<p>Problem: The authors have, during the process of development of this thesis, tried to create an understanding of how a number of organizations, all working with different approaches around the ”brand Sweden”, perceive the efficiency and benefits of using extended concept around embassies as a tool in their strategic work. The embassies in question have an evolved concept in the sense that they don not only hold a traditional political and legal role. The problem facing us authors was the issue whether theses embassies are efficient arenas to coordinate the forces and resources of the organizations concerned, in the mission to enhance the visibility and awareness of Sweden abroad.</p><p>Purpose: The purpose is to describe the strategic work with marketing Sweden to be able to look in to whether the evolved concept behind the embassies in question are used as a tool in within the work of the organizations. We wish to research this to be able to evaluate if this arena is perceived as efficient for the organizations concerned.</p><p>Method: In order to get a background to which one establish and communicate a nations brand the authors have studied literature within the subject. The collection of primary data has been conducted in form of interview with representatives from the involved organizations, on which the theories later been applied in an analysis. With this data as a base the authors have proceeded with further studies and researches.</p><p>Result: In an increasingly globalized world characterized by competition, it is hard for a country to stand out and be perceived as attractive. Therefore the evolved concept around embassies is useful tool for the organizations concerned. This conclusion can be made, in the light of how the organizations structure their strategic work, how the embassies are used as a tool in their work, and how the organizations perceive the benefits they get from their cooperation with the embassies.</p> / <p>Problem: I vårt arbete har vi försökt skapa oss en bild av hur ett antal aktörer, som på olika sätt genom sina respektive uppdrag arbetar med varumärket Sverige, själva upplever effektiviteten och nyttan av ett utvecklade konceptet runt ambassaderna i Berlin och Washington D.C. Ambassadernas roll har där breddats till att inrymma ett vidare syfte än att bara vara en politisk och juridisk arena. Vi har velat ta reda på om dessa ambassadkomplex är effektiva arenor för att samordna krafterna för att öka den svenska synligheten i utlandet.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva det strategiska arbetet med marknadsföringen av Sverige samt att undersöka hur det vidareutvecklade konceptet kring ambassaderna används som ett redskap i detta arbete. Detta för att kunna bedöma om denna arena upplevs vara effektiv för berörda aktörer.</p><p>Metod: För att få en bakgrund till hur man etablerar och kommunicerar ett lands varumärke har uppsats¬författarna studerat litteratur inom ämnet. Som primärdata har uppsatsförfattarna genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats i förhållande till de vetenskapliga teorierna. Utifrån denna information har även vidare forskning och undersökning har gjorts.</p><p>Resultat: För att ett land ska upplevas som attraktivt i en allt mer globaliserad värld, präglad av hård konkurrens, är det utvecklade konceptet runt ambassaderna en hjälp för våra aktörer. Denna slutsats kan man dra då man ser till strukturen på aktörernas strategiska arbete, hur ambassaden används som ett redskap och de intryck samt de upplevelser som aktörerna har fått genom sitt samarbete med ambassaderna.</p>

Problem: The authors have, during the process of development of this thesis, tried to create an understanding of how a number of organizations, all working with different approaches around the ”brand Sweden”, perceive the efficiency and benefits of using extended concept around embassies as a tool in their strategic work. The embassies in question have an evolved concept in the sense that they don not only hold a traditional political and legal role. The problem facing us authors was the issue whether theses embassies are efficient arenas to coordinate the forces and resources of the organizations concerned, in the mission to enhance the visibility and awareness of Sweden abroad. Purpose: The purpose is to describe the strategic work with marketing Sweden to be able to look in to whether the evolved concept behind the embassies in question are used as a tool in within the work of the organizations. We wish to research this to be able to evaluate if this arena is perceived as efficient for the organizations concerned. Method: In order to get a background to which one establish and communicate a nations brand the authors have studied literature within the subject. The collection of primary data has been conducted in form of interview with representatives from the involved organizations, on which the theories later been applied in an analysis. With this data as a base the authors have proceeded with further studies and researches. Result: In an increasingly globalized world characterized by competition, it is hard for a country to stand out and be perceived as attractive. Therefore the evolved concept around embassies is useful tool for the organizations concerned. This conclusion can be made, in the light of how the organizations structure their strategic work, how the embassies are used as a tool in their work, and how the organizations perceive the benefits they get from their cooperation with the embassies. / Problem: I vårt arbete har vi försökt skapa oss en bild av hur ett antal aktörer, som på olika sätt genom sina respektive uppdrag arbetar med varumärket Sverige, själva upplever effektiviteten och nyttan av ett utvecklade konceptet runt ambassaderna i Berlin och Washington D.C. Ambassadernas roll har där breddats till att inrymma ett vidare syfte än att bara vara en politisk och juridisk arena. Vi har velat ta reda på om dessa ambassadkomplex är effektiva arenor för att samordna krafterna för att öka den svenska synligheten i utlandet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva det strategiska arbetet med marknadsföringen av Sverige samt att undersöka hur det vidareutvecklade konceptet kring ambassaderna används som ett redskap i detta arbete. Detta för att kunna bedöma om denna arena upplevs vara effektiv för berörda aktörer. Metod: För att få en bakgrund till hur man etablerar och kommunicerar ett lands varumärke har uppsats¬författarna studerat litteratur inom ämnet. Som primärdata har uppsatsförfattarna genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats i förhållande till de vetenskapliga teorierna. Utifrån denna information har även vidare forskning och undersökning har gjorts. Resultat: För att ett land ska upplevas som attraktivt i en allt mer globaliserad värld, präglad av hård konkurrens, är det utvecklade konceptet runt ambassaderna en hjälp för våra aktörer. Denna slutsats kan man dra då man ser till strukturen på aktörernas strategiska arbete, hur ambassaden används som ett redskap och de intryck samt de upplevelser som aktörerna har fått genom sitt samarbete med ambassaderna.

This essay aims to illustrate how a country like Sweden, that seems to be driven by humanism, can potentially act in a way that is completely different to their humanitarian image. This is illustrated by exploring the problematic features of the migration process Eritreans face in Sweden today, that requires them to seek out Eritrean embassies in order to obtain identity documents. This has been accomplished through a text analysis of the international regulations that are being violated in the Eritrean case. The result has then been analyzed and explained with the help of a framework based on Gidden’s structuration theory. The research shows that there has been a violation of human rights, the Refugee Convention as well as a UN resolution. The structuration theory explains this as a result of binding laws that constitute the structure of society, but the Swedish Migration Agency’s conduct in the Eritrean case also works as a form of reinforcement of the structure today. In other words, the structure is a prerequisite and a result of the agency’s action.

Denne oppgaven ble utformet etter et opphold som studentpraktikant ved generalkonsulatet i New York. Jeg ønsket å få en bedre forståelse av norsk utenrikspolitikk, regjeringens internasjonale kulturinnsats, og forstå hvorfor GKNY opererer med prioriterte kulturfelt. Selve bakteppet for problemstillingen ble: Er internasjonal kulturinnsats til for norgesprofileringen eller for kunstens skyld? Målet med oppgaven har vært å gi et bilde av internasjonal kulturinnsats ved to sentrale utenriksstasjoner og drøfte forskjeller og likheter ved å sammenligne generalkonsulatet i New York og ambassaden i Berlin. Oppgaven gir derfor et innblikk i måten utenriksstasjoner arbeider i forhold til Kulturløftene, Meld. St. 19, forvalterorganisasjonene og overordnede målsettinger i UD. I Kapittel 2 blir det gjort rede for Kulturløftene og Meld. St. 19 – Regjeringens Internasjonale Kulturinnsats (2013). Kapittel 3 blir det undersøkt halvårs- og enkeltrapporter samt aktivitetskalenderne fra generalkonsulatet i New York og ambassaden i Berlin. Referatene og analysen drøfter likheter og forskjeller mellom hvordan de to stasjonene arbeider, viser prioriteringer, generelle oppfatninger og gjennomføringer innen internasjonalt kulturarbeid. Kapittel 4 består av intervjuer med ansatte ved generalkonsulatet i New York og ambassaden i Berlin. Her går oppgaven videre inn i en analyse av intervjuene, og diskuterer de enkelte tjenestemenns holdninger rundt internasjonal kulturinnsats i forhold til halvårs- og enkeltrapportene få en bedre forståelse av hvordan utenriksstasjoner arbeider med feltet. Kapittel 5 diskuterer erfaringer, holdninger og tendenser i forhold til relevant teori som allerede har blitt gjort på feltet. Her diskuteres enkelte tjenestemenns- og forvalterorganisasjonenes rolle i utenrikskulturelt arbeid, og ideologier som spiller inn på arbeidet med internasjonal kulturinnsats. Oppgaven gir et innblikk i hvordan to utenriksstasjoner arbeider med internasjonal kulturinnsats. Hvilke prioriteringer som blir gjort på kulturfelt og hvilke arrangementer som blir støttet er viktige faktorer i oppgaven, hvis hovedmål er å svare på hva og hvem norsk kulturdiplomati først og fremst er for.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar: – Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer? – Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen? Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation. Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning.

This thesis addresses the socio-cultural configurations in Liberia in relation to climate resilient development and feminist foreign policy carried out by the Embassy of Sweden in Monrovia. It builds on the intention to explore potential points of integration between the feminist foreign policy with the construction of climate adaptation capacity. Research on climate adaptation actions demonstrates the need to engage more deeply with vulnerability contexts and embed the implementation process in local practice, value and experience. This study explores Liberian society as a case study to examine how feminist foreign policy and climate resilient development can be incorporated fit to the socio-cultural configurations. Methodologically, the study adopts an ethnographic framework. It draws on Butler’s performative notion of gender (1990, 1999, 2007) and ecological masculinities developed by Hultman and Pulé (2021) along with theories of environmental femininity by Bob Pease (2019). Empirically, the study is based on fieldwork in the form of participant observation, ethnographic interviews and document analysis.The results suggest that socio-cultural configurations are permeated by a patriarchal structure with traditional beliefs that householding tasks are linked to female obligations, leading to a disparity in responsibilities and accessibility to cultural activities. Stereotypical notions of masculinity are based on heteronormative assumptions that men should demonstrate dominance, self-reliance, and restrain emotions. The empirical work signifies that Liberian norms of masculinity lead to a reluctance to cooperativeness, block societal development and lead to unnecessary individual suffering. The culture is concluded to be centered around men, while women take a larger workload in key societal activities. Citizens experience that the state doesn't recognize them as equal participants, therefore forfeiting the opportunity to foster vital social capital that could enhance both state legitimacy and the effectiveness of public service delivery. The results illustrate the importance of considering citizens of marginalized areas as stakeholders in decision-making to enable engagement in development processes. Citizens from marginalized areas have their own underlying logic and views of the world. The thesis concludes that the socio-cultural configurations not just produce possible integration between climate resilient development and feminist foreign policy, but even forces the two to be pursued as interdependent processes. Advancing climate resilient development and feminist foreign policy in an integrated manner is thought to increase each other’s effectiveness and achieving them is possible when interdependence is leveraged. This thesis argues that the inauguration of female leadership and changing the perception of what masculinity stands for are the most distinctive points of integration in Liberian socio-cultural configurations. The thesis concludes seven possible procedures for the Embassy of Sweden in Monrovia to achieve climate resilient development aligned with the existing feminist objectives: 1. Include landownership in female empowerment strategies. 2. Transform masculinity normsthrough consultation-groups. 3. Focus on family configurations. 4. Work with religious leaders. 5.Embed policies in informal networks. 6. Encourage female-centered cultural activities and 7. Benefiton the knowledge of grassroots organizations to adopt an ethnographic approach. / Det här examensarbetet behandlar sociokulturella konfigurationer i Liberia och undersöker hur de kan relateras till klimatresilient utveckling och den feministiska utrikespolitik som bedrivs av Sveriges ambassad i Monrovia. Arbetet utforskar potentiella integrationsmöjligheter mellan feministiska utrikespolitik och lokal anpassning till klimatförändringar. Tidigare forskning om klimatanpassningsåtgärder visar behovet av att engagera sig i utsatta områden och förankra implementeringsprocessen i lokala erfarenheter, värderingar och beteendemönster. Med det i åtanke intenderar studien att undersöka det liberianska samhället som en fallstudie för attanalysera hur feministisk utrikespolitik och klimatresilient utveckling kan integreras med sociokulturella konfigurationer. Metodologiskt antar studien ett etnografiskt förhållningssätt där det empiriska arbetet består av fältarbete i form av deltagande observation, etnografiska intervjuer och dokumentanalys. Det teoretiska ramverket på Butlers performativa föreställning om kön (1990,1999, 2007), ekologiska maskuliniteter formulerade av Hultman och Pulé (2021) och teorier om miljöfeminism av Bob Pease (2019).Resultaten illustrerar att de sociokulturella konfigurationerna genomsyras av en patriarkal struktur som innefattar traditionella ideér om att hushållssysslor är kopplat till kvinnligt åliggande, vilket i förlängningen leder till skillnader i ansvarstagande för samhälleliga aktiviteter. Stereotypa föreställningar om maskulinitet bygger på heteronormativa antaganden om att män bör visa dominans, självtillit och emotionell tillbakadragenhet. Det empiriska arbetet påvisar att liberianska maskulinitetsnormer leder till en motvilja mot samarbete, blockerar samhällsutveckling och bidrar till onödigt lidande både för män och kvinnor. Kulturen anses vara centrerad kring män, medan kvinnor tar en större arbetsbörda i flertalet viktiga samhällsfunktioner. Resultaten visar också att medborgare upplever att staten inte ser dem som likvärdiga deltagare i samhällsprocesser. Därmed försummas en möjlighet att skapa socialt kapital som kan främja statens legitimitet och effektivitet i offentliga tjänster. Resultaten antyder att medborgare från marginaliserade områden har en egen bakomliggande logik och syn på världen. Dessa medborgare bör betraktas som viktiga intressenter i beslutsfattande för att möjliggöra engagemang i utvecklingsprocesser. Arbetet drar slutsatsen att de sociokulturella konfigurationerna inte bara producerar en möjlighet för integrering mellan klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik, utan även tvingar de att implementeras som två ömsesidigt beroende processer. Att främja klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik på ett integrerat sätt anses öka varandras effektivitet och att uppnå dem är möjligt först när beroendet utnyttjas. Arbetet framhåller att en ökning av kvinnliga ledare och att förändra bilden av vad maskulinitet innebär är distinkta möjligheter för att integrera klimatresilientutveckling och feministisk utrikespolitik i de liberianska sociokulturella konfigurationer. Arbetetringar in sju möjliga riktlinjer för Sveriges ambassad i Monrovia för att uppnå klimatresilientutveckling med befintliga feministiska mål:1. Inkludera markägande i strategier för jämställdhet. 2. Ändra maskulinitetsnormer genom konsultationsgrupper. 3. Fokusera på familjekonfigurationer. 4. Arbeta med religiösa ledare. 5.Förankra policies i informella nätverk. 6. Främja kvinnocentrerad kulturverksamhet och 7. Antag ett etnografiskt förhållningssätt i samråd med gräsrotsorganisationer.