Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv. Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande. Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

<p>I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av regressionsanalys. Resultaten pekar på relativt små identitetsförändringar och i så fall oftast till det bättre. Pensionärerna tycks väl anpassade och uppvisar en hög grad av trivsel, vilken kan kopplas till känsla av frihet, nöjdhet med tidigare liv, ökat umgänge med familj och vänner samt också utökade egna aktiviteter i form av motion, studier, resor, kreativa sysselsättningar m m. I förlängningen kan man här tänka sig framväxten av en subkultur av friska, köpstarka samt aktivitetssugna yngre pensionärer.</p>

<p>I denna uppsats har fokus legat på att besvara frågan hur och varför barn i åldern 6-10 år använder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det är viktigt att vuxenvärlden blir medveten om vad barnen gör på Internet. För att besvara frågeställningen gjordes enkätstudier och fokusgruppstudier med barn inom ålderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör är spela spel, se på film, lyssna på musik, kommunicera och informationssökning. Varför de besöker Internet är till största delen för att det är underhållande och för att det kan råda bot på tristess, samt även som komplement till andra aktiviteter. Studien kan också ur ett större perspektiv ses som ett exempel på att den generation som växer upp idag ger liv åt en ny kultur i samhället.</p>

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det. Där börjar till och med många lektioner före och slutar efter utsatt tid. Lärare ägnar nästan tre gånger så lång tid till genomgångar på de studieförberedande programmen och under genomgångarna används matematiska termer frekventare än vad det görs på de yrkesföreberedande programmen. Av det innehåll som läraren skriver på tavlan så är tecken och siffror vanligare på de studieförberedande programmen medan ord förekommer i högre utsträckning på de yrkesförberedande programmen. Resultatet pekar på att det finns stora skillnader i hur undervisningen bedrivs mellan inriktningarna. Våra slutsatser är att läraren anpassar sin undervisning beroende på vilket program läraren undervisar.</p>

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av regressionsanalys. Resultaten pekar på relativt små identitetsförändringar och i så fall oftast till det bättre. Pensionärerna tycks väl anpassade och uppvisar en hög grad av trivsel, vilken kan kopplas till känsla av frihet, nöjdhet med tidigare liv, ökat umgänge med familj och vänner samt också utökade egna aktiviteter i form av motion, studier, resor, kreativa sysselsättningar m m. I förlängningen kan man här tänka sig framväxten av en subkultur av friska, köpstarka samt aktivitetssugna yngre pensionärer.

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) är numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom området har försökt fastställa en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur två olika perspektiv, där det första speglar det som en investering som ökar värdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsättet förutsätter snarare att ett företag är lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa två perspektiv kan CSR-aktiviteter å ena sidan betraktas som en nödvändighet, å den andra som en lyx. Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara på vilken nivå i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig? Syfte: Syftet är att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvändighet eller en lyx, genom att studera nivån i CSR-pyramiden. Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där befintliga teorier använts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt med en longitudinell design. Ett kodningsschema togs fram och baserades på indikatorer för CSR-aktiviteter indelade i ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvarsområde. Genom kodningsschemat utfördes innehållsanalyser av årsredovisningar från 26 företag på Stockholmsbörsens Large Cap, under en femårsperiod.  Resultat och slutsats: Resultaten som studien har erhållit visar att CSR-aktiviteter kan betraktas som en nödvändighet, i bemärkelsen att företag inom samma bransch engagerar sig i CSR-aktiviteter hänförbara till de etiska och legala ansvarsområdena. Vad gäller om CSR-aktiviteter kan betraktas som lyx, visar resultaten att en hög andel insiderägande i ett företag ger utlopp för ett opportunistiskt beteende, genom ett högt engagemang i filantropiska aktiviteter.

The purpose of this study is to increase the understanding of activities, flows and waste in a company's production process. By performing a value stream analysis, non-value adding activities are identified in a production process and then the suggested improvements that can reduce lead times will be stated. The value-stream mapping identifies the flow of information and the flow of material in a production process and this provides the basis for the identification of non-value adding activities. We conducted the study at Lammhults Möbel AB in Lammhult Sweden, where the production flow of Spira-21 has been investigated. This to identify any non-value adding activities that affect the flow negative and consumes time and money in a non-value adding way. A reasonable approach for the project was taken by studying the methodologies and theories. We conducted interviews and site surveys at Lammhults Möbel AB where the flow of information and material in the production process were investigated. Then a current state map of the production flow is constructed and we were able to identify non-value adding activities. By studying our value-stream map and compare this with the theoretical background suggestions of improvement for reducing non-value adding activities will be done. These suggestions can answer our main question; How can non-value adding activities in the flow of material and information be reduced in order to reduce the lead-time of a company's production process The proposed improvements that are developed includes, reduce storage. Implementing Lean tools, such as 5S, Kaizen and Kanban, and streamline production management and set demand for delivery of the company's suppliers to get a JIT system. Through implementation of proposals, unnecessary inventory, transportation and movements will decrees. There will be more effective management and production becomes more systematic. To consider this result, we believe the lead-time will be reduced and our purpose is achieved.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Syftet med studien är att skapa ett material med fokus på olika matematiska aktiviteter, matematikinnehåll och uttrycksformer.Frågeställningarna för att konkretisera syftet är: Vilket matematikinnehåll lyfts fram vid genomförandet av lärandeaktiviteterna? Vilka matematiska aktiviteter synliggörs i de planerade lärande aktiviteterna? Vilka uttrycksformer använder barn vid genomförandet?För att få svar på frågeställningarna tillämpades aktionsforskning där 14 matematiska lärandeaktiviteter planerades, genomfördes och utvärderas. Barnen som genomförde lärandeaktiviteterna var 4-5-åringar i en förskolaResultatet visar att i dessa lärandeaktiviteter är samtal den uttrycksform som lyfts fram flest gånger, därefter följer lek och drama, rörelse, samt bild och form. Uttrycksformerna sång och musik respektive dans förkom inte alls. Bland de matematiska aktiviteterna har räkna och lokalisera lyfts fram flest gånger och därefter leka, mäta, konstruera och förklara.