Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningen konfronteras dagligen med svåra situationer och möten med chockade anhöriga. Samtidigt som sjuksköterskans fokus ligger på patienten ska sjuksköterskan värna om anhörigas psykiska välbefinnande. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet och bemötandet av anhöriga i akuta situationer, och hur dessa möten påverkar sjuksköterskan. Metod: En empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide, där insamlad data analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar på att många sjuksköterskor upplever det som svårt att bemöta anhöriga i akuta situationer. Resultatet visade också på att sjuksköterskorna i takt med att de blivit bekvämare i sin yrkesroll också blivit tuffare i sin attityd. Slutsats: Upplevelsen av mötet och bemötandet av anhöriga i akuta situationer och hur sjuksköterskan påverkas är väldigt individuellt. / Background: Nurses working in the emergency department are daily confronted with difficult situations and encounters with next of kin in shock. As well as having focus on the patient the nurse has to care for the psychological well-being of the next of kin. This largely challenges the nurse’s professional competence. Aim: The aim of this study was to explore registered nurses experiences of encountering next of kin in emergency situations, and how these encounters affect the nurse. Method: An empirical interview study with semi-structured interview guide. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The result of this study reveal that many nurses find it difficult to interact with next of kin in emergency situations. The result also showed that as the nurses became more comfortable in their professional roles their attitudes changed and they applied a tougher attitude. Conclusions: The experience of encountering next of kin in emergency situations and how the nurses are affected is very individual.

Sjuksköterskans ansvar definieras av sex kärnkompetenser inklusive säker- och evidensbaserad vård. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en rad utmaningar med det ansvar som professionen innebär, särskilt i akuta situationer. Akut som begrepp och akuta situationer är mångdimensionellt och innefattar många olika vårdsituationer. Som sjuksköterska är akuta situationer vanligt förekommande. Det är normalt att kroppen reagerar med ett stresspåslag under situationer som upplevs akuta. Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i akuta situationer. Studien är en litteraturöversikt av mixad design, där en kvantitativ och sju kvalitativa studier granskades. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande sex subteman. Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna många gånger upplever en rädsla över att göra fel samt avsaknad av självförtroende under akuta situationer, vilket kan påverka vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever ett stort behov av kollegialt stöd som har visat sig spela en viktig roll under de akuta situationerna samt i den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling. Avsaknaden av stödet visar sig försvåra hanteringen av den akuta situationen samt öka stresspåslaget för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Ett annat problem som uppmärksammas är bristande kompetens under akuta situationer vilket kan härledas till brister i utbildningen samt brist på erfarenhet. Slutsatsen visar på att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar i hanteringen av akuta situationer, sjuksköterskestudenter skulle gynnas av att utbildas och utsättas för akuta situationer under utbildningen, samt det kollegiala stödet har en avgörande roll för den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i akuta situationer.

Bakgrund: Intensivvården har under en längre tid utvecklats mot ett personcentrerat förhållningssätt. Redan för ungefär 30 år sedan kom de första riktlinjerna kring Family Witnessed Resuscitation (FWR) efter att forskning visat på positiva effekter hos patienter och anhöriga. Trots detta är inte implementeringen av FWR en självklarhet i dagsläget.Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattning av och inställning till att ha anhöriga närvarande vid plötsligt livshotande tillstånd.Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafls (2005) metod med en deduktiv ansats utifrån ramverket för personcentrerad vård enligt McCormack och McCance (2006) utfördes.Resultat: Sju teman återfanns kopplat till begreppen inom ramverket för personcentrerad vård enligt McCormack och McCance (2006). Dessa beskrev uppfattningen av och inställningen till FWR hos intensivvårdssjuksköterskor kopplat till begreppen förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och resultat. Konklusion: Trots att forskning visar på positiva effekter av FWR så återkommer en negativ uppfattning och inställning till FWR bland intensivvårdssjuksköterskor. Ur ramverket för personcentrerad vård kan denna negativa inställning i stor utsträckning kopplas till bristande förutsättningar och vårdmiljön.

Bakgrund: När ett barn blir svårt sjukt är förloppet hastigt och kräver snabba insatser från personalen. Det ställs stora krav på sjuksköterskorna i barnsjukvården för att tillgodose patientens och föräldrars behov. Vid akuta händelser kan det vara svårt att tillgodose behoven.    Motiv: Forskning visar att sjuksköterskor kan uppleva akuta händelser som drabbar barn som traumatiskt. Kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som har drabbats av en akut händelse är viktigt för att förbättra vården av det drabbade barnet och barnets säkerhet.    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att i en akut situation vårda svårt sjuka eller skadade barn på barnklinik.  Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem grundutbildade sjuksköterskor och fem specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom på två medelstora sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom och samtalen spelades in med mobiltelefon. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt beskrivning av (Graneheim & Lundman, 2004).   Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier som i sin tur baserades på sex subkategorier. Kategorin ”Att vara förberedd” innehöll subkategorierna ”erfarenhet som kunskap” samt ”träning och prioritering”. Kategorin ”Att Agera” innehöll subkategorierna ”hinder och möjligheter i samarbetet” samt ”hinder och förutsättningar i kommunikationen”. Den sista kategorin ”Att reflektera och behöva stöd” baserades på subkategorierna ”utmanande känslor” och ”bearbetning”.   Konklusion: Studien bidrar till kunskap om att vårda barn i en akut situation på barnklinik och kan bidra till förståelse hur personalen utvecklas med händelser de erfar. Studien skulle också kunna öppna upp för att arbetet med svårt sjuka eller skadade barn består av en helhet med lika viktiga delar. Om organisationen tog hänsyn till alla delarna skulle detta kunna bidra till att stressen och sjukskrivningarna minskade. / Background: When a child becomes seriously ill, the process is rapid and requires quick action from the staff. Great demands are placed on the nurses in pediatric care to meet the needs of the patient and parents. In the event of an emergency, it can be difficult to meet this needs.   Motive: Research shows that nurses can experience emergencies that affect children as traumatic. Knowledge of nurses' experiences of caring for children who have been affected by an emergency is important to improve the care of the affected child and its safety.   Aim: The aim of this study was to shed light on nurses' experiences of caring for seriously ill or injured children in a pediatric clinic in emergencies.   Methods: Qualitative method with semi-structured interviews was conducted with five undergraduate nurses and five specialist nurses in children and adolescents at two medium-sized hospitals in Sweden. The interviews were conducted via Zoom and the conversations were recorded with a mobile phone. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis as described by (Graneheim & Lundman, 2004).   Result: The analysis of interviews resulted in three categories which were based on six subcategories. The category "To be prepared" contained subcategories "experience as knowledge" and "train and prioritize". The category "Acting" contained subcategories "obstacles and opportunities in cooperation" and "obstacles and conditions in communication". The last category "Reflecting and needing support" was based on subcategories "challenging emotions" and "processing".   Conclusion: The study contributes to knowledge about caring for children in emergencies at pediatric clinic’s and can contribute to an understanding of how staff develop with events they experience. The study also claims that working with seriously ill or injured children consists of equally important parts that together creates a whole. If the organization took the parts into account, this could help to reduce stress and burnouts.

Bakgrund: För att optimera vården av svårt sjuka eller skadade barn är kommunikationen i teamarbetet viktigt. Att arbeta i stressande akuta situationer innebär att kommunikationen kan brista och utgöra en risk för barnets säkerhet. För att optimera samarbetet under teamarbete är kommunikationen viktig. Motiv: Få studier rapporterar teamarbete och kommunikation vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. För att säkra vården av akut sjuka och skadade barn finns behov av att undersöka kommunikation under teamarbete vid akuta situationer som inkluderar barn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn.     Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod. Tre sjuksköterskor och sju barnsjuksköterskor anställda på en barnklinik på ett sjukhus i södra Sverige deltog i studien. Individuella semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna transkriberades i sin helhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten vilket resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i kategorin “Att skapa förutsättningar för god kommunikation” baserade på subkategorierna “Möjligheter i kommunikationen” och “Hinder i kommunikationen”. Kategorin “Att arbeta säkert” baserades på subkategorierna “Samarbete och ledarskap”, “Förväntningar i teamet” och “Utveckla träning och reflektion”. Konklusion: Studien beskriver betydelsen på god kommunikation för ett gott samarbete med vårdteamet. Resultatet indikerar att det finns behov av scenarioträning, vilket kan ge sjuksköterskorna möjlighet att öva på kommunikation och teamarbete i en lugn och kontrollerad miljö. Kommunikation och teamarbete är centrala och viktiga begrepp inom vården, därför är framtida forskning väsentlig för en säker och jämställd vård. / Background: To optimize the care of seriously ill or injured children, communication in during teamwork is important. Working in stressful emergency situations means that communication is lacking and thus increase the risk to jeopardize the children’s safety. In order optimize the collaboration during teamwork in critical situations, communication is important. Motive: Few studies report teamwork and communication in the care of seriously ill or injured children. To ensure the care of critical ill and injured children, there is a need to explore communication during teamwork in critical situations that include children.   Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of communication and teamwork in the care of critical ill children. Methods: In this study a qualitative method was used. Three nurses and seven pediatric nurses employed at a pediatric clinic at a hospital in southern Sweden participated. Individual semi-structured interviews were used to collect data and the interviews were transcribed verbally. Qualitative content analysis was used to analyze the text, which resulted in two categories and five subcategories. Result: The analysis resulted in the category “Creating conditions for good communication” based on the subcategories “Opportunities in communication” and “Obstacles in communication”. The category "Working safely" was based on the subcategories "Cooperation and leadership", "Expectations in the team" and "Develop training and reflection". Conclusion: The study describes the importance of good communication for a good collaboration in the team when caring for critical ill or injured children. The results indicate that there is a need for scenario training, which can give nurses the opportunity to practice communication and teamwork in a calm and controlled environment. Communication and teamwork are central and important concepts in healthcare, therefore future research is essential for safe and equal care.

BakgrundTransitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska kan vara svår och utmanande och än mer utmanande som ny inom akutsjukvården. Författarna kommer beskriva sjuksköterskans profession, vad det innebär att vara nyexaminerad sjuksköterska samt vad som menas med transition. Även begreppet akutsjukvård och dess olika kontexter kommer beskrivas. Vidare beskriver författarna Duchschers (2008) transitionsteori. SyfteAtt sammanställa kunskap om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård. MetodStrukturerad litteraturstudie med inslag av grunderna för systematisk litteraturöversikt. ResultatSammanställningen av artiklarna i denna litteraturstudie resulterade i tre kategorier Första tiden i yrket, Vikten av support och Upplevelsen av arbetsmiljön. Samt åtta subkategorier Upplevelsen av transition, Introduktion på arbetsplatsen, Utveckling inom professionen, Upplevelsen av teamwork, Kommunikation, Behov av stöd, Brist på erfaren personal och Arbetsbelastning. SlutsatsTransitionen från student till sjuksköterska kan vara utmanande på flera sätt, både inom yrkesrollen och privat. Minskad arbetsbelastning och en adekvat introduktion skulle kunna hjälpa till i transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Viljan av utveckling och skapande av erfarenheter var stärkande för nyexaminerade sjuksköterskor i tron på sin kompetens. / BackgroundThe transition from being a student nurse to becoming a registered nurse can be hard and challenging, even more challenging by being new in the emergency care. The writers will describe nurses’ profession, what it means to be a newly graduated nurse and also explain transition. Further on the writers will describe the concept emergency care and the different context where emergency care can occur. The writers will also describe Duchscher (2008) transition theory. AimTo compile knowledge of newly graduated nurses´ experiences of working in acute caresetting. MethodA review of literature with the basics from a systematic review. ResultsThis review resulted in three categories Early in the profession, The importance of support and Experience of the work environments. Eight subcategories were identified these were Experience of transition, Introduction in the workplace, development within the profession, Teamwork experience, Communication, Need for support, Lack of experienced staff and Workload. ConclusionsThe transition from student nurse to registered nurse can be challenging in many ways, both within the profession as well as the private life. Reduced workload and an adequate introduction could help in the transition from student to professional nurse. The will of development and the hunt for experiences were empowering for the newly graduated nurses in the beliefs in their own competence.