Studiens syfte var att undersöka ambivalent sexism på ett mansdominerat industriföretag. Ambivalent sexism är ett begrepp som innefattar två typer av sexism, fientlig (hostile) och välmenande (benevolent). Glick och Fiskes verktyg Ambivalent Sexism Inventory (ASI) användes i undersökningen. Deltagarna bestod av 744 anställda i organisationen. Studien visade att graden av ambivalent sexism var förhållandevis låg.  I organisationen var män mer sexistiska än kvinnor och arbetare var mer sexistiska än tjänstemän. Då social önskvärdhet antogs kunna vara en felkälla undersöktes samband mellan denna variabel och sexismvariablerna, inga starka samband kunde påvisas. Studien visade starka samband mellan fientlig- och välmenande sexism i likhet med tidigare studier. Delar av resultatet motsätter sig tidigare teori och tänkbara anledningar till detta diskuteras.

Syften med studien var att undersöka om en kvinna uppfattas vara lika lämplig som en man till en ledarskapsposition samt om män innehar högre grad sexistiska attityder i jämförelse med kvinnor. Deltagare var 72 studenter (36 kvinnor och 36 män) i åldrarna 20–34 (M = 23) från en stad i Mellansverige. Deltagarna läste en vinjett om en manlig eller kvinnlig chef och skattade chefens egenskaper och förmågan att genomföra ett förändringsarbete. Därefter fyllde de i Ambivalent Sexism Inventory (ASI) och Swedish Modern Sexism Scale (SMSS). Resultatet visade att chefens kön inte påverkade bedömningen av chefens lämplighet. Men männen ansåg tillskillnad mot kvinnorna, att chefen var mindre lämplig. Hypotesen angående könsskillnader i sexism bekräftades inte eftersom män och kvinnor skattade lika i ASI och SMMS. Slutsatser som drogs var att studenter inte associerar maskulinitet med ledarskapspositioner och att de innehar låg grad av sexistiska attityder. / -

Vår studie handlar om anknytning i förskolan. Syftet med vår uppsats är att undersöka pedagogers erfarenheter och betydelsen av att främja en trygg anknytning för barns utveckling och samspel. Vi är även intresserade av att studera om covid-19 pandemin och dess restriktioner påverkar pedagogers sätt att knyta an till barn. En kvalitativ studie har gjorts där vi samlat in vårt empiriska material i form av intervjuer med åtta pedagoger som arbetar inom förskolan. Vi har analyserat materialet med hjälp avBowlbys anknytningsteori samt Brobergs begrepp om anknytningshierarkier. Vår undersökning visar att samtliga pedagoger ser betydelsen i att skapa tillitsfulla relationer. Uppfattningen kring förskolans uppdrag kopplat till betydelsen av att främja anknytning skiljer sig åt. Det finns en skillnad på hur pedagogerna arbetar med anknytning. Vi kan se att samtliga pedagoger är enade beträffande inskolningsprocessen och dess betydande roll för barnets trygghet. Samtliga pedagoger är flexibla angående anpassningen av inskolningen efter önskemål. Det som skiljer sig åt är att hälften av personalen prioriterar i första hand vårdnadshavarens önskemål och övriga prioriterar i första hand barnets behov. Under en rådande pandemi har pedagogerna uttryckt att de låter barnen komma lika nära, då de anser att det inte är möjligt att hålla avstånd till barnen. Vårdnadshavarna får inte vistas inne i förskolornas lokaler förutom i hallen. Där hålls tydligt avstånd.

A fictitious diary about being in the process of painting, questioning doubting and exploring a gaze.

Sexism är en form av diskriminering av en individ baserat på individens kön. Teorin om ambivalent sexism beskriver de två beståndsdelarna fientlig och välvillig sexism. Tidigare kvantitativa metoder och designer har begränsat individers möjligheter att utförligt beskriva attityder och uppfattningar av välvillig sexism. Syftet med denna studie var att belysa individers attityd och uppfattningar av välvillig sexistiskt tankesätt. Totalt 10 deltagare intervjuades om deras uppfattningar och inställning till 2 profiler varav en porträtterar välvillig sexism. Genom en kvalitativ tematisk analys med hermeneutisk ansats utformades 4 teman och 1 underteman. Resultatet visade att välvilligt sexistiskt tankesätt uppfattades som kontrollerande, emotionellt instabilt, dysfunktionellt och med gömda avsikter. Studiens resultat stödjer inte tidigare forskning när det kommer till positiva attityder och förhållningsätt till välvillig sexism. Däremot kompletterar resultatet tidigare kvantitativ forskning med nya data om individers negativa syn på välvillig sexism. Framtida studier inom ämnet skulle kunna utformas med mer fokus på enskilda grupper med andra sexuella läggningar.

This thesis seeks to explore how young women's body esteem is influenced by their beliefs about ambivalent sexism and stigma consciousness. In this study, a sample of 168 undergraduate female students at the University of Central Florida were asked to complete an online battery containing six psychological measures. The measures in this study included measures of body esteem and objectified body consciousness, perception and attitudes toward sexism, experiences with sexist events, and stigma consciousness. The results showed an association between higher body esteem and higher beliefs in benevolent sexism, and no relationship was found between hostile sexism and body esteem. As expected, body consciousness was positively correlated with stigma consciousness and women who experienced more sexist events had higher stigma consciousness. Additionally, regression models predicting body esteem based on hostile sexism, benevolent sexism, and stigma consciousness were only significant for benevolent sexism. These findings suggest further research to explore body esteem in relation to sexism and stigma consciousness. The results of this study can help highlight the importance of a cultural context when addressing female body esteem issues.

Studien granskar hur fyra kvinnliga förskolepedagoger och fyra föräldrar tänker om manliga förskolepedagoger utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Till studiens datainsamling användes semistrukturerade intervjuer med inslag av ostrukturerade intervjuer som sedan tolkades ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på ett antal motstridiga tankar. Bland annat att män är extra viktiga i pedagogiska yrken men att manliga och kvinnliga pedagoger har samma uppdrag och ansvar. Både förskolepersonal och föräldrar vill ha fler yrkesverksamma män i förskolan då både statusen på yrket och lönen förväntas höjas. Studiens resultat visar även att medierapporteringen bidrar med oro och ångest hos föräldrarna, vilket gör att vissa föräldrar kan känna rädsla för att lämna sina barn till en manlig pedagog i förskolan.

Cette recherche articule les concepts de sexisme bienveillant et de rôle de sexe pour tenter d’expliquer pourquoi les hommes se montrent sexistes bienveillants envers les femmes et surtout pourquoi les femmes l’approuvent. Nous poursuivrons trois objectifs principaux. Dans la première partie de ce travail, nous ferons l’hypothèse que le sexisme bienveillant est en fait une composante du rôle de sexe des femmes et des hommes, avec des attentes différentes selon le sexe. La deuxième partie sera centrée sur les femmes. D’après la littérature, le sexisme bienveillant a des conséquences négatives pour elles. Nous chercherons à savoir si les femmes peuvent simplement le rejeter sans être jugées négativement. Nous postulerons que l'attitude d’une femme quant au sexisme bienveillant détermine si elle sera acceptée ou rejetée. Si elle ne l’approuve pas, alors elle perdra en féminité perçue parce qu’elle déviera de son rôle. Puis, nous établirons que réaffirmer son adhésion à son rôle de sexe lui permettra de rejeter le sexisme bienveillant sans être perçue comme déviante. Enfin, nous nous tournerons vers les hommes. Nous identifierons les circonstances dans lesquelles les femmes peuvent préférer les hommes anti-sexisme bienveillant et où les hommes perçoivent le sexisme bienveillant comme un désavantage. Neuf expériences réalisées sur un total de 684 personnes viendront valider ces hypothèses. Cette thèse propose une explication à l’acceptation et l’expression des attitudes et comportements de sexisme bienveillant observés dans la littérature et attire l'attention sur la difficulté pour les femmes de repousser cette forme spécifique de sexisme. / This research connects the concepts of benevolent sexism and sex roles to try to explain why men are benevolent sexists towards women and most importantly why women approve it. We will pursue three main goals. In the first part of this work, we will hypothesize that benevolent sexism is in fact a component of women’s and men’s sex role, with different expectations depending on one’s sex. The second part will be centered on women. According to the literature, benevolent sexism has negative consequences on them. We will seek to know if women can simply reject it without being judged negatively. We will hypothesize that a woman’s attitude regarding benevolent sexism determines whether she is accepted or rejected. If she does not approve of it, then she will be perceived as less feminine because she will be deviating from her role. Then, we will show that reaffirming her adhesion to her sex role will allow her to reject benevolent sexism without being perceived as a deviant. Lastly, we will turn to men. We will identify the circumstances in which women can prefer men rejecting benevolent sexism and where men perceive benevolent sexism as a disadvantage. Nine experiments made on a total of 684 people will confirm these hypothesizes. This thesis offers an explanation to the acceptance and the expression of benevolent sexist attitudes and behaviors observed in the literature and attracts reader’s attention to how difficult it is for women to reject this specific form of sexism.

Research on existential mortality fears has indicated that death reminders impact individuals at the cognitive and behavioral levels. One way people cope with this threat is through cherishing cultural values that provide life with meaning. However, little research has explored how death reminders impact cultural standards regarding gender. These cultural values often manifest through various means by male and female groups. Guided by terror management theory, which posits that people address threats to their existence by engaging in culturally-sanctioned behaviors to enhance their self-esteem, the purpose of this study was to examine the effect of mortality salience (MS) on male participants' propensity for sexism and attitudes towards those with atypical gender stereotypes. Participants (n = 136) were recruited from courses at a local university and were selected based on the assumption that they had been exposed to media depicting death-related events. A quantitative research design was used to examine differences between the experimental MS and control pain salience conditions, and to assess effect sizes. Results from a MANOVA indicated that MS was associated with significantly higher sexism scores (F = 15.322, p < .001) as measured by the Ambivalent Sexism Inventory, and with less favorable ratings of peers (as measured by a common opinion rating scale used in previous research in this area) who violated traditional gender stereotypes (F = 13.459, p < .001). The findings imply existential threats may contribute to negative stereotyping based on gender and enhance conservative views of gender stereotypes. Implications for social change are discussed involving the reduction of intolerance and prejudice directed at those who hold opposing worldviews.

Although women have made great strides in society working to close the gender gap, sexism still exists that may impact women’s psychological wellness. The current research examines the relationship between sexist attitudes toward women, stigma consciousness, and psychological well-being among 235 female participants from a medium sized Southern city. Participants took part in the research by completing a cross-sectional survey about the health and well-being of women in exchange for class credit or cash. The primary hypothesis was that stigma consciousness would serve as a mediator of the relationship between sexist attitudes toward women and psychological well-being. Results indicated a positive relationship between hostile sexism and psychological well-being and a negative relationship between hostile sexism and stigma consciousness. However, the relationship between stigma consciousness and psychological well-being was not significant. Therefore, stigma consciousness did not serve as a mediator between sexism and psychological well-being. This not significant relationship is explained in accord with past research. Possible reasons for the positive relationship between holding more sexist views toward women and having greater psychological well-being are discussed. / acase@tulane.edu