Studies has shown that sports organizations have become increasingly commercialized and professionalized, which have led them to work in a manner like a company and a profitable business. Allsvenskan and Superettan in Swedish elite football for men is no exception. Between the leagues there is promotions and relegation, and reports shows that the financial conditions in Superettan is worse. To attract stakeholders and not being dependent on the sporting success, a sport organization should build a strong brand. Corporate social responsibility is considered to create legitimacy and a good reputation for companies that work with it. The question was if sports organizations actively work with their brand and if CSR is a part of it. In a case study conducted on French football organizations, it shows that it is possible for a specific brand building model and that the sport organizations identity and position lead to the brand strategy. Based on this, the purpose of the study was created to compare how sports organizations in Allsvenskan and Superettan work to strengthen their brand. Interviews were made with three sports organizations from Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF and IK Sirius FK) and three sports organizations from Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK and IFK Värnamo). The interviews were then analysed by a thematic analysis. The result of the study showed that there are similarities and differences between sports organizations in Allsvenskan and Superettan in their work to strengthen the brand. Sports organizations in the middle category regarding the number of employees appeared to be taking advantage of the Swedish elite football (SEF) than the larger and smaller sports organizations as the number of employees. Everyone had CSR work connected to their business. The result also showed that the model for brand equity is not to applied to Swedish sports organizations in Allsvenskan and the Superettan, because it was only Djurgårdens IF that made it full today. The model is not full filed and should be develop and link CSR as part of the identity of the brand building of a sports organization. / Forskning visar att idrottsorganisationer har blivit allt mer kommersialiserade och professionaliserade vilket har lett till att de anammat arbetssätt likt ett företag och en vinstdrivande affärsverksamhet. Allsvenskan och Superettan i svensk herr elitfotboll är inget undantag. Mellan serierna sker upp- och nedflyttningar och i Superettan är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre än i allsvenskan enligt vad ekonomiska rapporter visar. För att locka intressenter och inte vara så beroende av de idrottsliga framgångarna bör en idrottsorganisation bygga ett starkt varumärke. Corporate Social Responsibility anses skapa legitimitet och ett bra anseende för företag som arbetar med det. Frågan väcktes därför hos oss om idrottsorganisationer verkligen aktivt arbetar med sitt varumärke och om CSR är en del av det. I en fallstudie gjorda på franska fotbollsorganisationer framkom det att det går att arbeta efter en specifik modell för varumärkesbyggande och att en del av det är vad idrottsorganisationen har för identitet, positionering vilka ska leda fram till en varumärkesstrategi. Utifrån detta skapades syftet som är att jämföra hur idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan arbetar för att stärka sitt varumärke. Intervjuer med tre idrottsorganisationer från Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF och IK Sirius FK) och tre idrottsorganisationer från Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK och IFK Värnamo) genomfördes utifrån en intervjuguide via videosamtal på ca 30 minuter vardera. Intervjuerna analyserad genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att det finns likheter och skillnader mellan lagen i Allsvenskan och Superettan i hur de arbetar med att stärka sitt varumärke. Alla hade någon form av CSR arbete kopplat till sin verksamhet. Resultatet visade också att modellen för varumärkesbyggande inte går att applicera på svenska idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan fullt ut utan det var endast Djurgårdens IF som arbetade efter modellen. Modellen går därför att kritisera och bör därför utvecklas för att passa svenska idrottsorganisationer bättre och det genom att koppla CSR som en del av identiteten för varumärkesbyggande hos en idrottsorganisation.

The question of companies’ social responsibility taking, called Corporate Social Responsibility (CSR), has been widely debated in research since the 1900s. However, the research connecting CSR to sport was not started until the beginning of the 2000s, meaning that there are still many gaps in sport research that has to be filled. One such gap is research on CSR in a Swedish football context. Accordingly, the purpose of the study was firstly to examine how and why Swedish football clubs – organised as non-profit associations or sports corporations – work with CSR, and secondly whether or not there was a difference in the CSR work of the two organisational forms. A multiple case study of four clubs in Allsvenskan was carried out, examining the CSR work – meaning the CSR concept and activities, the motives for engaging in CSR and the role of the stakeholders – in detail. In addition, the CSR actions of all clubs of Allsvenskan were briefly investigated. The findings of the study showed that the four clubs of the multiple case study had focused their CSR concepts in different directions and performed different activities. As a consequence, they had developed different competences and competitive advantages. Furthermore, the findings suggested that the motives for engaging in CSR were a social agenda, pressure from stakeholders and financial motives. For the two clubs organised as sports corporations, the financial motives were of greater importance than for the non-profit associations, who instead highlighted the social motives. Accordingly, the study has helped filling the gaps in the research field, by expanding the knowledge about CSR in a Swedish football context. Sport managers might use this study for gaining more knowledge about football related CSR and also for receiving inspiration for future CSR actions.

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt muslimskt religionsutövande möjliggörs i en allsvensk fotbollsklubb. Forskningen som har gjorts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer samt en granskning av klubbens skrivna material i form av dess värdegrund. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier som ser olika på mångfald, dels en liberal multikulturalism och dels en radikal multikulturalism – baserade på en distrinktion mellan dessa båda av Anne Sofie Roald. Därtill har John Rawls rättviseteoretiska begrepp "ursprungspositionen" använts som analysverktyg. Det har framgått att den allsvenska klubben har en välkomnande attityd gentemot mångfald. Det har också framkommit att den står på en sekulär grund. Detta kan utgöra en problematisk plats för en muslimsk religionsutövande spelare. Analysen belyser att klubben erbjuder de muslimskt religionsutövande spelarna förutsättningar, men dessa inte är permanenta och det kan ifrågasätta den välkomnande attityden klubben vill förmedla.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish football clubs in Allsvenskan have handled the Covid-19 pandemic in terms of maintain the relationship with their supporters, maintain their brand and compensate for the financial losses. Method: The method of choice is qualitative research based on semi-structured interviews as the method for data collection. The study is based on hermeneutic interpretation of reality. Theoretical frame of reference: The chosen theories include relationship marketing, brandbuilding, Corporate Social Responsibility, crisis management and social media marketing. Empirical data: Empirical data has been collected through semi-structured interviews with people from six (6) different top tier Swedish football clubs. Conclusions: A total of ten (10) conclusions have been drawn based on the empirical data andanalysis of the theories, connected to the data. The main conclusions are: The main focus area during the pandemic, for the clubs has been digital marketing and their social media. The clubs have been more transparent in their communication with the supporters The pandemic has not affected the brands of the clubs in regard to the fans The clubs' finances have been negatively affected and there is uncertainty about how the finances willdevelop in the future. The clubs have implemented several types of digital activities in order to make up for the loss of profitthat the pandemic has lead to. Redundancy has been one way to reduce the financial losses. A way of minimizing economic loss has been wage cuts for players, as well as staff.

Syfte och frågeställningar Inom internationell fotboll verkar högre bollinnehav vara en viktig faktor för framgång, däremot är det inte påvisat om detta även gäller inom svensk fotboll. Syftet med studien var således att undersöka bollinnehavets betydelse inom svensk elitfotboll. Studien kommer besvara frågeställningarna om ett högre bollinnehav leder till en vinst, samt om ett högre bollinnehav leder till fler avslut på mål. Studien kommer även besvara frågeställningen om elittränare anser att bollinnehavet har en betydelse för resultatet i en match.   Metod Studien har en kvantitativ ansats och baseras primärt på matchstatistik från Allsvenskan och Superettan, säsongerna 2019 och 2020, och sekundärt på en enkät riktad till huvudtränarna i dessa två serier. Den statistik som inhämtades var matchresultat, bollinnehav och avslut på mål. Den potentiella skillnaden i bollinnehav vid vinst respektive förlust och skillnaden mellan högre bollinnehav och avslut på mål utvärderades via ett oberoende parat T-test. För undersökning av sambandet mellan bollinnehav och avslut på mål genomfördes ett Pearson´s korrelationstest. Undersökningen av tränarnas åsikter gällande bollinnehavets betydelse utformades via ett digitalt formulärverktyg till en enkät som skickades ut till huvudtränarna.   Resultat I detta underlag hade det vinnande laget ett medelbollinnehav på 48.7 %, vilket var signifikant lägre än det förlorande laget (p <0.05). Det lag som hade högre bollinnehav hade däremot fler avslut på mål med ett medelbollinnehav på 51.0 % (p <0.05). Vidare visade ett högre bollinnehav ett svagt men signifikant samband med fler avslut på mål (R=0.16, p <0.0001). Majoriteten av tränarna ansåg att bollinnehavet är av betydelse för utgången i en match och att det är av vikt att träna på att inneha bollinnehav. De tränar även på att förbättra sitt lags bollinnehav och använder det som en aktiv strategi.   Slutsats I direkt motsats till den första hypotesen så hade lagen som vann matcherna ett lägre bollinnehav, trots detta genererade lagen med ett högre bollinnehav fler avslut på mål. Den större delen av tränare i Allsvenskan och Superettan anser dock att bollinnehavet har en betydande faktor för utgången i en match.

Den svenska fotbollen har under de senaste åren genomgått en kommersialiseringsprocess som inte bara har inneburit ökade publiksiffror och engagemang utan även ökade intäkter, framför allt från Tv-rättigheter. I denna process har bolagiseringen av svensk idrott varit en viktig milstolpe, att föreningar kunde gå från att vara ideella föreningar till att bilda Idrotts AB gav den svenska idrotten en ny dimension. Detta har lett till att allsvenska klubbar idag oftast drivs på ett sätt som kan likställas med företag, de ekonomiska målen har fått en allt större plats hos klubbarna. I början av 2020 trädde ett nytt Tv-avtal i kraft för Allsvenskan som gav de allsvenska klubbarna en stor intäktsökning.   Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur de allsvenska klubbarnas ekonomi har förändrats med det nya Tv-avtalet. Detta genom att se till hur intäkts- och kostnadsstrukturer har påverkats och hur klubbarnas karaktäristiska drag ser ut idag. Studien undersöker de 10 klubbar som har spelat i Allsvenskan mellan åren 2018–2022 för att kunna göra jämförelser kring hur det såg ut innan och efter Tv-avtalets inträde. Då det finns en del forskning kring detta på internationella klubbar men knapphändig i en svensk kontext, ämnar studien bidra till forskningen om hur allsvenska klubbar mår ekonomiskt.    Med en kvantitativ metod som grund har data bestått av information hämtad från klubbarnas årsredovisningar och analysen har gjorts genom bivariat analys och jämförelser mellan år och klubbar. Studien visar att på att det nya Tv-avtalet har haft en stor påverkan på de allsvenska klubbarna, då de totala intäkterna i Allsvenskan har ökat. Andelen av de totala intäkterna som Tv-rättigheterna står för har ökat, och de klubbar med mindre eget kapital har dragit mest nytta av detta. Vidare har de extraordinära intäkterna sett den största procentuella ökningen för majoriteten av klubbarna och personalkostnader är den post vars andel har ökat mest bland kostnaderna. Samtidigt som de klubbar med mindre eget kapital har påverkats mest av Tv-avtalet är det tydligt att klubbarna med större eget kapital förlitar sig mycket på extraordinära intäkter för att sportsligt kunna utmana marknadsledaren Malmö FF.

Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51–49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon. I resultatdelen redovisas de svar vi erhållit på våra intervjuer. De är indelade i tre olika block där vi valt att redovisa var fråga för sig. Därefter binder vi i analysen samman svaren vi fått i intervjuerna med Tomas Petersons teorier och svarar samtidigt på våra frågeställningar. Det finns flera huvudsakliga anledningar att så få klubbar valt att bilda IdrottsAB. Dessa är att den ideella traditionen inom svensk fotboll är stark, det skattemässiga fördelarna med att driva verksamheten som ideell förening och att de klubbar som bildat IdrottsAB inte uppvisat någon märkbar förbättring. När det gäller hur 51-49-spärren skulle påverka svensk klubbfotboll så är det många olika tankar från de allsvenska klubbarna. Möjligheten till externt kapital blir större, men klubbarna är också överens om att det kan medföra risker. Att klubbarna kan locka till sig olika mycket investerare kan göra att allsvenskan blir polariserad, vilket klubbarna finner både ger för- och nackdelar för svensk fotboll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska herr elitfotbollsklubbar förhåller sig till de europatäckande regelverket Financial Fair Play. Vilka eventuella utmaningar och begränsningar det kan innebära samt möjliga konsekvenser. Studien gör även en redogörande genomgång av aktuella regelverk, dels den svenska elitlicensen men framförallt av Uefas Financial Fair Play. Dagens fotbollsklubbar drivs mer eller mindre som affärsverksamheter, det tidigare tankesättet om att den europeiska fotbollen drivs av nyttomaximering har idag mer kommit att handla om vinstmaximering. Förmögna ägare som ger stora ägartillskott, en global publik, tv-avtal på miljardtals kronor samt sponsorer som är beredda att betala fantasisummor för att deras varumärke ska förknippas med ett lag är faktorer som talar för den lukrativa marknaden som fotbollsindustrin idag är. Trots detta är det inte många av Europas fotbollsklubbar som visar svarta siffror i bokföringen. De flesta fotbollsklubbar visar ett negativt resultat och måste därför låna pengar för att täcka förluster samt för att uppnå sportslig framgång. Klubbar i Europa lever på skuldberg de inte har en möjlighet att betala av och som tack vare Soft Budget Constraints räddas från att försättas i konkurs. Regelverk implementeras för att råda bot på denna negativa utveckling, där Financial Fair Play är bara ett av många för att försöka reglera fotbollsindustrin. Denna studie behandlar denna utveckling och sätter den i perspektiv mot den globaliserade värld vi lever i. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer är genomförda med allsvenska klubbars ledande personer för att få reda på var Allsvenskan och svensk fotboll står i denna utveckling. Studien behandlar såväl den internationella som den nationella ekonomiska situationen samt de regelverk som gäller, detta för att läsaren ska få en uppfattning om hur fotbollsvärlden ser ut. / The purpose of this study is to investigate how men's elite football clubs in Swedish relate to the European wide framework Financial Fair Play. What are the possible challenges and limitations that this could result in for football clubs. This study also makes a narrative review of the current rules and regulations, including the Swedish elite license but above all of UEFA's Financial Fair Play. The previous mindset that the European football clubs is run by utility maximization is nowadays more about profit maximization. Although, European football clubs operates on the mountain of debt they have no opportunity to pay off, however thanks to Soft Budget Constraints the clubs are saved from bankruptcy. Semi-structured interviews were executed with persons in leading positions of the clubs in the Swedish premier division in order to investigate the conditions of Swedish football to the international regulations.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för fotbollens komplexitet och att närma sig en modell för hur man på ett mer objektivt sätt kan analysera avslut.Vi har använt oss av videoobservationer på 25 av MFF:s matcher i allsvenskan 2006. Med hjälp av tidigare forskning har vi tagit fram ett analysformulär för avsluten och ett för hörnorna. Dessa består av elva respektive tio faktorer som används för att beskriva varje avslut respektive hörna.MFF har 341 avslut och gör 42 mål. Mer än tre fjärdedelar av avsluten kommer efter anfall med tre eller färre passningar. Avslutaren använder sig av ett tillslag i lite mer än hälften av alla avslut och vid 74 % av målen. Anfallen där MFF avslutar startar med en bollerövring i 67 % av fallen och 33 % startar med en fast situation.MFF har 149 hörnor och kommer till avslut 27 gånger varav 4 resulterar i mål. Det har stor betydelse för hörnans resultat om MFF är först på bollen eller inte när hörnan slås in i straffområdet. MFF är endast först på bollen 20 av 149 hörnor. När laget är först på bollen kommer de till avslut på varannan hörna (50 %) jämfört med endast 13 % när laget inte är först på bollen. Vår studie är en statistisk sammanställning av MFF:s avslut och offensiva hörnor i allsvenskan 2006. Den beskriver delar av MFF:s anfallsspel och kan ligga till grund för många intressanta diskussioner kring fotboll och dess anfallsstrategier. Däremot är vi försiktiga med att dra alltför stora slutsatser endast utifrån statistiken.

Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar.    Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.