<p>Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts.</p><p>År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanser</p><p>vilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna.</p><p>De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades från</p><p>årsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005. Koncernerna delades in i två grupper utifrån förhållandet mellan pensionsförpliktelsen och totala tillgångar. Hypoteserna som genererades med stöd av teorier ifrågasätter huruvida</p><p>företag med signifikanta pensionsförpliktelser använder aktuariella antaganden i earnings management-syfte. Hypotes 1 testar huruvida koncerner med signifikanta pensionsförpliktelser i genomsnitt har gjort aktuariella antaganden som, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen. Hypotes 2 testar huruvida</p><p>gjorda aktuariella antaganden hos gruppen med signifikanta pensionsförpliktelser, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen än i gruppen med osignifikanta pensionsförpliktelser.</p><p>Hypotes 1 testades med regressionsanalys och kunde påvisa ett svagt samband mellan gjorda aktuariella antaganden och soliditet. Vid testningen av hypotes 2 användes ett oberoende grupp T-test och här kunde en liten skillnad urskiljas mellan de två grupperna. De samband och skillnader som kunde observeras visade sig dock inte vara statistiskt signifikanta vilket innebär en större risk för att resultaten har naturliga förklaringar.</p><p>I studien dras slutsatsen att det inte finns ett tydligt stöd för att hävda att earnings management förekommer i redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner hos noterade koncerner i Sverige.</p>

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm. Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena. I enlighet med den hermeneutiska kunskapssynen anser vi att kunskap om detta, inte uppnås genom mätning utan genom att tolka och förstå företagen och aktuariernas utsagor.Därför lämpar sig det hermeneutiska synsättet bäst. Den teoretiska referensramen utgörs av dels en bakgrund till IAS/IFRS och det svenska pensionssystemet och dels av en utförligare beskrivning av redovisningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna, där de aktuariella antagandena utgör en viktig del. Eftersom vi ansåg att den tidigare forskningen som fanns var användbar, valde vi ett deduktivt angreppssätt för att ta oss an studiens problem. Studien består som tidigare nämnt av både en kvantitativ undersökning i form av en enkät och en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer. Anledningen till detta var att vi ville belysa samarbetet mellan aktuarier och företag och på så sätt få en djupare förståelse för ämnet. Resultatet av studien visar att aktuarierna fått en mer betydande roll efter införandet av IAS 19, även om många företag uppskattar sina antaganden själva. Personalomsättning ansågs huvudsakligen vara svårast att uppskatta, medan diskonteringsräntan ansågs ha mest effekt på pensionsskulden. Företagen omprövade sina antaganden antingen med ett års eller ett kvartalsvis intervall. Den vanligaste redovisningsmetoden för de aktuariella vinsterna och förlusterna var korriodorregeln. Det var främst de större företagen som hade börjat gå över till den alternativa metoden, direkt mot eget kapital. Den nya standarden ansågs vara mer tillförlitlig och ge en mer enhetlig redovisning. Övergången till den nya standarden hade dock inneburit mycket merarbete och höga kostnader.

Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts. År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanser vilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades från årsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005. Koncernerna delades in i två grupper utifrån förhållandet mellan pensionsförpliktelsen och totala tillgångar. Hypoteserna som genererades med stöd av teorier ifrågasätter huruvida företag med signifikanta pensionsförpliktelser använder aktuariella antaganden i earnings management-syfte. Hypotes 1 testar huruvida koncerner med signifikanta pensionsförpliktelser i genomsnitt har gjort aktuariella antaganden som, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen. Hypotes 2 testar huruvida gjorda aktuariella antaganden hos gruppen med signifikanta pensionsförpliktelser, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen än i gruppen med osignifikanta pensionsförpliktelser. Hypotes 1 testades med regressionsanalys och kunde påvisa ett svagt samband mellan gjorda aktuariella antaganden och soliditet. Vid testningen av hypotes 2 användes ett oberoende grupp T-test och här kunde en liten skillnad urskiljas mellan de två grupperna. De samband och skillnader som kunde observeras visade sig dock inte vara statistiskt signifikanta vilket innebär en större risk för att resultaten har naturliga förklaringar. I studien dras slutsatsen att det inte finns ett tydligt stöd för att hävda att earnings management förekommer i redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner hos noterade koncerner i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska noterade företags val av aktuariella antaganden och om det föreligger samband mellan dessa antaganden och tjänstepensionsplanens finansiella ställning. Funna samband antas indikera resultatmanipulation. För att beräkna nuvärdet av pensionsskulden krävs att företag uppskattar ett antal finansiella respektive demografiska variabler, vilka får en effekt på både balans- och resultaträkning. Genom att använda paneldata för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2013–2016 analyseras de finansiella aktuariella antagandena genom multipel regressionsanalys. Sambanden som undersöks är mellan de beroende variablerna lönetillväxt, prisinflation samt diskonteringsränta och de företagsspecifika oberoende variablerna fonderingsnivå samt pensionsskuldsnivå. Vi finner varierande stöd för dessa tre antaganden. Avseende antagandet för lönetillväxt finns inga signifikanta samband med de oberoende variablerna. Vårt resultat stödjer de förväntade sambanden mellan prisinflation och fonderingsnivå (+) samt mellan prisinflation och pensionsskuldsnivå (-). Vi finner vidare samband mellan företags val av diskonteringsränta och fonderingsnivå (+), samt mellan diskonteringsränta och pensionsskuldsnivå (+). Utifrån detta konstateras att det föreligger ett samband mellan pensionsplanens finansiella ställning och aktuariella antaganden hos svenska noterade företag. Dessa samband indikerar att viss resultatmanipulation förekommer.

Purpose - The purpose of this study is to investigate the corporations that apply defined benefit pension plans with actuarial assumptions. The study intends to see if there is any correlation between the corporation’s debt-to-equity ratio and the choice of discount rate in their pension plan. Demarcation - The study will be limited to all the corporations that apply defined benefit plans during the fiscal year 2016. The corporation shall report the discount rate as one of the actuarial assumptions in the pension report. Method - The study has chosen a quantitative research strategy with a deductible approach to answer the study's purpose and problem formulation, namely, see if there is a correlation between debt-to-equity ratio and discount rate. Based on previous studies, we then compile and analyze data from the financial reports. Empiricism - The study uses a simple regression analysis to obtain a correlation coefficient to describe if there is a correlation between the study's variables, debt ratio and discount rate. In order to clarify the relationship between the variables, a regression line is used and is illustrated in a scattergram. Analysis/Conclusion - The 92 observations that have been completed by using financial statements have resulted in that there is no correlation between the x variable (debt ratio) and the y-variable (discount rate), both x and y show varying values but not as a result of each other. The size of the corporation does not matter and have no effect on the final result of the study. The study received a greater loss than expected due to the fact that corporations do not apply defined benefit plans to the same extent as before and defined-contribution pension plans is more common today. In addition, many corporations now reported their defined benefit plans according to Alecta's technical insurance bases. Proposals for further research - It would be interesting to apply additional key figures as well as additional actuarial assumptions than just the debt-to-equity ratio and discount rate. Interviews as a complement would also provide a deeper understanding of the defined benefit plans, as well as the underlying motives that may exist in the forecast of actuarial assumptions.

Denna undersökning avser att studera skillnader i vald diskonteringsränta mellan svenska noterade företag som tillämpar förmånsbestämda pensionsplaner. Den förmånsbestämda pensionsskuldens värderelevans ämnas undersökas samt relationen mellan verkställande direktörers kompensation och tillämpad diskonteringsränta. Tidigare forskning har påvisat statistiskt signifikanta samband mellan pensionsskuld samt ofonderad komponent och företags aktiekurs samt mellan verkställande direktörers andel rörlig lön och tillämpade diskonteringsräntor. Eftersom majoriteten av befintlig forskning utgått från data från Anglosfärens kärnområden avser denna studie att bidra till befintlig forskning genom att studera den svenska marknaden. En kvantitativ ansats och multipel regressionsanalys tillämpas för att genomföra undersökningen. Resultaten visar på att förhållandevis spritt skilda diskonteringsräntor tillämpats vid beräkning av den förmånsbestämda pensionsskulden på den svenska marknaden. Samtliga av företagen som undersökts tillämpade högre diskonteringsränta än stats- samt bostadsobligationsräntan. Däremot kunde inga statistiskt signifikanta samband mellan aktiekurs och förmånsbestämd pensionsskuld samt den ofonderade komponenten respektive mellan tillämpad diskonteringsränta och verkställande direktörers andel rörlig lön påvisas.

Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult. Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden. Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts. Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll. Dialogen och förhållningssättet från aktuariekonsult till kund om nödvändig data varen viktig del i beslutsprocessen. Det visade sig även att yrkesheder har en vital betydelse för aktuariekonsulten i deras arbete och i beslutsprocessen. / A much debated topic is the area of pensions. IASB has by IAS 19 made an attempt to harmonize the accounting, although this raises national as well as international differences. The main problem for companies is to produce a fair discount rate in calculating the present value of a pension liability. This has resulted that most companies, due to lack of knowledge on the subject, has decided to hire this expertise from an actuary consultant. The purpose of this paper is within a decision theory perspective, describing how actuary consultant reasons and acts on the choice of corporate actuarial assumptions. To get an answer to our question, we have chosen to perform six interviews, four with actuary consultants and two with the chief accountants for listed companies. The starting point of the approach has been taken by an abductive approach as it is an interaction between theory and empirical implementation. The basis for this study is the theory and rules based on IFRS/IAS 19, while selected parts have been based on decision theory which has been in focus. This thesis has proven the consultants did not see themselves as decisionmakers but took a more supportive role. The data was an important part in the decision process, therefore dialogue and the approach actuary consultants made towards the client played a significant role. This thesis has also shown professional integrity has a vital influence on actuary consultants in their work and in the decision-making process.

Hur företag påverkades av slopandet av korridormetoden varierade från företag till företag. Dock hade alla undersökta företag som tillämpat korridormetoden räkenskapsår 2012, ackumelerade underskott. Den totala genomsnittliga effekten på eget kapial blev en minskning med -4,49 procent. En sjättedel av företagen i undersökningen vidtog någon åtgärd för att förebygga en negativ effekt på eget kapital. Den främsta åtgärd som dessa företag hade vidtagit, var att de successivt hade övergått till avgiftsbestämda pensionsplaner under de senaste åren och stängt de förmånsbestämda pensionsplanerna, vilket har förebyggt en negativ effekt. En ytterligare anledning till varför effekten inte blev så stor som befarades i media, kan bero på att en del företag valde att tillämpa den reviderade IAS 19 i förtid, det vill säga under tidigare räkenskapsår. / How the corporates equity was affected due to the abolishment of the corridor method varies from corporate to corporate. However, all investigated corporates in the essay which practiced the corridor method the fiscal year 2012 had an accumulated deficit. The total average effect on equity shows a decrease by -4,49 percent. One sixth of the corporates reviewed performed preventive actions to mitigate a negative effect on equity. One foremost action these corporates performed was to move from defined benefit plans to contribution plans the last years and close the defined benefit plans. One additional cause why the effect on equity was not as big as the media predicted, could be because some corporates choose to practice the revised IAS 19 in their previous fiscal years.

Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether there is a correlation between the actuarial assumptions, of listed groups in Large Cap on the Nasdaq Stockholm, equity ratio and their pensionplans funding status. Method: The study is based on a quantitative research method, where the analysis of annual reports takes place. The quantitative research method has enabled the paper to perform related analyzes and comparisons of means between groups, for listed companies equity ratio and pension obligation, and the relation to its actuarial assumptions. Correlation measurements are made using a non-parametric method, Spearman's rho, then further tested using one-sided hypotheses t-test. Theory: The backbone of the thesis is presented using two theories, earnings management and the principal-agent theory. These theories are intertwined with the previous researches, which also dealt with the essay topic of earnings management in previous years and in other countries. Empirical: Correlation analyzes between the studied actuarial assumptions and corporate groups solidity and pension financial status is presentedusing tables and charts. These are further analyzed using hypothesis tests and scatterplots. Conclusion: All tests resulted in very weak correlation between the different variables and can there for not be classified as significant. The conclusion that companies, listed in Large Cap on Nasdaq Stockholm, tend to make its actuarial assumptions in order to try to achieve a certain equity ratio, or to try to get their unfunded pension plans seem more funded than they actually are, is not possible to make.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden. Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering. Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden. Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen. Dock medger alla respondenter att komplexiteten fortfarande är för bred för att IAS 19 inte ska kräva ännu mera omarbetning. Vi ser ännu inte att problemen med pensionsredovisningen är nära att nå sitt slut. Respondenternas attityder kring problemet är att en förenkling eftersträvas men vägledning som leder till lösning på problemet är ännu mer avlägset. Ingen av våra respondenter har framfört att borttagandet av korridormetoden är självaste lösningen på problemet. Förslag till vidare forskning: Vi skulle tycka det vore intressant om man undersökte efter övergången till en av de andra två metoderna för att mäta de effekter som slopandet av korridormetoden medförde. Hur stora aktuariella förluster fick företag inom Large Cap? / Background to problem: IAS 19, is undergoing a new change when one of the accounting methods to actuarial gains and losses is eliminated. The corridor method, which acts as a clearing mechanism is the most frequently applied method of large listed companies. Abolishment of the method is expected to have an impact on their financial position starting in the year 2013. Companies are forced to report its unrecognized actuarial losses and account these entirely. Purpose: The purpose of this thesis is to study the actors' perception of the new IAS 19 which comes into force in 2013 and the expected impact on the large listed companies applying the corridor method at present. Methodology: We acquired materials of a qualitative nature through interviews. Data of this nature is best suited for our study because we want to examine the settings for a change that has not yet entered into force and is expected to affect the company’s financial reporting. Conclusions: The criticism from two of the surveyed does not concern the meaning of the standard IAS 19 parse, but rather that the method has not fulfilled its purpose as exposed in recent years. This has in turn led to accumulated actuarial losses related to its pension commitments.IAS 19 has required several revisions, and the latest modification of the standard can be viewed as a temporary solution until a method that reflects the debt in a more accurate way is achieved. Removal of the corridor method, according to respondents, has more advantages than disadvantages which leads the pension accounting further in development. However, all respondents admit that the complexity is still too wide for IAS 19, and will require more adjustments. We do not see that the problems with pension accounting are close to reaching its end. Respondents' attitudes to the problem are that the simplification is needed, but guidance that leads to the solution of the problem is even more remote. None of our respondents have said that the removal of the corridor approach is the solution to the major problem of pension accounting. Suggestions for further research: We would find it interesting if a study is made after the transition to one of the other two methods, measuring the impact of the abolition of the corridor approach. How large actuarial losses were companies in the large-cap hit of?