Bakgrund: Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar och kan innebära en mer utsatt position för sjuksköterskor och annan personal i jämförelse med situationer på andra avdelningar. Akutmottagningen som arbetsplats innebär dessutom ett högt arbetstempo och ofta krav på snabba beslut under akuta situationer. Dessa nämnda förhållanden på akutmottagnigne påverkar i högsta grad sjuksköterskans arbetssituation, möjligheten att utöva sin profession och att ge säker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och ett induktivt förhållningssätt genomfördes. Resultat Hot och våld kan förekomma verbalt eller fysiskt, eller både och. Sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld på akutmottagningen skilde sig mellan olika individer. De hotfulla situationerna var nästan dagligen återkommande, vilket ledde till att sjuksköterskor anpassade sig till att hot och våld var en del av omvårdnadsarbetet på akutmottagningen. Konsekvenserna kan vara fysiska, psykiska, existentiella och sociala men även riskera att påverka det professionella utförandet av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningen arbetar i en utsatt miljö där hot och våld är förekommande. Genom att aktivt förebygga, utbilda och arbeta för nolltoleransen mot hot och våld kan en säker vård för sjuksköterskor och patienter uppnås.

Bakgrund: Akutmottagningen är en plats dit människor söker sig vid akuta besvär, de har öppet dygnet runt, det finns inga schemalagda besök och väntetiderna är långa. Kommunikation är en viktig faktor på en akutmottagning då det används för att leverera omvårdnad och för att samarbeta. Sjuksköterskan på en akutmottagning har en hög arbetsbelastning och besitter breda kunskaper för att leverera vård till de varierande sjukdomarna som förekommer. Man vet att vara patient på ett sjukhus kan innebära ett förlorat egenvärde och hopplöshet däremot finns det lite studier på hur det är att vara patient på en akutmottagning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna. En stor punkt som kom upp från båda arbetsplatserna var att det var viktigt att informera om det som patienten frågade efter. På ambulansen ansåg sjuksköterskorna även att det var viktigt att försöka hålla informationen till det som var viktigt och relevant för patienten. Sjuksköterskorna på akutmottagningen ansåg att det var viktigt att informera så mycket som möjligt och att hålla patienten uppdaterad. / The aim of this qualitative interview study was to elucidate what nurses at ambulance and emergency department thought was important information to give to patients with acute chest pain and what was important to think about when informing them. Ten interviews with nurses was performed, five at the ambulance and five at the emergency department. The result has been divided between the two workplaces. The study showed that there where large similarities in how the nurses responded to the questions asked. The objects that was thought of as important was to give information about what happened and why, it was also important to give information about pharmaceuticals and it´s side effects and with the information that they gave, try to calm the patients down. A large item that came up was that it was important to inform about what the patients asked for. At the ambulance the nurses also thought that it was important to try to keep the information to what was important and relevant to the patient. The nurses at the emergency department thought that it was important to inform as much as possible and keep the patient updated.

Bakgrund: Dygnet runt på akutmottagningar utför sjuksköterskor triagering av patienter för att identifiera allvarhetsgraden hos den vårdsökande. Triagering behöver ske så att rätt patienter får rätt vård, vid rätt tillfälle och av rätt profession. Avbrott kan påverka sjuksköterskan i triageringen och det kan medföra konsekvenser för hens bedömningen av patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avbrott är vanligt förekommande problem som ofta uppfattades på akutmottagningen mer som ett arbetssätt än ett avbrott.    Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av avbrott i omvårdnadsbedömningen av patienten i triagering på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt gjordes med integrerad analys. Modellen SPICE användes för att formulera en frågeställning och utifrån den skapades sökord. Sökningar inledningsvis genom databaserna CINAHL, PubMed, Swepub samt i fritextsökning. Sjutton vetenskapliga artiklar utvaldes och analyserades. Resultat: Det framkom nio underkategorier: Utsatthet (våld) och arbetsbelastningen, erfarenhet, kommunikation och utbildning, Avbrottskälla, kollegor, anhöriga och patienten Dessa underkategorier leder i sin tur till följande tre huvudkategorier, sjuksköterskans yrkeserfarenhet, arbetsmiljön vid triagering, Avbrott i omvårdnads bedömningen, Generella avbrott. Avbrottets natur var av betydelse i uppfattningen hur det inverkade på sjuksköterskornas omvårdnadsbedömningar. Tid till att hantera avbrott var att i första hand att skapa olika strategier som pausade triagen och omedelbart ta sig an avbrottet, delegera avbrottet eller ignorera avbrottet. Slutsats: Resultatet belyser att sjuksköterskornas erfarenheter av avbrott i triagen kan beröra omvårdnaden av patienten i sjuksköterskans omvårdnadsbedömning. Att avbrott är en del av sjuksköterskans arbetsmiljö/ livsstilen /arbetssättet på akutmottagningen. Frekventa avbrott, våldsamma patienter och en varierande tillströmning av patienter medför att komplexiteten är stor på en akutmottagning. Livserfarenhet har en avgörande roll för sjuksköterskan på akutmottagningen för att hantera avbrott. / Background: Around the clock in emergency rooms, nurses perform triage of patients to identify the severity of the care seeker. Triage needs to take place so that the right patients receive the right care, at the right time and by the right profession. Interruptions can affect the nurse in the triage and this can have consequences for her assessment of the patient and her nursing needs. Interruptions are common problems that were often perceived in the emergency department more as a way of working than an interruption. Aim: The purpose was to shed light on the nurse's experiences of interruptions in the care of the patient in triage in the emergency department. Methods: Literature review was done with integrated analysis. The SPICE model was used to formulate a question and based on it, keywords were created. Searches initially through the databases CINAHL, PubMed, Swepub and in free text search. Seventeen scientific articles were selected and analyzed. Results: Nine subcategories emerged: Vulnerability (violence) and workload, experience, communication and education, Source of interruption, colleagues, relatives and the patient These subcategories in turn lead to the following three main categories, the nurse's professional experience, the work environment during triage, interruptions in the nursing assessment, general interruptions. The nature of the interruption was important in the perception of how it affected the nurses' assessments. Time to deal with disruption was to primarily create different strategies that paused the triage and immediately address the disruption, delegate the disruption or ignore the disruption. Conclusion: The result highlights that the nurses' experiences of interruptions in the triage may affect the nursing of the patient in the nurse's nursing assessment. That interruptions are part of the nurse's work environment / lifestyle / way of working in the emergency department. Frequent interruptions, violent patients and a varying influx of patients due to the great complexity of an emergency department. Life experience plays a crucial role for the nurse in the emergency department to handle interruptions.

Introduktion/Bakgrund: Var tredje kvinna i världen och var fjärde i Sverige är utsatt för våldi nära relationer. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, vilket orsakar allvarligahälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor söker vanligtvis vård på akutmottagningen. Sjuksköterskorhar en viktig roll i att hjälpa kvinnor utsatta för våld och med de hälsoproblem det medför.Djupare kunskap om att vårda kvinnor som utsätts för våld i nära relation behövs.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i närarelationer på akutmottagningen.Metod: Arbetet som gjordes var en litteraturstudie. En adapterad granskningsprocess enligtRosén (2017) användes. Först formulerades syftet samt inklusions- och exklusionskriterier.Därefter gjordes litteraturvalet genom litteratursökning, grovsållning och granskning utifrånrelevans och kvalitet. Fem kvalitativa och två kvantitativa artikar bearbetades genom entematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) i sex steg.Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes; utmaningar för sjuksköterskor, sjuksköterskorskänslor under vårdandet, stöd i vårdandet och vikten av teamsamverkan.Slutsats: Sjuksköterskor kunde möta känslor och utmaningar i vårdandet, och de kunde användasig av stöd och teamsamverkan. Detta är viktig kunskap för att ge god vård, minska lidande ochöka välbefinnandet. Vidare forskning inom samkönade relationer, strukturering av utbildningenoch i Sverige behövs.

Background: Both acute and chronic pain conditions are increasing in the world and pain is considered a global public health problem and is the most common reason why patients visit the emergency department. To assess pain, the nurse must perform a pain analysis. Pain analysis is the basis for pain treatment and pain relief with good effect increases patients' quality of life. Untreated pain can lead to physical and mental illness, which has negative consequences for both the individual, healthcare, and society. Knowledge of patients' experiences of pain analysis in the emergency department can contribute to pain analysis of higher quality and thus adequate pain relief at an early stage. Purpose: The purpose was to investigate patients' experience of pain analysis in the emergency department. Method: Literature review with descriptive design. Databases used were PubMed and CINAHL and the included studies had qualitative methods. Quality review was performed with SBU's review template Assessment of studies with qualitative method and analysis was performed with qualitative content analysis. Results: Three categories and six subcategories were identified. The categories were caring needs, communication and person-centered care and subcategories were pain relief, relationship with the nurse, information, empowerment, the patient's story, and participation. The results showed that pain relief was the biggest caring need for the patients. The relationship between the nurse and the patient was described as important for the experience of security and to feel calm. Information was important for the patients' experience of the care and strengthened their empowerment. Person-centered care was highly valued. Participation was important for the patients when deciding on pain treatment.  Conclusion: The patients felt that pain analysis led to better pain relief when the nurse had a person-centered approach and the patients were involved. / Bakgrund: Både akuta och kroniska smärttillstånd blir allt vanligare i världen och smärta räknas som ett globalt folkhälsoproblem samt är den vanligaste orsaken till att patienter uppsöker akutmottagning. För att bedöma smärta ska sjuksköterskan göra en smärtanalys. Smärtanalys utgör grunden till smärtbehandling och smärtlindring med god effekt ökar patienters livskvalitet. Obehandlad smärta kan leda till fysisk och psykisk ohälsa vilket ger negativa konsekvenser för både individ, vård och samhälle. Kunskap om patienters upplevelser av smärtanalys på akutmottagningen kan bidra till smärtanalys av högre kvalitet och således adekvat smärtlindring i ett tidigt skede.   Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av smärtanalys på akutmottagningen.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Databaser som användes var PubMed och CINAHL och studierna som ingick i litteraturöversikten hade kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning skedde med SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metod och analys skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsbehov, kommunikation och personcentrerad vård och subkategorierna var smärtlindring, relation till sjuksköterskan, information, empowerment, patientens berättelse och delaktighet. Resultatet visade att smärtlindring var det största omvårdnadsbehovet för patienterna. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten beskrevs som betydelsefull för upplevelse av trygghet och lugn. Information var viktigt för patienternas upplevelse av omvårdnaden och stärkte deras empowerment. Personcentrerad vård uppskattades mycket. Delaktighet var viktigt för patienterna vid beslut om smärtbehandling. Slutsats: Patienterna upplevde att smärtanalys ledde till godare smärtlindring när sjuksköterskan hade ett personcentrerat förhållningssätt och patienterna var delaktiga.

Bakgrund: Antalet äldre patienter som söker vård till akutmottagningen har ökat med åren. De flesta sökande av dessa äldre patienter är multisjuka, vilket innebär att de äldre patienterna har minst två sjukdomar. Sjuksköterskor upplever stress och frustration i sitt arbete på akutmottagningen på grund av tidsbrist och brist i kompetenser samt erfarenhet. Syfte: Att beskriva äldre multisjuka patienters upplevelser av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatdelen presenteras utifrån två teman med sina respektive subteman. Första temat är ”Positiva upplevelser”, som inkluderar två subteman” Att uppleva tillfredsställelse och bli sedd och respekterad” och ” Att uppleva trygghet och tillit”. Andra tema är ”Negativa upplevelser” som inkluderar två subteman ”Att uppleva sig övergiven” och ”Att uppleva brist på trygghet och tillit”. Slutsats: Äldre multisjuka patienter har en stark önskan om att uppleva trygghet och sjuksköterskans närvaro. Att sjukvårdspersonalen är professionella och säkra i sin yrkesroll leder till att äldre patienter känner sig trygga, sedda och respekterade. När sjukvårdspersonalen inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter om de äldre patienternas hälsotillstånd leder det till att de äldre patienterna upplevde sig övergivna, otrygga samt en minskad tillit till sjukvårdspersonalen. / Background: The number of older patients who require and seek the emergency department is increasing every year. Most of them have multiple diseases, which means that the older patients have at least two diseases. The nurses encounter a lot of stress and frustration while working at the emergency department because there is always shortage of time but also because they might have a lack in their knowledge, certain competence skills or experience. Aim: To describe the experiences of older patients with multiple diseases to be cared at the emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on 10 qualitative scientific articles. Results: The result is presented based on two themes with two subthemes, respectively. The first theme is "Positive Experiences", which includes two subthemes "Experiencing satisfaction, being seen and respected" and "Experiencing security and trust". The second theme is "Negative Experiences", which includes two subthemes "Experiencing abandonment" and "Experiencing lack of security and trust". Conclusion: Older patients with multiple diseases have a strong desire for staff presence and safety. The fact that healthcare personnel are professional and safe in their occupational role leads to older patients feeling safe, seen and respected. When healthcare personnel do not have sufficient knowledge and experience about the older patients’ health condition, older patients experience abandonment, insecurity and reduced confidence in healthcare personnel.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer ökar kraftigt i samhället. Konsekvenserna av att utsättas för våld är flera och ingriper både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar kvinnors livssituation. Akutmottagningen är den främsta vårdenhet som våldsutsatta kvinnor söker sig till. Arbetsstrukturen försvårar för sjuksköterskan att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor har ett ansvar att tidigt upptäcka tecken på våld. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med de våldsutsatta kvinnorna i nära relationer på akutmottagning. Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två huvudteman presenterades i resultatet vilka var organisatoriska utmaningar och relationella utmaningar. Akutsjuksköterskor upplevde bris på tid och rutiner för att kunna möta och erbjuda god vård till våldsutsatta kvinnor. Det förekom också kunskapsbrist hos sjuksköterskor i omhändertagandet av dessa kvinnor. Sjuksköterskor upplevde även svårigheter i att skapa en god vårdrelation med våldsutsatta kvinnor vilket hindrade genomförandet av personcentrerad arbete. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och tydligare riktlinjer och rutiner i akutmottagningen för att kunna erbjuda god och säker vård för de våldsutsatta kvinnor. Arbetsgivaren behöver även minska arbetsbördan för sjuksköterskor då de upplever sin arbetsmiljö stressig och påfrestande. / Background: Violence against women in close relationships is increasing sharply in society. The consequences of being subjected to violence are multiple and affect both physical and mental stresses that affect women's life situation. The emergency department is the main care unit that abused women seek out. The work structure makes it difficult for the nurse to pay attention to abused women. Nurses have a responsibility to detect signs of violence early. Aim: To shed light on factors that affect nurses' meeting with the abused women in close relationships at the emergency department. Method: The study is literature-based on qualitative research consisting of 10 scientific articles. Findings: Two main themes were presented in the results, which were organizational challenges and relational challenges. Emergency nurses experienced a lack of time and routines to be able to meet and offer good care to the abused women. There was also a lack of knowledge among nurses in caring for these women. Nurses also experienced difficulties in creating a good care relationship with women exposed to violence, which hindered the implementation of person-centred work. Conclusion: Nurses need more training and clearer guidelines and routines in the emergency department in order to be able to offer good and safe care for women exposed to violence. The employer also needs to reduce the workload for nurses as they find their work environment stressful and exhausting.

Bakgrund: Akutmottagningen är en plats där troligtvis alla har varit eller någon gång kommer besöka. Platsen skulle kunna beskrivas som hektisk och kaotisk med stress och tidspress. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av patienttillfredsställelse på akutmottagningen. Metod: Sökningen genomfördes i databasen MEDLINE genom sökmotorn PubMed. Sökorden som användes baserades på litteraturstudiens syfte och analyserades med hjälp av Evans narrativa syntes med deskriptiv sammanställning. Huvudresultat: Flertalet upplevelser som kan ha påverkan på patienttillfredsställelsen, såväl negativa så som positiva, framkom. De negativa upplevelserna handlar bland annat om dålig kommunikation, långa väntetider och ett opersonligt bemötande. De positiva upplevelserna belyser bland annat en god kommunikation, kortvarig väntetid och ett empatiskt bemötande. De negativa upplevelserna är något som framkommer mer än de positiva upplevelserna. Slutsats: Patienttillfredsställelse är ett komplext begrepp som inte kan besvaras på ett enkelt sätt, men som kan påverkas av både negativa och positiva upplevelser. Upplevelserna kan utlösa dominoeffekt på varandra där kommunikationen verkar ha stor inverkan, dock får ingen av de övriga upplevelserna förminskas. Behovet av att förstå vad som påverkar patienttillfredsställelsen är stor och behöver belysas. Denna litteraturstudie kan bidra till en bättre personcentrerad omvårdnad där patientens behov är det centrala. / Background: The emergency department is a place everyone most likely has or will visit. The emergency department might be described as a chaotic and hectic place with stress and pressure regarding time. Aim: To describe adult patients experiences of patient satisfaction in the emergency department. Method: The search was done in the data base MEDLINE via PubMed. The search terms used was based on this literature reviews aim, and the selected articles were analyzed based on Evans analyze method of narrative synthesis with a descriptive summary. Findings: A plentiful amount of experiences, both positive and negative, may influence on the perception of patient satisfaction. The negative experiences include for instance bad communication, long waiting times and impersonal treatment. The positive experiences include for instance good communication, short waiting times and an empathic treatment. The negative experiences appear more frequent than the positive experiences. Conclusion: Patient satisfaction is a complex concept that cannot be answered in a simple way but might be affected by both negative and positive experiences. The different experiences could trigger a domino effect on each other, where communication seems to have great impact, however no other experience should be diminished. The need to understand what contributes to the experienced patient satisfaction may vary and must be highlighted. This literature review may contribute to a better person-centered nursing care where the patient needs is central.

The Emergency department at Södersjukhuset currently suffers from very long waiting times. This is partly due to problems within visualisation and mapping of patient data and other information that is fundamental in the handling of patients at the Emergency department. This led to a need in the creation of improvement suggestions to the visualisation of the patient flow between the Emergency department and the Gastroenterology department at Södersjukhuset. During the project, a simulated graphical user interface was created with the purpose of mimicking Södersjukhusets current patient flow. This simulated user interface would visualise the patient flow between the Emergency department and the Gastroenterology department. Additionally, a patient symptoms estimation algorithm was implemented to guess the likelihood of a patient being admitted to a department. The result shows that there are many possible improvements to Södersjukhusets current hospital information system, TakeCare, that would facilitate the care coordinators work and in turn lower the waiting times at the Emergency department. / Akutmottagningen på Södersjukhuset har i dagsläget väldigt långa väntetider. Detta beror till viss del utav problem inom visualiseringen och kartläggning av patient data och annan fundamental information för att hantera patienter på akutmottagningen. Detta ledde till att det finns ett behov att skapa förbättringsförslag på visualiseringen av patientflödet mellan akutmottagningen och gastroenterologiavdelningen på Södersjukhuset. Under projektets gång skapades ett simulerat användargränssnitt med syfte att efterlikna Södersjukhusets nuvarande patientflöde. Denna lösning visualiserar patientflödet mellan akutmottagningen och gastroenterologiavdelningen. Dessutom implementerades en enkel sorteringsalgoritm som kan bedöma sannolikheten om en patient skall bli inlagd på en avdelning. Resultatet visar att det finns flera möjliga förbättringar i Södersjukhusets nuvarande elektroniska journalsystemet, TakeCare, som skulle underlätta vårdkoordinatorernas arbete och därmed sänka väntetiderna på akutmottagningen.