Hur resonerar allsvenska klubbar om medialiseringens inflytelse och vilken roll har covid-19spelat i den utvecklingen? Ur ett konstruktivistiskt perspektiv har jag utfört kvalitativa intervjuermed kommunikationsansvariga från sju olika allsvenska klubbar. Med ett institutionellt teoretisktperspektiv söker studien belysa medialiseringens inflytelse på svensk elitfotboll i en covid-19kontext. Intervjupersonernas upplevelser visar att mediernas relevans ökar inom allvenskan.Pandemin har accelererat medialiseringsprocessen, där klubbarnas kommunikation tillsupportrar, sponsorer och intressenter idag är genomsyrad av medier. Jag argumenterar även föratt klubbarnas karaktär, funktion och struktur har ändrats som en konsekvens av covid-19.Klubbarna agerar idag både som underhållningsbolag, vinstdrivande företag och idrottsförening.Studien belyser allsvenska klubbars speciella situation i den moderna fotbollen. Där de dels slåssmed internationella giganter och samtidigt drivs av lokala arbetskrafter. / How does football clubs in Sweden's highest league reason about mediatizations influence andwhat role has covid-19 played in this development? I have conducted qualitative interviews froma constructivist perspective with communication managers from seven clubs. With aninstitutional theoretical perspective, this study has the ambition to show mediatization's influenceon Swedish elite football in a covid-19 context. The interviewees experience that the relevance ofmedia has increased. Which is a consequence of change in the society on one hand and covid-19on the other hand. The pandemic has accelerated the mediatization process, where the club'scommunication with supporters, sponsors and other stakeholders have been influenced by themedia. I argue that the clubs have changed character, function and structure as a consequence ofcovid-19. Today they act both as an entertainment company, commercialized company and alsoa sports association. The study demonstrates swedish football clubs' special situation in relationto modern football. Where they partly compete with international gigants while still being drivenby a local workforce.

Numera fokuserar inte elitfotbollsklubbar enbart på den sportsliga prestationen, utan lägger även stor vikt på den ekonomiska utvecklingen. Det har i flertalet internationella ligor visat sig finnas ett samband mellan klubbarnas ekonomi och deras sportsliga framgång. För fotbollsklubbar som håller på med elitverksamhet finns det dessutom ekonomiska krav som måste uppfyllas. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att den svenska fotbollen har andra specifika förutsättningar och regler att förhålla sig till gentemot utländska ligor.Syftet med studien är att utreda om ett antal ekonomiska nyckeltal kan förklara ett fotbollslags sportsliga framgång. Det kommer även att diskuteras och förklaras vilka resurser och nyckeltal som tenderar att ha betydelse för en varaktig sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.I studien har ett systematiskt urval genomförts, vilket har medfört att studien undersökt de lag som hållit sig kvar i Allsvenskan under perioden 2014–2018. Det har resulterat i 45 observationer, med data hämtad från föreningarnas årsredovisningar. Studien har undersökt klubbarnas resultat, tillgångar och lönekostnad för att förstå om de var för sig har en påverkan på den sportsliga framgången. Studien visar ett samband mellan de undersökta klubbarnas tillgångar respektive lönekostnader och den sportsliga framgången. Lönekostnaden var det nyckeltal som visade tydligast samband. Resultatet kunde inte påvisa någon påtaglig korrelation. Det förs sedan en diskussion om vilka resurser och nyckeltal som varaktigt påverkar sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori. / Nowadays, elite football clubs not only focus on sporting performance, but also place great emphasis on economic development. In most international leagues, it has been shown that there is a connection between the clubs' finances and their sporting success. For football clubs that are engaged in elite activities, there are also financial requirements that must be met. An important aspect to consider is that Swedish football has other specific conditions and rules to relate to versus foreign leagues.The purpose of this study is to investigate whether a number of financial key figures can explain a football team's sporting success. It will also be discussed and explained which resources and key figures tend to be important for sustained sporting success based on a resource-based theory.In the study, a systematic selection was carried out, which led to the study examining the teams that remained in Allsvenskan during the period 2014–2018. This has resulted in 45 observations, with data taken from the club’s annual reports. The study has examined the clubs' financial result, assets and salary costs to understand whether they individually have an impact on sporting success. The study shows a connection between the surveyed clubs' assets and salary costs and the sporting success. The wage cost was the key figure that showed the strongest connection. The result could not show any significant correlation. There is then a discussion about which resources and key figures having a sustained effect on sporting success based on the resource-based theory.

I slutet av 2019 drabbades omvärlden av en hotande sjukdom, som döptes till Covid-19. Denna sjukdom blev en pandemi som smittade över 180 miljoner människor runt om i världen. Pandemin ledde till att länder började införa så kallade “lockdowns”. Coronautbrottet skulle även medföra en ekonomisk chock för hela EU:s ekonomi och ledde till en genomsnittssänkning av BNP på 7,4% i Europa, vilket korrelerade med en sjunkande sysselsättningsgrad. Bland de olika branscher som behövde stå inför stora utmaningar relaterade till pandemin var idrottsbranschen en av de branscher som drabbades hårt. Denna studie handlar om coronapandemins påverkan på fyra fotbollsklubbar i Sveriges högsta serie, Allsvenskan. Studiens frågeställning bygger på syftet att få djupare kunskap och presentera hur Covid-19 har påverkat allsvenska fotbollsklubbars ekonomiska resultat vad gäller förlorade intäkter och kvarvarande kostnader samt agera underlag, med illustration på hur framtida kriser kan hanteras av idrottsföreningar. För att undersöka detta har de teoretiska begreppen intäktsoch kostnadsdrivare använts med målet att undersöka vilken typ av drivare för dessa intäkter och kostnader som har påverkats mest. Egenskaper i relationen mellan aktiviteter och drivare har studerats och tillämpats i denna studie. Studiens empiri har samlats in med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som har utformats samt kompletterats med sekundärdata i form av årsredovisningar. Studiens resultat visar att pandemin har påverkat klubbarnas intäkter och kostnader i olika utsträckningar, med några intäkter och kostnader som har ökat samt andra intäkter och kostnader som har minskats, med anledning av förändring av respektive drivare. Klubbarnas omfattning och förutsättningar har varit en betydande faktor gällande vikten av respektive intäkt och kostnad. / At the end of 2019, the world was hit by a threatening disease, which was named Covid-19. This disease became a pandemic that infected over 180 million people around the world. The pandemic led to countries starting to introduce so-called "lockdowns". The corona outbreak would also bring an economic shock to the entire EU economy and led to an average reduction in GDP of 7.4% in Europe, which correlated with a falling employment rate. Among the various industries that had to face major challenges related to the pandemic, the sports industry was one of the industries that was affected the most. This study is about the impact of the corona pandemic on four football clubs in Sweden's highest league, Allsvenskan. The study's question is based on the aim of gaining deeper knowledge and presenting how Covid-19 has affected the financial results of Allsvenskan football clubs in terms of lost revenue and remaining costs, as well as acting as a basis, with an illustration of how future crisis can be handled by sports associations. To analyze this, the theoretical concepts of revenue and cost drivers have been used with the aim of investigating what type of drivers for those revenues and costs that have been most affected. Characteristics in the relationship between activities and drivers has been studied and applied in this study. The study's empirical evidence has been collected using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews that have been designed and supplemented with secondary data in the form of annual reports. The results of the study show that the pandemic has affected the clubs' revenues and costs to different extents, with some revenues and costs having increased and other revenues and costs having been reduced, due to changes in the respective drivers. The size and conditions of the clubs have been a significant factor regarding the importance of the respective income and costs.

Bakgrund: Fotboll är världens största sport och har en global spridning över hela världen. Den utveckling som fotbollen har genomgått under moderntid har resulterat i att resurser har fått en mer betydelsefull roll i fotbollsklubbar. Fotbollsklubbar fungerar numera som investeringsobjekt för miljardärer som investerar stora ekonomiska resurser i fotbollsklubbarna. En fotbollsklubbs resurser är betydelsefulla men hur mycket påverkar resurserna det sportsliga resultatet? Syfte: Syftet är att förklara hur de allsvenska fotbollsklubbarnas resurser påverkar deras sportsliga resultat. Metod: Den här studien är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Primärdata bestående av årsredovisningar införskaffades från ekonomiansvarig på respektive fotbollsklubb samt från fotbollsklubbarnas hemsidor. Insamlad data användes för att genomföra statistiska analyser. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns ett signifikant samband mellan fotbollsklubbarnas ekonomiska resurser och deras sportsliga resultat. Studiens resultat påvisar även ett signifikant samband mellan hur mycket resurser som fotbollsklubbarna spenderar på humankapitalet och deras sportsliga resultat. / Background: Football is the biggest sport in the world and has a global spread throughout the world. The development of football in modern times has evolved into the fact that resources has had an increasing impact on football clubs. Football clubs have become an investment object for billionaires who have invested resources into football clubs. How much does resources affect the sporting success and do the clubs with the most resources have the best sporting results? Purpose: The purpose is to explain how the resources of Swedish football clubs affect their sporting results. Method: This study is a quantitive study with a deductive approach. Data were obtained in the form of annual reports from financial managers at each football club but also from the clubs' websites. The data is used to perform a multivariate regression analysis. Conclusion: The study's result shows that there is a significant correlation between the football clubs' financial resources and sporting results. The result also shows that there is a significant correlation between resources that football clubs settle on human resources and sporting results.

Bakgrund-Fotboll har gått från att vara en hobby till en professionell kommersialiserad industri därekonomi spelar en allt viktigare roll. En fotbollsklubb arbetar med flera dimensioner avframgång. Först och främst den sportsliga framgången som kan vara fotbollsklubbars tabellplacering eller antal titlar. Sedan finns ekonomisk framgång, till exempel vilkenekonomisk ställning fotbollsklubbar har. Det är rimligt att dessa dimensioner av framgång bör hänga ihop eftersom ekonomin sätter ramen för vilka spelare/tränare som fotbollsklubbar kanrekrytera, medan den sportsliga framgången bör generera ett högre kommersiellt intresse. Syfte-Utforska om det finns ett samband mellan sportslig framgång, i form av tabellplacering, och utvalda nyckeltal. Teori-Teorikapitlet inleds med generell teori angående nettoomsättningen, eget kapital ochkassaflödet som mått på framgång. Detta följs upp med ett avsnitt om sports management. Sedan förklaras Allsvenskans regelverk med bolagsform och regleringen av röstmajoritet. Därefter beskrivs tidigare forskning med hjälp av tidigare studier som undersökt sambandet mellan sportslig och ekonomisk framgång. Teorikapitlet avslutas sedan med hypoteser. Metod-En kvantitativ studie genomfördes där data från Allsvenskans fotbollsklubbars årsredovisningar använts för att göra korrelations- och regressionsanalyser i SPSS Statistics. Annan sekundärdata har inhämtats från vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor. Slutsats-Slutsatserna som studien kommer fram till är: Det finns ett samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och nettoomsättning. Det finns ett samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och eget kapital. Det finns inget samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och kassaflöde. Nyckelbegrepp: Sportslig framgång, Ekonomisk framgång, Nettoomsättning, Kassaflöde,Eget kapital, Sports management, Allsvenskan, Fotboll. / Background-Football has gone from being a hobby to a professional commercialized industry where economics play an increasingly important role. A football club works with several dimensions of success. First and foremost the sporting success which could be football clubs table position or number of titles. Then there is financial success, such as the financial position of footballclubs. It is reasonable that these dimensions of success should interlink as the economy sets the framework for which players/coaches the football clubs can recruit, while sporting success should generate a higher commercial interest. Purpose-Explore whether there is a connection between sporting success, in the form of table position, and selected key performance indicators. Theory-The theory chapter begins with general theory regarding net sales, equity and cash flow as a measure of success. This is followed up with a section about sports management. Then the rules of Allsvenskan are explained by the corporate form and the voting majority regulation. Thereafter, the earlier research is described using previous studies that examined the link between sporting and economic success. The theory chapter is then concluded with hypotheses. Method-A quantitative study was conducted using data from the annual reports of football clubs participating in Allsvenskan to make correlation and regression analysis in SPSS Statistics. Other secondary data have been obtained from scientific articles, literature and web pages. Conclusions-The conclusions from this study are: There is a connection between the table position and the net sales for a football club participating in Allsvenskan. There is a connection between the table position and the equity for a football club participating in Allsvenskan. There is no connection between the table position and the cash flow for a football club participating in Allsvenskan. Key words: Sports success, Economic success, Net sales, Cash flow, Equity, Sports management, Allsvenskan, Football.

I takt med fotbollens kommersialisering har det blivit vanligt att europeiska fotbollsklubbar flyttat från klassiska arenor till multiarenor. Det hela är ett nytt fenomen i svensk och nordisk fotboll, där endast ett fåtal arenor kan klassas som multiarenor. Studien har till syfte att ge ökad förståelse för hur en allsvensk fotbollsklubb påverkas av att flytta till en multiarena, utifrån klubbekonomi och viktiga intressenter som supportrar och sponsorer. Uppsatsen avgränsar sig till de svenska klubbarna AIK och Hammarby, då klubbarna har flyttat till vardera multiarena i Stockholmsregionen, Friends Arena och Tele2 Arena. En kvalitativ forskningsstrategi har applicerats i form av semistrukturerade intervjuer. En teoretisk referensram bestående av intressentmodellen, interaktionsritualer, A-ERIC-modellen och Economic Impact Analysis har valts ut för att analysera fenomenet. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har flytten varit positiv för klubbarna, då faciliteterna på en multiarena har öppnat upp nya möjligheter gällande sponsring och affärsnätverk. Lyftet har visat sig i form av ökade intäkter från både sponsring och publik. Studien visar även att en flytt till en multiarena kan vara krävande för en allsvensk fotbollsklubb, då de traditionella arenorna var omtyckta av klubbarnas supportrar. För att kraftigt öka sitt publiksnitt vid en flytt till en multiarena visade det sig vara viktigt att tidigt engagera sig i flytten, för att skapa entusiasm och anpassa arenan efter klubbens behov. / In line with the development of profit-oriented football, it has become common for European football clubs to move from classic stadiums to modern multi arenas. The phenomena is new for Swedish and Nordic football, where only few stadiums can be classified as multi arenas. This study examines how a Swedish football club is affected by a move to a multi arena based on club finances and important stakeholders as supporters and sponsors. The study is limited to two of Sweden's largest clubs, AIK and Hammarby. AIK and Hammarby are chosen because of their moves to one of each multi arenas in Stockholm, Friends Arena and Tele2 Arena. A qualitative research strategy has been applied by semi-structured interviews to investigate it further. Following theories are applied: Stakeholder model, Interaction rituals, A-ERIC model and Economic Impact Analysis. Above mentioned theories have been applied to analyze the phenomena. According to the study the clubs have experienced an improvement from an economic point of view. The facilities at the multi arenas developed opportunities for the club sponsors and business networks with increased revenue from sponsorship and ticket sales. A move to a multi arena might be challenging to the clubs and their supporters because the old stadiums were popular among supporters. It was proven important for the clubs to engage in their move to the multi arenas at an early point to create enthusiasm and adjust the arena after the club’s needs.

Bakgrund: Fotbollssupportrarna i Stockholm är kända för sin entusiasm, sitt engagemang och den emotionella anknytningen de har till sina klubbar.  Syfte: Studien syftar till att med utgångspunkt ur den kärlek och lojalitet som fotbollssupportrarna till AIK, Djurgården och Hammarby har, undersöka vilka faktorer som motiverar dem till att köpa säsongskort till lagens hemmamatcher i Allsvenskan. Baserat på teorierna Relationsmarknadsföring, The Commitment-Trust theory, Maslows Behovshierarki, social identitetsteori och konsumentlojalitet skapas ett fundament som ger möjlighet till olika synsätt och infallsvinklar för att undersöka de faktorer som motiverar ett köp av säsongskort.  Metod: Med utgångspunkt ur tidigare teorier har metodtriangulering genomförts i studien som är av tvärsnittsdesign. En semistrukturerad intervjuguide har tagits fram som legat till grund för studiens kvalitativa undersökning. En representant från vardera av de tre klubbarna intervjuades och spelades in. Genom att transkribera och koda intervjuerna kunde därigenom svaren härledas och kopplas ihop med teorierna. Med en fortsatt utgångspunkt ur teorierna utformades en enkät med stöd  ur svaren från intervjuerna där studien kompletterades med en kvantitativ del för att kunna ge en mer generaliserad bild av vad som motiverar fotbollssupportrar till säsongskortsköp.  Slutsats: Studien visar att känslan av samhörighet och tillhörighet är avgörande faktorer för säsongskortsköp. Fotbollssupportrar som känner en stark tillhörighet och kan identifiera sig med fotbollsklubben köper säsongskort för att de är en så stor del av deras liv och denna lojalitet får dem att till och med stötta klubben endast för stöttandet skull utan någon större egen vinning såsom att få gå på match. / Background: Football fans in Stockholm are famous for their enthusiasm, commitment and the emotional attachment they have to their clubs.  Purpose: The study aims to investigate what factors that motivate fans to buy season tickets to the clubs home games in Allsvenskan, the top division of Swedish football. With a starting point from Relationship marketing, The Commitment-Trust theory, Maslow's Hierarchy of needs, Social identity Theory and Consumer loyalty a basis is founded for studying the motivating factors from different angles of approaches. By analyzing the theories and their view of the motivating factors towards buying season tickets, the goal is to reach an understanding of what motivates a purchase.  Method: With a starting point from previous theories the method used in the study is method triangulation. By one semi-structured interview guide which has been the basis for the qualitative investigation, a season ticket holder from each one of the three investigated football clubs has been interviewed. The interviews were recorded and transcribed. By coding the interviews they were analyzed and compared with the theories. Therefore a quantitative survey was handed out to give a more general picture of what factors that motivate football fans to purchase season tickets.  Conclusion: The study shows that the sense of affinity and belonging are determining factors towards a purchase of a season ticket. If football fans do feel a strong sense of belonging and can identify with the club they tend to be more likely to buy season tickets since it's such a big part of their lives and this loyalty tends to make them support the club just to support it without any significant gain like for example attending a match.

In Sweden sports journalism has been critisised among many for lacking professionalism and sports journalists have been accused of being both restricted and biased. Especially in local sports journalism the issue is said to be evenmore prominent.Through a qualitative discourse analysis the main purpose of this essay is to study the standard of objectivity in swedish local sports journalism.Thirty two randomly selected articles written in ten local newspapers after ten games in swedish footballs top divison Allsvenskan were read and analyzed during the study. In relation to the profesional ideals of journalism some major themes of shortcomings were discovered and categorized. The most significant was the lack of hearing both sides. The reporting was very one-sided in a way that most of the time favored the local team. From an objective view questionable reporting was also found when it came to the inclusion and exclusion of certain in-game situations but also in what surrounding circumstances the journalists chose to aim their focus on. Uncertaincies were likewise exposed in the amount of personal opinions being shown by the author.

Background: Swedish football clubs have lost their competitiveness both economically andgamely. The last time a Swedish team was represented in Champions League was 1999 and last season there were only 2 clubs with positive financial results in Allsvenskan. One factor that has not worked is budgeting where many clubs have budgeted too optimistic and thus not able to make positive results.Purpose: The purpose of this report is to review and analyze how the Swedish football clubs are working with their budgeting. The goal was to identify problems in their budgeting and to find solutions which can be used practically.Methodology: This report is a qualitative study consisting of a cross-sectional study of how Swedish football clubs are working on budgeting in 2014. Data collection has primarily consisted of interviews of budgetmakers in the clubs. Also studies in annual reports and business economic theories have been part of the report.Results and conclusions: The study shows that there is big differences in the clubs budgeting. Audience-revenue and transfers is most difficult to budget. These problems leadsto a model with the purpose to improve the budgeting in football clubs. / Bakgrund: Svenska fotbollsklubbar har tappat i konkurrenskraft såväl ekonomiskt somsportsligt. Senast ett svenskt klubblag representerades i Champions League var år 1999 och det senaste året var det endast två allsvenska klubbar som visade positiva ekonomiska resultat. En faktor som inte fungerat är budgeteringen där många klubbar har budgeterat för optimistiskt och därmed inte kunnat göra positiva resultat.Syfte: Ett första syfte med studien är att granska och analysera hur allsvenska fotbollsklubbar arbetar med deras budgetering. Ett andra syfte är att identifiera eventuella brister i budgeteringen samt hitta lösningar på dessa som kan användas praktiskt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie bestående av en tvärsnittsstudie kring hur allsvenska klubbarna arbetar med budgetering år 2014. Datainsamlingen har primärt bestått av intervjuer med de budgetansvariga i flertalet fotbollsklubbar. Även studier i årsredovisningar och företagsekonomiska teorier har varit en del i studien.Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns stora skillnader i hur olika fotbollsklubbar budgeterar. De svåraste posterna att budgetera har visat sig vara publikintäkter och spelarförsäljningar. Dessa problem mynnar ut i en modell med syfte att förbättrafotbollsklubbars budgetering.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:  Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?  Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013. Med hjälp av tidigare utförda studier och kontakt med olika aktörer, förbund, kommittéer samt individer, gavs möjligheten att skapa en struktur för vilka egenskaper och kapaciteter som skulle analyseras vid granskningen av de gjorda videoinspelningarna. För varje match studerades vilka och hur många aktioner målvakterna utfördes, både i försvars- och anfallsspel samt deras aktionstid. Dessutom analyserades målvakternas agerande i samband med insläppta mål. Resultat Den mest och minst förekommande försvarsaktionen var när målvakten hoppade i sidled (61,9 gånger/match) respektive gjorde en box (0,4 gånger/match). Vid anfallsaktioner var den mest och minst använda en utspark (13,4 gånger/match) respektive en inpass (2,4 gånger/match). Förhållandet mellan dessa två grupper visa att en match består utav 75 % försvarsaktioner och 25 % anfallsaktioner. De aktioner och faktorer som inverkade mest på målvakterna i samband med insläppta mål var dels missbedömningar av situationer som ledde till antingen ingen aktion alls eller till en felaktig aktion, dels långsamma förflyttningar som ledde till felaktiga aktioner. Slutsats Slutsatsen av studien är att fler matcher och betydligt fler målvakter måste ingå i en undersökning av detta slag för att resultaten skulle kunna ligga till grund för att skapa en kravprofil för fotbollsmålvakter.