AbstractThe purpose of project is to study the possibility for Borås Energy & Environment to build and run a commercial ethanol production facility in Borås. The project also studies the technology for the production of ethanol using renewable energy, e.g. lignocelluloses with focus on two processes, svag-syra hydrolyse and enzymatic hydrolyse. The technology of the process is based of hydrolysation of biomass (hemicelluloses and cellulose) to sugar and extract it to ethanol. These two techniques will compare with each other to determine which of them that it’s more suitable for ethanol production. Also a comparison will be made and determine which of them that it’s economic favourable and suitable to integrate with a thermal power plant. A structure plan over different process steps of the ethanol facility have been made and will be describing in this report. The sizes of the ethanol facility have two alternatives been proposed. The first alternative is to build a facility with a production of 200 000 m3 ethanol each year. The second alternative is to build a facility with a production of 400 000 m3 ethanol each year.The design of this hydrolysation process is more complicated compare with other processes that use grain in theirs ethanol production. Both of the techniques are still under development and so far have any full-scale ethanol production been built. Etek Etanolteknik AB in Örnsköldsvik has recently built a pilot using the svag-syra technique to produce ethanol by lignocelluloses. The purpose of pilot is to develop a commercial technique for the production of ethanol that can be use in a facility.Data receives from analyses have been used in the calculation of material- and energy- balance, which create an overview on the facility. The performance of the difference process steps have been analysed and the results used in the economical calculation. After haven analysed all the data, results, economic costs and put them together and the investment cost for the facility has been estate mated. The investment cost for a facility with production of 200 000 m3 ethanol/year estate mated to cost 1, 18 billions SEK for svag-syra process and 2, 85 billions SEK for enzymatic process. And the investment cost for a facility with production of 400 000 m3 ethanol/year estate mated to cost 1, 94 billions SEK for svag-syra process and 5, 22 billions SEK for enzymatic process.Out of these four alternatives the most economical alternative is to build a facility applied with svag-syra process and a production of 400 000 m3 ethanol/year. A facility like this one can a huge profit been earned and also the payback time is short. But the economic aspect it’s not always that important. Due a facility applied with enzymatic process is in present not economic profitable compared with svag-syra process, but there is still an opportunity for the facility to gain profit. In long-term building a facility applied with enzymatic process can be more economical compare with svag-syra process. The cost of equipments for svag-syra process is much higher than for enzymatic process. The reason is the svag-syra process equipments expose for harsh environment e.g. acid attack, oxidation, and corrosion and have to been changed more often.The price on produced ethanol will be put to 5 SEK/litre so the facility can gain profit. Besides ethanol that produces as product from the facility also other byproducts have been receive e.g. lignin, carbon dioxide and heat. Lignin has a great energy value and can be use as combustion fuel in a thermal power plant. The huge amount of lignin that receive from the ethanol process can not all be use in thermal power plant, so the surplus will be sell to others power plant or facilities. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.</p>

<p>Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig). Andra förekommande alternativa idéer är inlärning (giraffen sträcker på sig och därför blir halsen längre) och anpassning (giraffen anpassar sig till en ny omgivning). Fem begrepp är centrala för att förstå helheten i evolutionsteorin; variation, överlevnad, ärftlighet, reproduktion och anpassning. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp för elevens förmåga att frångå en alternativ idé om evolution och uppnå en högre grad av vetenskaplighet i sin förklaring.</p>

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas.</p></p><p><p>Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv.</p><p><p>Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden. Vinstmöjligheten inom industrin är begränsad samtidigt som industrin präglas av hård konkurrens. Vi är av åsikten att företagens framtida tillväxt bör ske genom skapandet av upplevelser för att på så vis stärka produkternas emotionella värde.</p></p></p>

<p><strong>Uppsatsens titel:</strong> Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008</p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering</p><p><strong>Författare:</strong> Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman</p><p><strong>Handledare:</strong> Åke Bertilsson</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.</p><p><strong>Resultat:</strong> Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.</p>

<p>I dagens samhälle är det nästan nödvändigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hänga med i samhällslivet. Det krävs kunskaper för att kunna delta i samhällsbeslut som handlar om forskning, hälsa, miljö, teknik och miljö och många yrken kräver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa ämnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhället kräver och vad skolan utbildar för.</p><p>Syftet med den här undersökningen är att undersöka olika alternativa metoder som lärare kan använda vid undervisning av naturvetenskapliga ämnen för att skapa ett ökat intresse för dessa ämnen. </p><p>Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med två erfarna pedagoger som undervisat inom dessa ämnen på grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de två lärarna blandar många olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem är att själva känna nyfikenhet och inspiration för det de gör för då kan de förmedla det engagemanget till sina elever . De har av erfarenhet märkt att en variation av metoder ökar chansen att alla elever ska lära sig och få ett intresse för naturvetenskap.</p>

<p>Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemi- och biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.</p>

<p>Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.</p>

<p>Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater. För att öka intresset för matematik – inte bara hos kvinnor – vore det därför bra att ibland variera den klassiska matematikundervisningen med andra arbetsformer. Enligt GeMa-projetets (Brandell m fl, 2005) resultat anser både kvinnliga och manliga elever på gymnasienivå att det är främst männen som tycker om utmanande matematikproblem. Denna undersökning visar tvärtom att de är kvinnorna som är mest positiva till sådant arbete, både som ensamarbeten och grupparbeten. Boalers (2002) resultat – att flickor har en önskan att samarbeta och att förstå – stämmer väl överens med de resultat som framkommit i denna undersökning.</p>

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemi- och biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.