1990) motivationsteorier. Resultatet i undersökningen påvisade att elever som är fysiskt inaktiva på fritiden på olika sätt missgynnas i ämnet Idrott och hälsa. Deras bristande erfarenhet av fysisk aktivitet ger upphov till en lägre självupplevd kompetens vilket i sin tur orsakar en lägre motivation till att delta i ämnet.</p></strong></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.</p>

<p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions:</p><p>How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH?  Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff?</p><p><strong>Method</strong></p><p>We chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers. Full anonymity was warranted for all respondents. Throughout the evaluation process we have applied the Aaron Antonovskys KASAM-theory.</p><p><strong>Results</strong></p><p>The following significant results were found:</p><p>– There was a high score for self-perceived health among those with a high level of physical activity.</p><p>– A higher physical activity score related to a higher self-perceived physical health.</p><p>– Staff responsible for health education had a higher score for physical activity.</p><p>– A high self-perceived mental health correlated to a low self-perceived physical health.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Our results correspond well to other published studies i.e. a higher level of physical activity gave a better self-perceived total health score as well as physical health score. Physical activity seems to be one major reason behind the experience of good health. We also found that a high self-perceived mental health corresponded to a surprisingly low self-perceived physical health score.</p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet hos personalen på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Våra frågeställningar för ändamålet löd:</p><p>–<strong> </strong>Hur påverkar mängden fysisk aktivitet den självupplevda hälsan hos personalen på GIH?</p><p>– Finns det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet vad gäller kön?</p><p>– Är det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet mellan de olika ålderskategorierna?</p><p>– Finns det skillnader mellan personal som undervisar inom hälsoområdet gentemot övrig personal när det gäller fysisk aktivitet och självupplevd hälsa?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Den metod vi använt oss av för att besvara våra frågeställningar är enkät. Vår enkät bestod i en kombination av två sedan tidigare beprövade och validerade enkäter, samt våra egna kompletterande bakgrundsfrågor. Vi delade ut enkäten till 96 respondenter och fick tillbaka 76 av dessa och enkäterna har hanterats anonymt. För att förstå och förklara resultatet har Aaron Antonovskys KASAM-teori tillämpats.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De signifikanta resultat som vi kom fram till är:</p><p>– Respondenterna som rör på sig mycket har en bättre total självupplevd hälsa.</p><p>– Högre fysisk aktivitetspoäng innebär en högre självupplevd fysisk hälsa.</p><p>– Respondenterna som undervisar inom hälsoområdet är mer fysiskt aktiva än övrig personal.</p><p>– Ju bättre självupplevd mental hälsa desto lägre självupplevd fysisk hälsa och vice versa. </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Precis som tidigare forskning har antytt så har även vi kommit fram till att ju mer man rör sig desto bättre blir ens totala självupplevda hälsa och även den fysiskt upplevda hälsan. Med andra ord så kan vi säga att fysik aktivitet är ett av hälsans ursprung. I vår undersökning visade det sig även att en hög självupplevd mental hälsa korrelerar med en låg självupplevd fysisk hälsa vilket var ett oväntat fynd.</p>