Den här uppsatsen granskar hur barn konstrueras i ett urval av matematikläromedel för att undersöka hur barn konstrueras utefter kön, som aktiva eller passiva i en matematisk aktivitet. Genom en bildanalys har könsstereotypa mönster exponerats i det empiriska materialet. Bildanalysen tar sin utgångspunkt i frågor som är utarbetade för att synliggöra eventuella könsmönster. Nedan följer uppsatsens frågeställningar som ligger till grund för bildanalysen. 1. I vilken omfattning förekommer flickor, pojkar, könsneutrala och djur i illustrationerna i valda läromedel? 2. Hur konstrueras pojkar och flickor i en matematisk aktivitet samt i en icke matematisk aktivitet? De teoretiska ansatserna är kön, genus och feministisk poststrukturalism med utgångspunkt i matematisk aktivitet. Analysen och resultatet av det empiriska materialet visar att pojkar och flickor konstrueras som aktiva i större utsträckning än passiva. I de aktiviteter där ingen matematik utförs konstrueras pojkar som icke könsstereotypa medan flickor konstrueras som könsstereotypa. Den kvantitativa delen av analysen visar att djuren är överrepresenterade i två av fyra läromedel.

Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.

Många barn och ungdomar i Sveriges skolor når inte upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer gällande fysik aktivitet. Då skolan är oblaigatorisk och alla barn och ungdomar vistas där flera timmar varje dag är det en plattform för att öka barn och ungdomars hälsa. Skolsköterskans roll innebär bland annat att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elevernas hälsa. För att öka elevernas fysiska aktivitet införde en skola i västra Sverige fysisk aktivitet på schemat, en aktivitet som går under namnet The Daily Mile. The Daily Mile innebär att eleverna lämnar klassrummet och den vanliga undervisningen för att springa eller gå i 15 minuter runt skolgården för att därefter återgå till undervisningen. Syftet med studien är att beskriva hur pedagogerna upplever elevernas hälsa vid införandet av fysisk aktivitet på schemat. En kvalitativt studie med induktiv ansats genomfördes, där tio pedagoger från skolan deltog i en fokusgruppsintervju. Fokusgruppsintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier: elevens fysiska hälsa, elevens psykiska hälsa, måluppfyllelse och organisation. Studien visar att pedagogerna upplever en ökad aktivitet hos eleverna under skoldagen. Pedagogerna upplevde en svårighet att motivera framförallt de äldre eleverna att delta i den gemensamma fysiska aktiviteten. Pedagogerna upplevde ett ökat välbefinnande och en högre självkänsla hos eleverna, även gemenskapen och tryggheten på skolan ansågs ha ökat. Studien visar att pedagogerna upplevde en högre närvaro och bättre skolprestation hos eleverna efter införandet av The Daily Mile. Pedagogerna ansåg att schemaläggning var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna genomföra The Daily Mile. Även tydliga instruktioner var av vikt, vilket gjorde aktiviteten enkel att genomföra och ledde till ett ökat engagemang hos personalen. Studien slutsats är att pedagogerna upplevde att elevernas fysiska och psykiska hälsa hade gynnats av införandet av The Daily Mile.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som finns för förskollärare att bedriva utomhuspedagogik i förskolan, samt vilket lärande barnen därmed erbjuds. Studien utgick från två forskningsfrågor. För att få svar på dessa frågor användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare på två förskolor deltog. Intervjuerna analyserades genom att vi kopplade svaren till den utvidgade didaktiska triangeln för att få en förståelse för vad som påverkar förskollärarnas arbete med utomhuspedagogik. Resultatet som framkom visar på att förskollärarna anser att utomhusvistelse är viktigt för barnens motoriska utveckling samt att den friska luften gynnar barnens hälsa. Att bedriva utomhuspedagogik anses vara att lära med hela kroppen och alla sinnen där naturmaterial används i stor utsträckning. Dock framkom det att de yngre barnen begränsas gällande utomhusvistelse på grund av sin ålder då förskollärarna ansåg det vara för riskabelt att gå till skogen eller vistas ute när förskolegården var täckt av is.

Skolor runt om i världen väljer att skära ner på idrottsundervisningen för att införa mer undervisning i akademiska1 ämnen, som matematik och engelska. Konsekvenserna av att skära ner idrottsundervisningen kan leda till att barn och unga blir mer stillasittande och riskerna för ökad stress, ökad risk för dödliga sjukdomar samt minskad muskelstyrka ökar. Syftet med detta arbete är att undersöka sambanden mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Förhoppningarna är att studien ska bidra med förståelse för hur skolprestationer påverkas av fysisk aktivitet. En systematisk litteratursökning har gjorts för att finna material till vår studie. Vi har använt oss av databaserna SportDiscus och Pubmed för att söka fram våra artiklar. Med hjälp avinkludering – och exkluderingskriterier har vi funnit 23 artiklar av originalforskning som är publicerade i peer-reviewed tidskrifter. Vi har också funnit två artiklar med hjälp av en manuell sökning. Analysen gjordes genom att sammanställa likheter och skillnader mellan artiklarna för att sedan kategorisera och kartlägga relevant fakta och resultat med grund i våra frågeställningar. Det övervägande resultatet är att den fysiska aktiviteten påverkar elevers skolprestationer, deras klassrumsbeteende och deras koncentration i positiv anda. Den fysiska aktiviteten påverkar de akademiska prestationerna i de flesta ämnena och relationen mellan fysisk aktivitet och matematik tycks vara starkast. Elever med en högre aerob kapacitet gör bättre ifrån sig på akademiska tester och intensiteten under idrottslektioner har betydelse för elevernas betyg. Resultatet visar också att ett stillasittande beteende kan vara främjande för akademiska prestationer. Slutsatsen är att elevernas skolprestationer kan komma att förbättras vid införande av fysisk aktivitet med en hög intensitet samt med hjälp av en ”fysisk aktivitets-didaktik” i klassrummet. Resultatet talar för att öka den fysiska aktiviteten eller rekommendera eleverna att satsa på deras fysik och främst deras aeroba kapacitet. 1: Begreppet akademiska skiljer sig i innebörd mellan svenska och engelska. En tydligare förklaring av hur denna studie kommer tillämpa begreppet kommer under metodavsnittet.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. </p><p>För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.</p>

<p>I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning än svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultaten. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all undervisning går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.</p>

<p>I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning är svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultatet. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.</p>

<p>Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap. De intervjuade upplevde att de inte själva kunde påverka beslut som fattades beträffande deras boendeform. I studien tydliggjordes att fysiska besvär vägde tyngre än psykisk ohälsa när det gällde sannolikheten att få en plats på servicehus.</p>

<p>Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion. Vid de tre observationerna använde jag mig av metoden löpande protokoll. Vid alla tre observationstillfällen visade det sig att eleverna kunde arbeta koncentrerat i ungefär femton minuter. Därefter visade eleverna att de var okoncentrerade genom att påkalla någons uppmärksamhet, prata om annat än skolarbete eller röra på kroppen. Då detta skedde fick läraren eleverna att åter bli koncentrerade genom att bland annat visa dem något som fångade deras uppmärksamhet eller genom att byta arbetsuppgift till eleverna, vilket medförde viss fysisk aktivitet.</p>