Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Fysisk aktivitet är en viktig komponent i rehabiliteringen efter hjärtinfarkt, dock kan upplevelse av oro riskera följsamheten av fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva vad som orsakar och lindrar patientens upplevelse av oro vid fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Studien är en litteraturstudie enligt Friberg där elva kvalitativa artiklar analyserats. Ur artiklarna framkom tre huvudteman; Kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt, fysisk aktivitet i kontrollerad miljö och stöd under rehabiliteringen. Patienter kan uppleva oro vid fysisk aktivitet till följd av kunskapsbrist gällande kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt. Oro kan även upplevas vid frånvaro av vårdpersonal och instrumentell hjärtövervakning under fysisk aktivitet. Närvaro av sjukvårdspersonal och kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt kan lindra oro hos patienterna, dessutom stöd från familj och vänner. Vikten av sjuksköterskans, anhörigas och patienters stöd efter hjärtinfarkt diskuteras i uppsatsen tillsammans med patientinformation. Författarna påvisar sjuksköterskans betydande roll i arbetet mot hållbar utveckling genom att stödja patienter till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt.

This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män. Resultatet visade att stressnivån sjönk efter en hästunderstödd aktivitet. Inte oväntat visade studien även att kvinnor var mer stressade än män. Dock erhöll kvinnor en större stressreduktion än män efter en hästunderstödd aktivitet. / <p>The purposes with this study was to examine equine-assisted activity with an equestrian</p><p>therapist based on a salutogenic perspective investigating the affect on individuals'</p><p>stress and energy levels as well as positive and negative affects. This study</p><p>illustrates if such activity may serve as a coping strategy and provide stress reduction.</p><p>A starting point was to examine gender differences in stressresponses. The</p><p>study used stress- and energytest as well as PANAS-test for pre- and post-test. The</p><p>study involved 69 respondents, 42 women and 27 men. The results showed that the</p><p>stress level was reduced after equine-assisted activity. Not surprisingly, the study showed that women are more stressed than men. However, women received a larger</p><p>stress reduction, than men after an equine-assisted activity.</p>

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilka upplevelser patienter som drabbats av AMI har gällande fysisk aktivitet. Tio kvalitativa artiklar behandlades i denna uppsats. Resultaten kategoriserades i två huvudteman som beskriver patienters upplevelse av fysisk aktivitet som en påminnelse av sin sjukdom samt upplevelsen av fysisk aktivitet som ett verktyg för att hantera sjukdomen. Resultatet visar på den komplexa situationen kring den drabbade. Det som i synnerhet framkom var upplevelsen av symtom efter AMI som ett hinder för fysisk aktivitet. Detta förde med sig en låg aktivitetsnivå vilken påverkade livet i övrigt. Genom att ha dålig kunskap om sin sjukdom hindrades patienter från att hitta aktiviteter som passade deras kapacitet. Ett annat fynd var upplevelsen av återvunnen kontroll av sitt liv som ett resultat av sjukdomen. En central del i att förbättra sin livskvalitét var just fysisk aktivitet. Med detta resultat kan sjuksköterskan möta patienten i den livssituation som denne befinner sig i och därmed vara en hjälp i rehabiliteringen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrån olika aspekter. Däribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vår teoretiska utgångspunkt är två delar som även presenteras närmare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad några fritidspedagoger och några barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. Intervju-erna gjordes i tre olika kommuner och innefattar både barn och fritidspedagoger som re-spondenter. Resultat: I vår studie framkom det att barnen uppfattar fysisk aktivitet som en idrott me-dan fritidspedagogerna förknippar det med fysiologiska effekter av en aktivitet. Det visade sig finnas en stor okunskap bland fritidspedagogerna gällande innehållet i styrdokumenten, i förhållande till fysisk aktivitet. Dock fanns en ambition om förbättring och utveckling. Det visade sig finnas ett stort missnöje med de lokaler som fritidshemmen får nyttja. Utomhus-miljön ses som ett extra rum som kompletterar lokalerna i fritidsverksamheten. Lokalerna ses inte som ändamålsenliga för verksamheten. Barnen uppfattar vissa fritidspedagoger som slöa och anser att de sällan deltar i fysiska aktiviteter. Vissa barn tycker att det blir lugnare inne på fritidshemmet om de först får vara ute och aktivera sig fysiskt.

BAKGRUND: Vi är tre blivande lärare med inriktning mot de yngre åldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lärande och hälsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hälsa röra sig minst en timme om dagen, men nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa når inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhälsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbränning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att använda oss av för att gynna barnens lärandeutveckling, men tillämpar de fysisk aktivitet och i så fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien är att få kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass. I vår studie har vi tagit del av delar från en etnografisk kvalitativ forskningsansats.RESULTAT: Resultatet visade att daglig fysisk aktivitet erbjöds av samtliga pedagoger i de tre verksamheterna och att det fanns likheter och olikheter i hur pedagogerna erbjöd barnen daglig fysisk aktivitet och deras syfte med den. De likheter som bland annat framkom i de två förskolorna och förskoleklassen var att samtliga pedagoger i dem erbjöd fysisk aktivitet i skogsmiljö och fri lek på gården. Den största olikheten mellan dem var till exempel att en av förskolorna erbjöd skridskoskola, vilket ingen av de andra två verksamheterna erbjöd. / Uppsatsnivå: C

Syftet med vår studie var att undersöka hur behandlare som arbetar med fysisk aktivitet som inslag vid behandling av substansbrukssyndrom uppfattar behandlingsformen. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Totalt fyra behandlare från fyra olika verksamheter har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om salutogenes och känsla av sammanhang. Resultatet i studien har visat att fysisk aktivitet används på en rad olika sätt i behandlingsarbetet och bidrar till ett bättre behandlingsresultat och utgör en viktig del i ett holistiskt förhållningssätt i synen på vad som krävs för att en klient skall uppnå ett gott välmående. De behandlare som arbetar med fysisk aktivitet är positivt inställda till behandlingsformen. En av studiens slutsatser är att fysisk aktivitet kan verka på ett flertal olika sätt och användas som ett verktyg av behandlare för att uppnå ett gott behandlingsresultat och skapa goda förutsättningar för klienten efter avslutad behandling.

<p>Validerat; 20160602 (global_studentproject_submitter)</p>

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan. Studien undersöker även hur förskollärare kan arbeta, för att ge barn möjlighet att utveckla en positiv syn och ett positivt beteende till fysisk aktivitet. De frågeställningar som undersöks i studien är, hur säger sig förskollärare att de arbetar för att uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan samt hur kan förskollärare arbeta för att ge barn möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet. Studien utgår från kvalitativa data och vilar på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med åtta verksamma förskollärare. För att analysera det resultat som blev synligt vid intervjuerna användes den socialkognitiva teorin som analysredskap. Studiens resultat visar på att fysisk aktivitet är något som kan ske under spontana och planerade former. Vidare framkommer det att förskollärarna är överens om att fysisk aktivitet är lättare att uppmuntra till utomhus än inomhus. Det blir också synligt att miljön har en stor inverkan när det kommer till vilken fysisk aktivitet som är möjlig att uppmuntra till inomhus respektive utomhus. För att barn ska få möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet visar resultatet att förskollärare behöver inta en positiv inställning till området.

Andelen individer som lider av övervikt, fetma och psykisk ohälsa är högre än någonsin. Befolkningen växer stadigt, bland annat på grund av migrationsvågor, vilket ställer krav på integration. Att planerna för idrotts- och näridrottsplatser kommer inte att få alla människor att utöva fysisk aktivitet per automatik, men kommunerna i Sverige bör tillgodose det ständigt växande behovet. Det finns nämligen en korrelation mellan utbudet av idrotts- och näridrottsplatser och deltagande. Med utgångspunkt i korrelationen mäts, i denna uppsats, en stor andel av det totala utbudet i Helsingborgs- och Uppsala kommun. Helsingborgs kommun har ett större utbud än Uppsala baserat på kommunernas befolkning och yta. Uppsala kommun framstår som framgångsrika gällande samverkan mellan olika nämnder och prioriterar samråd med kommunmedborgarna. Kommunernas olika profiler verkar influera sättet de planerar för idrotts- och näridrottsplatser. Uppsala är en kommun utan en tydlig idrottslig identitet, medan Helsingborgs kommun uppmanar alla medarbetare att våga misslyckas i kombination med en identitet som bottnar i idrott. Ingen av kommunerna har några uttalade strategier för hur de ska inkludera kvinnor i högre utsträckning, men arbetar för att hitta sätt att öka kvinnors deltagande, framförallt i spontanidrotten. Integration är ett återkommande element som planering för idrotts- och näridrottsplatser kan underlätta.