Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer. Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet? Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen. Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande? Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen? Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction. / Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.

The aim of this study is to examine how active participants in Alcoholics Anonymous experience the importance of social support and motivation within the group to maintain sobriety, and how this was affected by the covid-19 pandemic. The purpose is answered based on two questions: What significance does social support and motivation have for individual participants in Alcoholics Anonymous for maintaining sobriety? What opportunities have existed to provide continued social support during the pandemic and has the pandemic affected the motivation of the individual participants? The study uses a qualitative method consisting of semi-structured interviews with two active participants in Alcoholics Anonymous and six active participants who hold a position of trust as group service representatives in Alcoholics Anonymous. Theories we have used in our analysis of the collected material are Randall Collins' theory of social support, Interaction Rituals and Richard Ryan and Edward L. Deci´'s motivation theory, Self-Determination Theory. The results depict varying experiences about the importance of social support and motivation and to what extent the covid-19 pandemic has affected the individuals and groups. All respondents describe how the community was experienced more strongly during the pandemic as cooperation between participants was required to a greater extent. The contact between participants outside of meetings is described as significant, to enable continued social support. Common to all respondents is the importance of community and participants during meetings to maintain motivation for sobriety. The respondents describe how the social support and motivation did not affect the community as a whole during the pandemic. Furthermore, a majority of the respondents feel that the pandemic had an impact on individual participants who for various reasons did not have the opportunity, or chose not to attend meetings as a result of the pandemic. / Syftet med studien är att undersöka hur aktiva deltagare inom Anonyma alkoholister upplever betydelsen av socialt stöd och motivation inom gruppen för att bibehålla nykterhet, samt hur detta påverkats av covid-19 pandemin. Syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har socialt stöd och motivation för enskilda deltagare inom Anonyma alkoholister för bibehållen nykterhet? Vilka möjligheter har funnits att tillhandahålla ett fortsatt socialt stöd under pandemin och har pandemin påverkat motivationen hos de enskilda deltagarna? I studien anläggs en kvalitativ metod beståendes av semistrukturerade intervjuer med två aktiva deltagare inom Anonyma alkoholister och sex aktiva deltagare som innehar ett förtroendeuppdrag som gruppservicerepresentanter inom Anonyma alkoholister. Teorier vi har utgått från i vår analys av det insamlade materialet är Randall Collins teori kring socialt stöd, Interaktionsritualer samt Richard Ryan och Edward L. Deci´s motivationsteori, Self-Determination Theory. Resultatet skildrar varierande upplevelser kring betydelsen av socialt stöd och motivation samt till vilken mån covid-19 pandemin påverkat de enskilda individerna och grupperna. Samtliga respondenter beskriver hur gemenskapen upplevts starkare under pandemin då det till högre mån krävts ett samarbete mellan deltagare. Kontakten mellan deltagare utanför möten beskrivs som betydande, för att möjliggöra ett fortsatt socialt stöd. Gemensamt för samtliga respondenter är betydelsen av gemenskap och deltagande under möten för att bibehålla motivation till nykterhet. Respondenterna beskriver hur det sociala stödet och motivationen inte påverkat gemenskapen som helhet under pandemin. Vidare upplever en majoritet av respondenterna att pandemin haft en påverkan på enskilda deltagare som av skilda anledningar inte haft möjlighet, eller valt att inte delta på möten till följd av pandemin.

The purpose of this essay is to investigate what practical function religion or spirituality has for six members of Alcoholics Anonymous. Furthermore, the aim is to investigate and analyze the members' religious turning point and compare their views on religion and spirituality before and after sobriety. The methods used are qualitative semi-structured interviews where the collected material in the form of audio recordings will be transcribed to then carry out a narrative analysis on the transcribed material. The results show that religion or spirituality fulfills a practical function for all respondents and that their view of religion and spirituality has changed to a more positive approach. The respondents' turning point came in connection with the early steps in the twelve-step program where everyone created an individual religious or spiritual view.

<p>Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p>

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva. Mina frågeställningar har varit följande: - På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle? - Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv? - Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld? Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor. Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.

Beroende klassas som en familjesjukdom som bär med sig negativa konsekvenser för alla inblandade. De anhöriga riskerar även att själva utveckla ett medberoendetillstånd där deras tanke- känslo- och beteendemönster blir självdestruktivt. Inom medberoendelitteraturen råder det dock ingen enighet om hur medberoendet bör förstås eller förklaras och undersökningar av det offentliga anhörigstödet har visat på en hel del brister bland annat genom att inte vara tillräckligt flexibelt och individanpassat. Syftet med den här studien är att undersöka hur medberoendetillståndet förklaras och förstås av de anhöriga själva och hur anhörigstödet kan formas för att möta de anhörigas behov. Studien har genomförts genom en mikro-etnografisk metod som bestått dels av observationer i olika självhjälpsgrupper som alla härstammar från Anonyma Alkoholister (AA) och 12-stegsprogrammet, dels av kvalitativa intervjuer med medlemmar från de olika grupperna. Observationerna har genomförts vid totalt 9 olika tillfällen, 8 observationer vid fysiska öppna möten på Al-Anon, AA och ACA och en observation vid ett digitalt zoom-konvent, som hölls av Co-Anon. Intervjuerna var semistrukturerade och med Grounded Theory (GT) som analysmetod använde jag mig av ett teoretiskt målinriktat urval, och efter 9 observationer och 3 intervjuer hade jag nått en teoretisk mättnad. Analysen bestod av kodning i tre steg, enligt GT, och utmynnade i kärnkategorier som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att medberoende kan förstås som ett verkligt problem som berör många olika delar av personernas liv där bristen på en känsla för identitet kan ses som kärnproblematiken som de andra delarna härstammar ifrån. Här samlas teman som dysfunktionella relationer, flykt och ärvda mönster. Medberoendet har gett en artificiell känsla av ett jag, som inte varit på riktigt. Medberoendet kan förklaras av de anhörigas dysfunktionella barndom som präglats av negativa känslomässiga konsekvenser, ej tillgodosedda behov och trauman. Stödet via självhjälpsgrupperna berör dels gruppens kultur där viktiga teman är tillhörighet och igenkänning dels handlingsprogram och nya strategier, med teman som personlig inventering och känslohantering. Insikten om medberoendet har varit smärtsam men samtidigt en förutsättning för tillfrisknande och genom gruppen skapas förutsättningar för att hjälpa andra genom att hjälpa sig själva.