<p>Validerat; 20150701 (global_studentproject_submitter)</p>

Sömnberövning kan leda till en rad kognitiva nedsättningar och psykofysiska förändringar hos individer. Mätverktyg och mänsklig kompetensökning fordras för att i realtid upptäcka signaler om sömnberövning och tekniska mätningar av röstkvalité verkar lovande. Syftet var att genom mellanmänsklig bedömning av sömnberövat tal undersöka om anekdotiska uttryck som “Du låter trött” kan stärkas empiriskt. Genom en inomindividsdesign skattade lyssnare (N = 85) om talare sömnberövats eller ej. Resultatets huvudfynd visar att deltagarna inte kunde urskilja mellan sömnberövade och utvilade talare. Akustiska prediktorer för skattad sömnberövning undersöktes explorativt. Låga akustiska tröskelvärden samt tidpunkt för ljudinspelningarna kan delvis ha bidragit till resultatet. Studiens slutsats är att mänskliga bedömare inte är reliabla mätverktyg gällande sömnberövade talare.

Bakgrund.I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personer hjälp med att hitta en röst som motsvarar deras könsidentitet. Akustiska egenskaper så som grundton, intonation, röststyrka, artikulation och resonans har visat sig påverka uppfattningen av könstillhörighet. Genom att anpassa dessa akustiska aspekter uppnås förändringar i rösten som oftast styrs i en feminiserande eller maskuliniserande riktning. Det finns personer med könsdysfori som önskar en mer könsneutral röst. Kunskap saknas om vilka akustiska egenskaper som utmärker röster som uppfattas otydligt feminint respektiveotydligt maskulint.Syfte. Studiens syfte var att undersöka vilka akustiska egenskaper som utmärker kvinnoröster som har skattats ungefär lika högt feminint som maskulint i lyssnarbedömning samt att jämföra dessa röster med kvinnoröster som skattats högt feminint och lågt maskulint. Studien avsåg också att undersöka mansröster som skattats ungefär lika högt maskulint som feminint i lyssnarbedömning och jämföra dessa röster med mansröster som skattats högt maskulint och lågt feminint.Metod. Studien omfattade 24 röster som valdes utgående från hur de hade uppfattats av lyssnare. Akustiska mått som undersöktes var max- och medelvärde för grundton, variation i grundton, formantfrekvenser, bandbredder för vokaler i betonade stavelser samt avstånd i F2 mellan /u/ och /i/ och /u/ och /a/. Resultat. Resultatet visade att uppfattningen av femininitet och maskulinitet är ett resultat av flera olika aspekter i rösten. Störst skillnader mellan kvinnorösterna som jämfördes och mansrösterna som jämfördes fanns i grundton, variation i grundton samt i avstånd i andra formantfrekvensen mellan /u/ och /i/. Slutsatser. Huruvida en röst uppfattas i grad av femininitet och maskulinitet är en kombination av flera olika akustiska aspekter. Kvinnoröster som i lyssnarbedömning uppfattas lägst feminint har lägre grundton, mindre variation i grundton, lägre formantfrekvenser samt ett mindre avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med kvinnoröster som uppfattas högt feminint. Mansröster som i lyssnarbedömning uppfattas som lägst maskulint visade högre värden i grundton, mer variation i grundton och ett större avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med mansröster som uppfattas högt maskulint.Nyckelord. Femininitet, maskulinitet, röst, könsdysfori, akustiska egenskaper / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster

<p>Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.</p><p>dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger.</p><p>Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi.</p><p>Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden.</p><p>Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.</p>

Denna rapport ingår som avslutande examensarbete i magisterutbildning i byggteknik med inriktning hållbart samhällsbyggande. Rapporten behandlar akustiska egenskaper hos ett prefabricerat samverkansbjälklag sammansatt av en tunn betongplatta, konstruktionsvirke och en massivträplatta. Dels görs en sammanfattning över byggbranschens miljöpåverkan och hur effektivare användning av byggnadsmaterial kan bidra till en mer hållbar utveckling. Det undersöks också hur ljud-miljöer påverkar människor och hur detta behandlas med akustiska krav inom byggandet i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv. Det aktuella samverkansbjälklaget har tagits fram i samarbete mellan Hedareds Sand &amp; Betong AB, AB Fristad Bygg, Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forsknings-institut och steg- respektive luftljud har provats i SP:s akustiklaboratorium i Borås. Provdata har sedan utvärderats och jämförelser görs med byggreglerna liksom med andra bjälklagssystem. En studie över vilka typer av kompletteringar av bjälklagselementen som behöver göras för att uppfylla myndighetskraven på ljudmiljöer i bostäder görs också. / This report is a part of the one year master programme in Civil Engineering - Sustainable Built Environment. The report focuses on the acoustic properties of a prefabricated composite floor slab built with three main components; a thin concrete slab, timber beams and a cross laminated timber slab. Initially a study of the environmental impact of the building industry, and how more effective use of building materials can contribute to a more sustainable development, is made. A study of how different sounds affects people is made and also how this is considered by different requirements in the Swedish building regulations to reach a more sustainable built environment. The studied floor slab is part of a cooperation project between Hedareds Sand &amp; Betong AB, AB Fristad Bygg, The University of Borås and SP Technical Research Institute of Sweden and the sound tests are made in an acoustic laboratory at SP in Borås. The results of the tests are evaluated and are compared with the building regulations as well as with other types of floors. A study of the types of complements that are needed to reach the requirements in the building regulations is made.

Essän Ljud – livets parentes handlar om ljud I relation till idéer om experimentel musik och ett utökat tankesätt om vad music och ljud är. Vad lyssnande kan vara och hur vi uppfattar ljud I relation till den teknologiska och industriella utvecklingen. Essän ger exempel på hur hjärnan analyserar ljud baserat på primala, omedvetna instinkter samt kulturella värderingar. Hur kommunikation och perception är beroende av och formad av den akustiska bakgrunden. Genom essän delar författaren med sig av sina egna tankar kring ljud och vad det innebär att arbeta med ljud. Mot slutet av texten proklamerar han om hur mänsklig utstrålning är ett möjligt material I en konstnärlig praktik med målet att uvidga ljudkonstens kontext till akustiska miljöer bortom ateljén.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs. dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger. Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi. Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden. Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.

Sambandet mellan emotionella uttryck och tonhöjdsegenskaper i tal har tidigare undersökts, men få studier har gjorts av andra ljudegenskaper av emotionella uttryck. Denna studie undersöker volym och talhastighetens påverkan på människors förmåga att sortera emotionella uttryck, och om det finns andra variabler som används när denna information plockats bort. Hypotesen är att det blir svårare att sortera när denna information inte längre finns tillgänglig. Till studien rekryterades 62 deltagare, varav 56 av dessa användes i analysen. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och tre experimentgrupper, i vilka volym, talhastighet, samt volym och talhastighet normaliserats till respektive variabels medianvärde. De fick lyssna på och sortera ljudfiler där skådespelare gestaltade olika emotionella tillstånd. Multidimensionell skalning (MDS) användes för att skapa en karta över avståndet mellan emotioner och multipla regressioner utfördes för att hitta förklaringar till MDS-lösningarna. Resultatet tyder på att det är svårare att urskilja de emotionella uttrycken när volym och talhastighet normaliserats. Vad i ljudet som används istället undersöks med multipel regression. Resultaten kopplas till befintliga emotionsmodeller och slutsats dras om att volym och talhastighet verkar vara viktiga för sortering av emotionella ljud.

Betrakta en analytisk funktion f som beror av en komplex variabel z och ett ändligt antal reella parametrar param1, param2, ..., paramk, där k är ett positivt heltal. Rötterna till funktionen, med avseende på variabeln z, erhålls genom att lösa ekvationen f(z, param1, param2, ..., paramk)=0. Således kommer dessa rötter att vara beroende av parametrarna. Låt en av parametrarna paramj, där j är ett positivt heltal mindre än eller lika med k, vara monotont ökande eller avtagande på ett reellt intervall. Även funktionens rötter kommer att variera, till följd av de olika värdena på parametern paramj. Ett datorprogram, som beräknar och undersöker rörelsen hos rötterna till en funktion då en parameter varierar, har utvecklats och implementerats i MatLab. Underprogram som använder numerisk analys i form av sekantmetoden för att beräkna approximationer av rötter och linear algebra för att kunna identifiera de rötter som är felaktiga, har också skrivits. Det vill säga, programmets huvudsakliga åtgärder ligger i att kontrollera om de beräknade värdena är korrekta och att rätta till de som är felaktiga. Examensuppgiften och det implementerade programmet har främst varit inriktade på ljuddämpare, vilket innebär en problemställning, där rötterna till en funktion undersöks för att analysera hur akustiska vågor fortplantas vid olika villkor. Således har den huvudsakliga målsättningen varit att förenkla tillvägagångssättet för att beräkna rötter. / Consider an analytic function f of a complex variable z and of a finite number of real parameters param1, param1, ..., paramk, for a positive integer k. The roots of the function, with respect to the variable z, are obtained by solving the equation f(z, param1, param2, ..., paramk)=0. Consequently those roots will depend on the parameters. Let one of the parameters paramj, where j is a positive integer less or equal to k, be monotonically increasing or decreasing on an interval of the real line. As a consequence of those different values of paramj, also the roots of the function f will vary. A computer program that calculates and examines the behavior of the roots of a function as one parameter varies, has been developed and implemented in MatLab. Subroutines have been written, which use numerical analysis by using the secant method to calculate approximations of roots and linear algebra to identify the false roots. That is, the main measures of this program is to make sure that the calculated values are correct and to adjust the false ones. The paper and the implemented program are principally concentrated on silencers, that is, on modal analysis. Modal analysis is the examination of how the shape and the behaviour of acoustic waves are affected by different conditions, which is done by studying the roots of a function. Consequently, the main purpose has been to facilitate the procedure of finding roots.

<p>Betrakta en analytisk funktion f som beror av en komplex variabel z och ett ändligt antal reella parametrar param1, param2, ..., paramk, där k är ett positivt heltal. Rötterna till funktionen, med avseende på variabeln z, erhålls genom att lösa ekvationen f(z, param1, param2, ..., paramk)=0. Således kommer dessa rötter att vara beroende av parametrarna. Låt en av parametrarna paramj, där j är ett positivt heltal mindre än eller lika med k, vara monotont ökande eller avtagande på ett reellt intervall. Även funktionens rötter kommer att variera, till följd av de olika värdena på parametern paramj.</p><p>Ett datorprogram, som beräknar och undersöker rörelsen hos rötterna till en funktion då en parameter varierar, har utvecklats och implementerats i MatLab. Underprogram som använder numerisk analys i form av sekantmetoden för att beräkna approximationer av rötter och linear algebra för att kunna identifiera de rötter som är felaktiga, har också skrivits. Det vill säga, programmets huvudsakliga åtgärder ligger i att kontrollera om de beräknade värdena är korrekta och att rätta till de som är felaktiga.</p><p>Examensuppgiften och det implementerade programmet har främst varit inriktade på ljuddämpare, vilket innebär en problemställning, där rötterna till en funktion undersöks för att analysera hur akustiska vågor fortplantas vid olika villkor. Således har den huvudsakliga målsättningen varit att förenkla tillvägagångssättet för att beräkna rötter.</p> / <p>Consider an analytic function f of a complex variable z and of a finite number of real parameters param1, param1, ..., paramk, for a positive integer k. The roots of the function, with respect to the variable z, are obtained by solving the equation f(z, param1, param2, ..., paramk)=0. Consequently those roots will depend on the parameters. Let one of the parameters paramj, where j is a positive integer less or equal to k, be monotonically increasing or decreasing on an interval of the real line. As a consequence of those different values of paramj, also the roots of the function f will vary.</p><p>A computer program that calculates and examines the behavior of the roots of a function as one parameter varies, has been developed and implemented in MatLab. Subroutines have been written, which use numerical analysis by using the secant method to calculate approximations of roots and linear algebra to identify the false roots. That is, the main measures of this program is to make sure that the calculated values are correct and to adjust the false ones.</p><p>The paper and the implemented program are principally concentrated on silencers, that is, on modal analysis. Modal analysis is the examination of how the shape and the behaviour of acoustic waves are affected by different conditions, which is done by studying the roots of a function. Consequently, the main purpose has been to facilitate the procedure of finding roots.</p>