En juridisk studie över EU-domstolens praxis kring länkar på internet. Är länkning ett intrång i uppovsmäns ensamrätt till överföring till allmänheten.

Bakgrund I de senaste årens kostdebatt i Sverige har kritiska och ifrågasättande röster höjts mot dietister från bland annat förespråkare av lågkolhydratkost. Att skapa förtroende är en viktig del i dietistens möte med patienten. Om förtroendet för dietister är skadat kan detta få konsekvenser för dietisten såväl som för patienter på individnivå och folkhälsan på populationsnivå. Syfte Att utforska dietisters upplevelse av förtroende och attityder från patienter, vårdpersonal, media och allmänhet med ett genusperspektiv samt hur dietister gjorde för att bygga förtroende. Metod Studien utfördes med kvalitativ metod, där sju individuella intervjuer med dietister utfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Dietisterna uttryckte att patienterna hade förtroende för dem på det stora hela, men att det var något lägre bland överviktiga. Deras viktigaste sätt att bygga förtroende var att skapa ett patientcentrerat samarbete, men också att undvika konflikter. Dietisterna berättade att de kände sig uppgivna inför media. De följde med för att hålla sig uppdaterade, men tog inte plats i debatter. Bilden av dietister som de möttes av utanför arbetet visade sig återkommande vara fördomsfull. När det gällde allmänhetens förtroende var informanterna osäkra på hur det såg ut. Förtroendet från övrig vårdpersonal var gott, men samarbetet fungerade inte som önskat. Slutsats Dietister har i stora drag förtroende hos patienter och vårdpersonal, och jobbar själva aktivt för att bygga det. Överviktiga upplevdes ha lägre förtroende för dietister än andra patientgrupper. Medvetenheten om könets betydelse i patientmötet var låg. Dietister kan behöva ta mer plats utåt för att skapa ett större förtroende i media och bland allmänheten. / Background The last decade Sweden has seen a debate about the right diet, where the low-carb movement has raised skeptical voices against dietitians. Trust-building is an important part of the meeting between a dietitian and a patient. If the trust has been undermined, this can have consequences for the dietitian and the patient at an individual level and for the public health at a population level. Objective To explore dietitians experiences of trust from patients, other health care professionals, media and the public with a gender perspective and how dietitians did to build trust. Method The study was executed with qualitative research. Seven individual interviews with dietitians was performed with a semi-structured interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results The dietitians expressed that their patients trusted them, but obese patients trusted them less. Their most important way to build trust was to create a patientcentered cooperation, but also to avoid conflicts. The dietitians felt resigned about media. They did not take place in debates, even though they kept up with the latest. The image of dietitians that met them was frequently prejudiced. When it came to the trust of the public, they were not sure about what it really looked like. They did have trust from other health care professionals, but the cooperation did not work as they wished it would. Conclusion On the whole, dietitians have trust from patients and health care professionals and they also work active themselves to build it. Obese patients seemed to have less trust in dietitians than other groups of patients. The awareness of how gender influenced the patient meeting was low. Dietitians could take more place to build trust in media and in the public at large.

No description available.

Under senare år har ambulanssjukvården i Sverige genomgått stora förändringar. Kunskaps och kompetensnivån har ökat, framför allt efter 2005, då alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivå i samband med ett ökat tryck på sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvårdpersonal får möjlighet att bedöma vårdnivå hos vissa patientgrupper redan på plats. Syftet med studien var att belysa vad allmänheten har för uppfattning och förväntningar på ambulanssjukvård, samt att få en uppfattning om deras tankar vid eventuell hänvisning till annan vårdnivå samt annat färdsätt än ambulans. Studien genomfördes i enkätform och målgruppen var en yngre och en äldre åldersgrupp (n = 51). Enkäten innefattade slutna frågor med en demografisk del samt frågeformuleringarna om respondenternas uppfattning samt förväntningar av ambulanssjukvård. Enkäten avslutades med en öppen fråga gällande deras inställning till att bli hänvisade till annan vård än sjukhus. Resultatet visade att åldersgruppernas åsikter skilde sig åt på olika punkter. Vad det gäller frågan om hänvisning så svarade övervägande del yngre att de kunde tänka sig att bli hänvisade till annan vårdinstans än sjukhus, medan så inte var fallet i kategorin äldre. De flesta ansåg att ambulanspersonalen kunde göra en första kvalificerad insats redan på plats. Trots att man visat förtroende för ambulanspersonalen infinner sig en tveksamhet när det gäller att bli ifrågasatt. Denna undersökning visar att behovet av information om vad ambulanssjukvård är till för är stort och eftersatt. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I Sverige har ambulanssjukvården de senaste åren utvecklats från att vara en ren transportorganisation till att vara avancerad prehospital akutsjukvård. Kompetensen i dagens ambulanser är mycket högre än för bara några år sedan. Känner allmänheten till denna utveckling? Används ambulanssjukvården till det som den är tänkt till? Undersökningar visar att ambulanspersonal anser att ambulansen ofta utnyttjas på fel sätt. Det saknas forskning om vad allmänheten tror att ambulansen är till för. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka allmänhetens uppfattningar och förväntningar på ambulanssjukvården. Som metod valdes en enkät för att på så vis nå ut till en större population. Ett stratifierat urval gjordes där femhundra personer ur fem olika åldersgrupper i tre kommuner i södra Sverige tillfrågades om medverkan. Data analyserades med Chi-2 test. Tvåhundranittiofyra personer (59 %) besvarade enkäten. Resultaten visade att äldre kvinnor och äldre män med lägre utbildningsnivå anser att ambulans i första hand är ett transportmedel (p=0.005). Både männen och kvinnorna trodde också att de fortare skulle få träffa en läkare om de kom till sjukhuset med ambulans (p=0.05). / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

SAMMANFATTNING Titel: Fastighetsmäklarbranschens anseende: - Faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Louise Uddströmer och Stéphanie Berndtsson Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011– Maj Syfte: Huvudsyftet är att försöka komma med tänkbara lösningar på problemet med fastighetsmäklaryrkets dåliga förtroende och hur det och mäklarnas anseende skall kunna förbättras i framtiden. Delsyftet är att kartlägga de viktigaste faktorerna, som påverkar fastighetsmäklarkårens anseende bland allmänheten. Vi ska undersöka, varför och på vilket sätt dessa faktorer har betydelse för kårens anseende och visa vikten av att fastighetsmäklarna måste stärka sitt förtroende. Metod: Fakta och material till vår uppsats har vi tagit från artiklar, internet, kurslitteratur, intervjuer och personliga erfarenheter. Vi har gjort dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationer. Den förstnämnda använde vi för att mäta de faktorer, som påverkar mäklarnas förtroende, och intervjuerna till att finna lösningar på problemet. Vi har gjort noggranna och kritiska urval i samband med insamlandet av empiri. Detta för att kunna använda empirikapitlet till vår analys och slutsats. Resultat &amp; slutsats: Genom vår kvantitativa undersökning har vi fått fram faktorer, som påverkar allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare.  Exempel härpå är budgivning och lockpriser. I vår undersökning deltog 141 personer och ca 30 % av dessa hade ett lågt eller inget förtroende för fastighetsmäklare. I våra intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationerna berättade de om sina egna erfarenheter och delade med sig av sin syn på en lösning av problemet. Det kommer att ta tid, innan branschen får ett bättre förtroende från allmänheten, men i framtiden tror vi, att problemet kommer att kunna lösas, om alla mäklare i sitt arbete blir noggrannare och tydligare mot både säljare och köpare. Förslag till fortsatt forskning: Vi har begränsat oss till, hur allmänheten ser på fastighetsmäklare i Sverige. Fortsatt studie skulle kunna omfatta t.ex.: -          Att se hur allmänhetens förtroende är för olika fastighetsmäklarföretag. -          Att göra om undersökningen om ca ett år, för att se, om t.ex. den nya fastighetsmäklarlagen och åtgärden mot lockpriser har fått någon effekt på allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare. -          Att jämföra hur allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare ser ut i olika delar av landet. -          Att jämföra hur allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare ser ut i andra länder. Uppsatsens bidrag: Genom denna uppsats har vi kartlagt olika faktorer, som påverkar allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare, och gett exempel på eventuella åtgärder, som måste vidtas för att förtroendet för fastighetsmäklare som yrkesgrupp skall kunna förbättras. Vi hoppas, att vi genom denna uppsats har belyst vikten av att fastighetsmäklarnas förtroende stärks. Nyckelord: Fastighetsmäklare. Allmänheten. Förtroende. Faktorer. Lockpriser. Budgivning. / ABSTRACT Title: Real estate agents industry's reputation: - Factors affecting public confidence in the real estate agent Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Louise Uddströmer and Stéphanie Berndtsson Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2011 – May Aim: To try to present possible solutions to the problem of the real estate brokerage profession’s poor reputation and how the broker’s reputation can be improved in the future. The aim is to identify the major factors affecting the real estate profession's reputation among the public. We will examine, why and how these factors are important for the union's reputation and demonstrate the importance of real estate agents needs to strengthen their confidence.  Method: We have taken facts and materials to our thesis from articles, internet, literature, interviews and personal experiences. We have done partly a survey and partly interviews with real estate agents and industry associations. We used the first-mentioned to measure the factors, which affect brokers' confidence and the other to find solutions to the problem. We have made careful and critical selections when collecting empirical data. The facts and empirical data shall be used for our analysis and conclusion. Result &amp; Conclusions: Through our quantitative research we have obtained the factors, which affect the public's trust in estate agents. For instance, bidding and cap rates. 141 persons participated in our study and about 30% of those had low or none confidence in the real estate agents. In our interviews with real estate agents and trade organizations they told us about their own experiences and shared their views on a solution of the problem with us. It will take time for industry to get more confidence from the public, but in the future we believe, that the problem will be solved, if all the brokers with their work will be greater in detail and clarity against both sellers and buyers. Suggestions for future research: We have limited our study to see, how the public looks at real estate agents in Sweden. Further study could cover, for example: -          To see how the public's trust for different real estate brokerage firms is. -          To  redo the survey in about a year, to see, if the new real estate law and action against the cap rates have had any effect on public confidence in the real estate agents. -          To compare how the public trust for real estate agents looks like in different parts of the country. -          To compare how the public trust for real estate agents looks like in different countries. Contribution of the thesis: Through this paper we have identified various factors, which affect the public's trust in the real estate agent. We have given examples of possible steps, which must be done to strengthen the trust in real estate agents as an occupational group and how it can be improved. We hope, that we through this paper have highlighted the importance of real estate broker's image. Key words: Real estate agent. Public. Trust. Factor. Cap rates. Bidding.

Mycket av den tidigare forskning som finns innefattar manliga poliser och deras åsikter ochuppfattning om att kvinnor arbetar inom polisen. Kvinnor fick börja arbeta som patrullerande poliser i Sverige på 1950-talet och även idag är kvinnor underrepresenterade bland polisen. När kvinnliga poliser började arbeta i yttre tjänst uppstod en stark motståndskraft som ansåg att kvinnor skulle arbeta med en administrativ tjänst inom polisen. Trots att det idag finns en tydligare jämställdhetsplan inom Polismyndigheten och att en diskrimineringslag har stiftats så återstår det fortfarande diskriminering mot kvinnliga poliser. I en nyare studie som genomförts menar ungdomar och barn att kvinnor inte platsar som polisen i yttre tjänst. Däremot finns det brist på forskning som inkluderar kvinnliga polisers erfarenheter och upplevelser av att arbeta som kvinnlig polis i yttre tjänst. Det övergripande syftet med studien är därför att undersöka kvinnliga polisers uppfattning av allmänhetens bemötande i yttre tjänst, både vid ingripanden men också vid annan direktkontakt som kan ske i det dagliga arbetet. Uppsatsens frågeställning besvaras med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst har medverkat. Resultatet som framkommit genom de kvinnliga polisernas berättelser är att de sker en könsdiskriminering frånallmänhetens sida. Dock var detta något som respondenterna uttryckte på olika sätt. Några av intervjupersonerna berättar att i synnerhet män vägrar titta, hälsa eller tilltala dem på grund av att de är kvinnor. Respondenterna upplever även en förvåning från allmänhetens sida när två kvinnliga poliser arbetar tillsammans. När de ankommer till ett ärende, är det många som ifrågasatt om de verkligen kommer klara av att hantera situationen de står inför. / Much of the previous research that exists includes male police officers and their opinions andperceptions that women work within the police. Women was allowed to start working as patrolling police officers in Sweden in the 1950s and even today women are underrepresented in the police. When females started working as patrolling police officers, there was a strong resistance that considered that women only should be working with administration services in the police. Despite the fact that the swedish police authority has a explicit gender equality plan and that a discrimination law has established, it still remains discrimination against female police officers. In a recent study, children and youths reported that female police officers do not qualify for a position as police officers. The overall aim of this study is to investigate female police officers and their perception about the public's treatment, both in action but also in other direct contact that take place in the daily work. Theessay’s question formulation is answered with semistructured interviews and six female policeofficers working in the external service have participated. The conclusion of the study is that female police officers are discriminated by the public. However, this was something that the respondents expressed in different ways. Some of the interviewees reported that individuals has refused to look at them and refused to greet to them because of their gender. If two female police officers comes to an errand, the respondents have also experienced that the public are questioning whether they will be able to handle the situation they are facing.

Många har åsikter om hur socialt arbete borde bedrivas i Sverige, spannet av aktörer som uttrycker dessa åsikter sträcker sig från politiker till allmänheten. Syftet med denna explorativa studie var därför att undersöka i vilken utsträckning socialsekreterarna upplever att de kan utföra sitt arbete på ett sätt som de själva önskar i relation till krav som ställs på dem från olika aktörer. Studien genomfördes med hjälp av webbänketer som spreds till 65 socialsekreterare inom ett specifikt län och besvarades av 47 av dem. Empirin analyserades sedan med hjälp av univariat och bivariat analys. Majoriteten av respondenterna anser att de kan utföra sitt arbete på ett sätt som de önskar och samhället/media upplevs försvåra möjligheten att utföra arbetet medan chefen anses underlätta. De delar av arbetet som påverkar utförandet av arbetet mest är mängden ärenden och den egna kompetensen medan moraliska och etiska ställningstaganden samt nyttjandet av ekonomiska resurser anses påverka minst. Detta indikerar att socialsekreterarnas fokus skiftar från vad som vore det bästa för klienten till vad som blir det enklaste för att hantera arbetsdagen vilket ökar risken för rättsosäkerhet och påverkar den rådande bristfälliga arbetssituationen ytterligare hos en redan ansträngd yrkeskategori i stället för att öka attraktionskraften för detta samhällsviktiga yrke.

Ambulanssjukvården har på kort tid utvecklats från att vara en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården. Utvecklingen av ambulanssjukvården innefattar den medicintekniska utrustningen, behandling, omvårdnad och personalens kompetens. Samtidigt har antalet utförda ambulansuppdrag ökat det senaste årtiondet.  Vad som ofta beskrivs som ett problem är felanvändning och överutnyttjande av ambulanser. Detta försvårar möjligheterna till god och säker vård. Därför har syftet med denna studie varit att lyfta fram allmänhetens kunskaper om ambulanssjukvården och dess organisation och kompetens samt vilka förväntningar allmänheten har på ambulanssjukvården.  Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av åtta slutna frågor. Studiedeltagarna rekryterades på olika allmänna platser i Uppsala län. Totalt deltog 70 personer i studien. Åldersspannet var 19 – 75 år. Resultatet visar att allmänheten har dåliga kunskaper om ambulanssjukvårdens organisation och kompetens. Förväntningarna på ambulanssjukvården är däremot höga. Slutsatsen är att behovet av ökad och bättre information till allmänheten om ambulanssjukvården och dess organisation är stort för att allmänhetens förväntningar ska stämma bättre överens med verkligheten. / Over a very short period of time, the emergency medical service system and its organization has evolved from being mainly about transportation into an integrated part of advanced medical care. The evolution of the emergency medical service system involves both medical care, treatment, nursing and the competence of the staff. The number of performed ambulancemissions has simultaneously increased during the last decade.  Misuse and overuse of the ambulance service is often described as a problem. This complicates the possibilities for good and safe medical care. The purpose of this study was to show what knowledge the lay public have about the competence and the organization of the emergency medical service system and what the lay public expectations about it are. The study was made using a questionnaire which consisted of eight closed questions. The participants where recruited from public areas at different places around Uppsala county. There where a total of 70 persons that participated in the study. The age span was 19 – 75 years old. The result shows that the lay public have poor knowledge of the organization and the competence of the emergency medical service system. On the other hand, the expectations is high. This study indicates that there is a need for more and better information to the lay public about the emergency medical service system so that the expectations is more in line with the reality.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten. Syftet är dessutom att belysa både problem och möjligheter med bankernas riskhantering för både banksektorn och externa parter. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med fyra stycken personliga intervjuer samt två telefonintervjuer med ekonomiansvarige på mindre banker. En telefonintervju genomfördes även med en revisor för att få mer förståelse över lagverket och få en revisors syn på värdering till verkligt värde. Slutsats: Bankerna hanterar värderingen med tanke på risken genom att försöka säkra lånen så mycket som möjligt. Bankerna hanterar risken mellan företagslån och konsumentlån på samma sätt. Bankerna ser dock en större risk med företagslån därför att dessa lån inte har någon säkerhet. Säkerhet och återbetalningsförmåga är A och O för bankerna när det gäller riskhantering av utlåningen. Bankerna värderar allmänhetens utlåning till verkligt värde på två olika sätt. Två av bankerna värderar posten utlåning till allmänheten korrekt enligt IAS 39 medan fyra banker inte gör denna värdering. Anledningen till dessa skillnader är att det finns en tydlig tolkningskonflikt på vad som är verkligt värde. Detta påvisar att det är problematiskt för mindre banker att tilllämpa regelverket och detta kan leda till att de mindre bankerna vänder sig till större banker för att få hjälp. På så vis kommer bankerna eventuellt bli institutionaliserade med tiden. / Background: IFRS 13 deals with the valuation and the disclosure requirements of fair value valuation, which is a market-based value. The banking sector is an organization that gets clear implications with the difficulties to value their financial assets to fair value. One financial asset that banks have is their lending, a loan portfolio. Small banks get more requests of loans with high risk and to avoid a misjudgment of the loan portfolio, they should do a risk assessment. If one bank does this risk assessment incorrectly it could put the bank in a worse scenario and lose equity. Purpose: The purpose with the study is to examine the differences between some small banks valuation to fair value of loans to the public. The purpose is also to illustrate problems and opportunities with the banks risk assessments to the bank sector and to external parts. Methods: The investigation has been based on a qualitative method with four personal interviews and two telephone interviews with the financial managers in smaller banks. One telephone interview was also carried out with an accountant to get more understanding over the rules and regulations and to get an accountants approach to fair value. Conclusion: With the risk in mind, the banks are dealing with the valuation by ensuring the loans as much as possible. There is no difference in treating the risk whether it’s a loan to a business or a consumer. However, the banks are seeing greater risk with loans given to a business because they don’t have any security. Security and the ability to return loans is everything for the banks when it comes to dealing with the risks of lending. Loans to the public are by the banks valued to fair value in two ways. Two of the banks value their loans to the public correctly according to IAS 39, while four banks don’t use this way of valuation. The reason for these differences is the clear interpretation conflict on what fair value really is. This points to the complication for smaller banks to apply these rules and that they will turn to larger banks for help. This is how the banks possibly are to become institutionalized over time.