Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: Trycksår är uppkomsten av skada i huden eller vid underliggande vävnader som uppstår efter friktion, skjuvning och tryck. Trycksår klassificeras och delas in i olika stadier. Exempel på några riskfaktorer för utvecklingen av trycksår är bland annat immobilitet och undernäring samt hög ålder. Trycksår medför ett lidande för patienter och är något som skulle kunna förhindras om adekvata vårdåtgärder hade vidtagits. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt med Fribergs där analysen inkluderade tolv studier, där tio av studierna var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor utmaningar till följd av bristande resurser som underbemanning och tid. Kunskapsläget hos sjuksköterskor visades vara lågt om trycksår. Dock visades möjligheter vid utökade kunskaper hos sjuksköterskor vid vård av trycksår. Slutsats: Det finns behov av organisatoriskt stöd för att sjuksköterskor ska få utökade kunskaper för att lindra lidandet hos patienter. / Background: After friction, shear, and pressure, a defect in the skin or underlying tissues manifests as a pressure ulcer. Different stages of pressure ulcer development are categorized. Malnutrition, immobility and high age are risk factors for pressure ulcers. Patients suffer from pressure ulcers, which is something that may have been avoided with proper care. Aim: The aim of this paper is to describe nurses' experiences in providing pressure ulcer patient care. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Twelve qualitative and quantitative articles were analyzed. Ten of them were qualitative and two were quantitative. Results: Demonstrated that nurses faced difficulties as a result of a lack of resources, including time and inadequate staffing. It was shown that nurses' knowledge of pressure ulcers was lacking. However, opportunities arose as nurses' understanding of treating pressure ulcers expanded. Conclusion: Organizational support has shown to be required for nurses to expand further knowledge about pressure ulcer to help ease the suffering of patients.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att patienter uppskattar palliativ vård i hemmet då det kan inge en känsla av trygghet och säkerhet. Patienter anser även att hemmet kan ha en positiv inverkan på självbestämmande och en bibehållen livskvalité. Anhöriga upplever tudelade känslor av palliativ vård i hemmet eftersom det kan bidra till trygghet och bekvämlighet, men kan inkräkta på integritet och värdighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Hemmet som arbetsplats, vilket beskrev hur sjuksköterskorna uppfattade hemmet som arbetsplats utifrån både positiva och negativa aspekter. Tidens betydelse, där tid lyftes som faktor för vårdens kvalitet och hur den beskrevs spela roll i sjuksköterskornas dagliga arbete. Betydelsen av relationer betonar hur hemmet påverkar sjuksköterskornas relationer och samarbeten. Kommunikationens betydelse för samarbeten i team, där erfarenheter av hur samarbeten i tvärprofessionella team påverkar den palliativa vården i hemmet. Slutsats: Tillgänglighet och följsamhet är nyckelbegrepp för kvalitet inom palliativ vård i hemmet och vårdens kvalitet styrs av sjuksköterskors förmåga att uppnå dessa.

Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team. Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma. Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning.  Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fall leder bristen på stöd, kombinerat med en hög arbetsbelastning till att nya sjuksköterskor upplever svårigheter både när det kommer till klara av arbetet och att kunna utvecklas professionellt.  Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, handledning, nyutexaminerade sjuksköterskor,omvårdnad, professionell utveckling, samverkan i team, stöd.

Bakgrund: Vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja väl­befin­nande för den unika patienten och dess närstående. Sjuksköterskor bör vårda caritativt och personcentrerat gentemot patienten, samt stödja närstående under och efter dödsfallet. Lagar och styrdokument syftar till att säkerställa vårdkvaliteten, patient och närståendes rättigheter samt stödja för sjuksköterskorna i vården vid livets slutskede. De medför också krav på autonomi, integritet och delaktighet samt kommunikationsförmåga, lyhördhet och empati. Tidigare forskning visar dock att vården brister enligt patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede inom en somatisk vårdmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa, två kvant­ita­tiva samt en mixad ansats. Resultat: Sjuksköterskorna eftersträvade en idealisk vård för patienter och närstående, men konfronterades med olika utmaningar när de vårdade i livets slutskede i den somatiska vårdmiljön. Emellertid framkom även vissa möjligheter, såsom kompetensutveckling, vårdplanering, prioritering och att arbeta personcentrerat. Att vårda i livets slutskede kunde medföra professionella konsekvenser som fordrade strategier för att hantera dem. Slutsats: Det multiprofessionella samarbetet behöver förbättras liksom priorit­ering av gemensamma mål med vården. Sjuksköterskorna behöver formellt stöd för att bearbeta känsloreaktioner och upprätthålla energi. Vidare behövs mer utbildning och mer tid för att idealet ska nå verkligheten.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande hos människor med obotlig sjukdom. En patient som är i livets slutskede kan vårdas inom olika vårdkontexter exempelvis i hemmet eller på sjukhus. Tidigare forskning belyser att både vårdpersonal och patient erfar anhöriga som ett betydelsefullt stöd i livets slutskede.  Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva artiklar varav nio med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats.  Resultat: Anhöriga erfor kommunikation och information som väsentliga komponenter för att kunna skapa en förtroendefull relation med vårdpersonal och närstående. Denna relation erfors betydelsefull av anhöriga i hanteringen av förändrade levnadsförhållanden som uppstår när närstående vårdas palliativt i livets slutskede. Anhöriga erfor även ett behov att stödja närstående och framföra dennes önskemål.  Slutsats: Palliativ vård erfors av anhöriga vara av god kvalitet när en förtroendefull relation skapades mellan anhöriga och vårdpersonal. Anhöriga erfor däremot stundtals att de stödjande åtgärderna var bristfälliga. Trots detta hade anhöriga förståelse för bristerna och var fortsatt positivt inställda till närståendes palliativa vård i livets slutskede. / Background: Palliative care aims to promote quality of life and alleviate suffering in people with incurable disease. A patient who is at the end of life can be nurtured in different care contexts, for example at home or in hospital. Previous research highlights that healthcare professionals and patients experienced relatives as an important support at the end of life. Purpose: The purpose was to describe relatives experiences of palliative care at the end of life. Method: A general literature review based on eleven articles of which nine with qualitative method and two with quantitative method.  Results: Relatives experienced communication and information as essential components to be able to create a trusting relationship with healthcare professionals and patients. Trusting relationships are important by relatives in dealing with changing living conditions that occur when patients are treated palliatively at the end of life.  Conclusion: Palliative care is experienced by relatives to be of good quality when a trusting relationship was created between relatives and caregivers. Relatives however experienced the supporting measures as deficient. Despite this, relatives understood the shortcomings and continued to have a positive attitude towards the palliative care of patients in the end-of-life phase.

Background: In December 2019, the virus infection Covid-19 was discovered. The virus's spread and its high transmission rate hit the world and healthcare hard, eventually resulting in its recognition as a global pandemic. Previous research showed that patients experienced both fear and uncertainty about the virus and loneliness while being cared for in isolation. Nurses bore the primary responsibility for the care of patients, and during the pandemic, nurses played a significant role during patients' hospitalization. Purpose: The purpose was to provide an overview of nurses' experiences in caring for patients with Covid-19. Method: A general literature review where eleven nursing articles were examined. Results: Four main themes were identified. Under the theme of organizational changes, nurses experienced uncertainty and concern about being moved between different departments at short notice. Under the theme of challenges in using protective equipment, the physical and psychological strain of protective equipment on nurses was revealed. Under the theme of dealing with fear and lack of knowledge, nurses experienced fear of transmitting the infection to family members. Under the theme of being personally affected,nurses experienced anxiety while caring for patients with Covid-19. Conclusions: Nurses experienced anxiety, concern, and fear of Covid-19, which in turn affected the nursing care provided to patients hospitalized in the hospital.

Background: The goal of good palliative care is to alleviate suffering and increase quality of life in patients. Impaired oral health indicates poorer health-related quality of life. Inadequate oral care results in poorer oral health and oral symptoms. A multidisciplinary team means increased competence within the team and better oral care for the patient. Purpose: The aim was to describe nurses' experiences of oral care for patients in palliative care. Method: A general literature review consisting of eleven nursing science articles that were analyzed. Seven were qualitative and four were quantitative. Results: Nurses' experiences of oral care in palliative care are compiled under three themes; Obstacles to performing oral care, Education in oral care and Support for performing oral care. The first theme demonstrates different perspectives on obstacles to perform oral care. The second theme notes a knowledge gap, which requires more training and collaboration with oral care personnel. The third theme indicates the need for support to facilitate the nurse's work with oral care. Conclusion: Nurses' experiences show that obstacles need to be overcome, supplementary education and the use of aids. This creates additional conditions for nurses to carry out the nursing aspect of oral care in palliative care.

Bakgrund: Vård i livets slutskede handlar om att lindra lidande och öka patientens välbefinnande under sista tid i livet. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att lindra lidande, främja hälsa och att verka för ett fridfullt och värdigt avslut för patienter. Tidigare forskning visade att patienter uppskattade sjuksköterskors goda omhändertagande och bemötande. Det framkom att patienter erfor att den terminala sjukdomen omkullkastar livet och det uppstod en förlust av kontroll och självbild. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades med sammanlagt elva vårdvetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Resultat: Det identifierades fyra olika teman som besvarade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede som var; Kommunikation och utmaningar i vårdandet, Sjuksköterskans behov av utbildning och kompetens, Betydelsen av ett tvärprofessionellt samarbete och slutligen Emotionell påfrestning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att en god kommunikation var grunden för en högkvalitativ vård i livets slutskede. Dock uppstod det kommunikationsutmaningar när patienter och närstående hade olika mål för vården. För att erbjuda säker och god vård där patienters behov tillgodosågs erfor sjuksköterskor behov av specialiserade kunskaper och färdigheter inom palliativ vård.