Background: The purpose of palliative care is to relieve suffering and maintain quality of life for patients and relatives. Nurses have a responsibility in their professional practice to provide person-centered care, where patients' integrity and self-determination are preserved. Furthermore, they also have a responsibility towards the patients' relatives. The care relationship thus becomes an important tool to be able to take into account their needs and wishes in palliative care. Purpose: To create an overview of nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review according to Friberg (2022) have been used. Ten qualitative and two quantitative articles and one mixed-method article have been analyzed. Results: The nurses' experiences showed that education is of great importance. It is needed to create security at work and to be able to meet the patients' needs. The nurses' experience also showed that communication is an important part of palliative care, where commitment and trust are required for it to be beneficial. Supporting patients, relatives and their colleagues is essential in palliative care. Conclusion: Nurses need more training in palliative care to feel safer in their work. Better support at an organizational level and from managers is required so that the work in palliative care feels safer.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor har negativa upplevelser av första tiden i yrket. Brist på adekvat stöd leder till ökad risk för ohälsa och att inte vilja stanna inom yrket som sjuksköterskor. Kärnkompetensen samverkan i team beskriver vikten av att främja en god miljö för hela teamet. Handledning ska vara ett stöd genom att lära nyutexaminerade sjuksköterskor se viktiga aspekter i omvårdnad för att lära sig prioritera i arbetet och utföra god omvårdnad till patienter. I litteraturöversikten förväntas Patricia Benners omvårdnadsteori bidra med förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov som noviser och avancerade nybörjare.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att få handledning.  Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån kvalitativa data analyserad enligt Friberg (2022). Analyserade data från tio vetenskapliga artiklar bildade ett resultat.   Resultat: Det identifierades fem huvudkategorier; Relationen har betydelse, Kommunikationen har betydelse, Stöd för den professionella utvecklingen har betydelse, Dela med sig av kunskap har betydelse och Organisatoriska faktorer har betydelse med underkategorier ur analysprocessen.   Slutsats: I litteraturöversiktens resultat framkom upplevelser som tyder på att handledning i sig inte är lösningen för nyutexaminerade sjuksköterskors negativa upplevelser första tiden i yrket. Det är utformning av handledning, förutsättningar för handledning och relationen mellan handledare och nyutexaminerade som avgör huruvida det upplevs som värdefullt för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Bakgrund: Kvinnor som varit med om hot och våld i nära relationer samt kvinnor generellt kommer vanligtvis först i kontakt med sjuksköterskor när de söker vård. Tidigare forskning lyfter att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i hur de ska screena kvinnor för hot och våld i nära relationer samt hur de ska bemöta kvinnor som blivit utsatta. Kvinnor behöver mötas av sjuksköterskor som tror på kvinnornas berättelser samt inger empati och trygghet. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors erfarenheter av möten med sjuksköterskor i samband med hot och våld i nära relationer. Metod: Allmän litteraturöversikt. Nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två artiklar med mixad metod har analyserats utefter syfte, metod och resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: kvinnors behov av att bli tillfrågade, barriärer i möten med sjuksköterskor och kvinnors behov av att bli bemötta på ett stödjande vis. Slutsats: Kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer vittnade om psykiska, fysiska och sociala konsekvenser. Sjuksköterskor är i behov av utbildning inom området för ökad kunskap och kompetens för att kunna identifiera samt stödja kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser patienters erfarenheter av att vårdas till följd av COVID-19. Det framkommer att det finns en rädsla hos patienter att dö av viruset och att det skapar en stor psykisk påfrestning att behöva vårdas i isolering. Trots detta anser patienterna att de får ett gott stöd av sjuksköterskor. Vidare beskrivs en hörigas erfarenheter vilket visar på avsaknad av kommunikation från sjuksköterskor och en rädsla för patienters skalle. Syfte : Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i COVID-19 under pandemin. Metod:Allmän litteraturöversikt som omfattar elva artiklar av kvalitativa ansatser, två artiklar av blandade ansats och en artikel av kvantitativa ansatser som har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat : Jag har identifierat fem teman. Dessa var ”Rädsla för smittan”, ”Utmaningar med skyddsutrustning”, ”Anpassning till en förändrad vårdsituation”, ”Påverkan på sjuksköterskornas hälsa” och ”Att utvecklas genom svårigheter”. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna är för utanförskap. Omvårdnaden blev lidande då det uppstod tidsbrist som således påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa. Skyddsutrustningen påverkade också omvårdnaden och sjuksköterskorna negativt. Även positiva aspekter av pandemin framkom, sjuksköterskorna har utvecklats i deras yrkesroller.

Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett nytt virus som snabbt spred sig över hela världen och blev klassat som en pandemi. Covid-19 är en variant av SARS-Cov-2 med symtom som påminner om en vanlig förkylning. Viruset är nytt och okänt och det saknar tydliga riktlinjer för både patienterna och sjuksköterskorna om hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Detta leder till en ökad brist av resurser sam skapar utmaningar för sjuksköterskorna under pandemin. Tidigare forskning visar att patienterna har svårt att tolka symtomen och känner en rädsla och skam relaterat till sjukdomen. Anhöriga erfar oro och frustration över bristande kunskap och tillgång till resurser. Syftet: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod. Resultat: Analysen av samtliga 10 artiklar identifierade tre kategorier ” Känslomässiga reaktioner”, ” Förändringar i organisationen” och ”Professionell utveckling”. Slutsats: Covid-19 hade en negativ påverkan på sjuksköterskorna och omgivningen, med betydande rädsla och stress relaterat till bristande kunskap och ökad arbetsbelastning. Det understryker behovet av förbättrade resurser och stöd för sjuksköterskorna under framtida pandemier.

Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.

Background: Previous research shows that relatives and patients are satisfied with the palliative care received at the end of life. They believe that there is room for improvement in nurses care, partly regarding communication to patients and relatives, and partly regarding the time and attendance given to the patients. Aim: The aim was to describe nurses experiences of palliative care at the end of life. Method: A general literature review. Ten scientific articles were analyzed, five qualitative articles, four quantitative articles and one article with mixed method. Results: One experience that emerged was that the nurses believe that the lack of staff makes it difficult to provide good care. Communication is important but also difficult. The nurses also believe that the education is inadequate, but that the experience contributes to them feeling confident in their professional role. Conclusion: Being able to offer palliative care at the end of life is complicated. An important aspect for nurses to keep in mind is that death is something that is difficult to navigate, and many different emotions can arise, both in patients, their relatives and also in the nurses themselves. The prerequisite for dignified palliative care at the end of life is that nurses possess the right skills and experience, to further treat patients and relatives in the best way.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerade att erfara patienters aggressiva uttryck på flera olika platser där hälso- och sjukvård bedrivs. Vissa patienter ifrågasatte sjuksköterskors kompetens, likväl som kvalitén på den vård de fick. Patienter uppgav att en potentiell orsak till detta kunde vara hur hälso- och sjukvården är organiserad. Vissa patienter såg även bristande kommunikation från sjuksköterskor som en potentiell orsak till patienters aggressiva uttryck. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som uttrycker aggressivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters aggressiva uttryck kunde kopplas till olika orsaker, samt vara av fysisk, verbal eller sexuell karaktär. Att erfara patienters aggressiva uttryck kunde få både fysiska och psykiska följder för sjuksköterskor. Sjuksköterskor uppgav även att de hade svårt att hitta hanteringsstrategier för patienters aggressiva uttryck. Slutsats: För att hälso- och sjukvård ska uppnå kravet på en god vård, i möten mellan patienter och sjuksköterskor, finns ett behov av stöd i hantering av aggressiva uttryck för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor visar respekt, samt att ömsesidighet finns i relationen mellan sjuksköterskor och patienter för att vården ska vara vårdande.