The amphibious operation, one of the most complex operations one can undertake, compriseall services and is regarded as the precursor of today’s joint operations. Though questioned, leading theoretics on the subject are convinced that the amphibious operation´s unique ability to exploit mobility and provide access will remain relevant in the foreseeable future. This thesis examine dominant theories on amphibious assaults and extracts the fundamental principles upon which they rely. These are then tested on two cases, Operation Shingle and Operation Chromite. Robert Leonhard´s Maneuver theory is presented as an alternative theory. The thesis concludes that maneuver theory can explain success where amphibious theory fails. Moreover, Surprise and exploitation thereof seem to be the most valuable principlesfrom the amphibious theoretics. Those two relate closely to maneuver theory´s preemption, dislocation and disruption

Föreliggande uppsats syftar till att presentera valmöjligheter och visa hur den svenskaamfibiska förmågan passar in i olika säkerhetspolitiska lösningar. Uppsatsen tydliggörnuvarande förmåga och ger en bild över olika sätt hur den amfibiska förmågan kanutvecklas. Problemformuleringen lyder: Hur kan olika koncept avseende svensk amfibiskförmåga utformas och utnyttjas i tidsperspektivet 2015-2025? I sex styckendelfrågeställningar besvaras vilka koncept medvidhängande motiv som finns idag, vilkadelförmågor som generellt ingår i koncepten och vilka förmågor Sverige saknar eller kanutveckla. Därefter redovisas och diskuteras hur olika svenska amfibiekoncept kan bildasoch utnyttjas i ett överordnat strategiskt och säkerhetspolitiskt sammanhang. Metoden harvarit en kvalitativ innehållsanalys med utnyttjande av olika analysinstrument i flera steg.Huvudsakliga källor har varit officiella rapporter, facktidskrifter och artiklar.Resultatet är att amfibiska systemkoncept kan utformas för att vara integrerade iNATO:s/EU:smilitära system, specialiserade för de svenska behoven och utgöranischförband i NATO/EU, utvecklade i huvudsak för de svenska behoven eller bestå avblandade grundkoncept. Den säkerhetspolitiska ambitionen, önskad handlingsfrihet ochsammanhanget med utformningen av andra delar av det militärstrategiska konceptetkommer ha stor betydelse för den slutliga utformningen av framtida amfibiekoncept. Detkoncept som i uppsatsen benämns Specialisering bedöms på bästa sätt möta olika framtidautvecklingar. / This essay presents different ways to develop Swedish amphibious capabilities indifferent contexts of future security policy. The Swedish perception of amphibiouscapabilities compared to 18 other countries today is clarified. The overall question is:How can different Swedish amphibious concepts be developed and utilized in 2015-2025? Results are presented by answering the following six questions:• Which kinds of amphibious concepts exist today in the world?• What are the motives for the composition of these concepts?• Which capabilities are there in an amphibious concept?• Which capabilities does Sweden lack or can Sweden develop more?• Which kinds of Swedish future concepts could be composed by differentcapabilities?• How does these concepts meet the demands of different military-strategicconcepts and security- policy solutions?The method has been a qualitative analysis by content in official reports, studies,literature and press. The results show that Swedish amphibious concepts can beshaped generally in four different ways:• Integrated in NATO/EU military systems,• Specialized for the Swedish defence system, but with a specific role in NATO/EUcrises management system,• Nationalized, meaning especially adopted to the Swedish national defence systemor• Mixed concepts with different force structures, capabilities and utilization for thenational defence and the international crises management operations.The most important factors influencing the composition of the future Swedishconcept are:• The Swedish ambition in the security policy,• Freedom of action and• The overall composition and development of the military strategic concept.The amphibious concept named Specialisation in the essay is the most suitable tomeet future changes in the security policy and in the military strategic context.Essential capabilities that can be further developed in a future Swedish amphibiousconcept are: Command and control of joint operations, integration with other arms(especially airforce), strategic and operational reach, tactical mobility through the airand on land, advanced intelligence systems, fire-support with extended range,forward presence, sustainability and readiness. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

No description available.

This thesis is about Operation Forager and the capture of Marianas. The research problem is to identify the explaining factors that led to the US victory over Japan despite the latter’s prepared defence on the islands against the upcoming amphibious assaults. The study is a theory consuming case study where the three amphibious assaults to the Marianas function as analyse units with most different research design. Data was collected by document analysis and analysed by using the-matic analysis method due to the qualitative nature of collected data. Theoretical framework was established by applying theories of amphibious operations and success in land warfare. The analysis showed that the common factor for success on all three islands was tactical agility, rather than superior force ratio as opposed to earlier view. All identified factors are also linked to each other and isolating one specific factor for success is challenging.

Det ställs stora krav på den militära organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift är något som den svenska försvarsmaktens amfibiekår ej har förmåga till att lösa ut inom ramen för vår organisation. I framtiden ställs det krav på att den svenska amfibiekåren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionär landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militärteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahålla en sådan teoretisk grund avser författaren att använda sig av den brittiska militärteorin för vad en amfibieoperation kräver. I denna uppsats analyseras två historiska amfibieoperationer i allmänhet och de brittiska militärteoretiska principerna för amfibieoperationer i synnerhet. I vilken utsträckning kan Geoffry Tills grundprinciper för amfibieoperationer, förklara utgången om amfibieoperationerna i Falklandskriget och slaget om Gallipoli (Dardaneller halvön)? I Geoffry Tills bok Seapower – A Guide for the Twenty-First Century, lyfter han fram fem grundprinciper för amfibieoperationer. Dessa principer ses som krav för ett positivt resultat för en amfibieoperations genomförande. Metoden som använts utgår ifrån en design som är en teoriprövande och jämförande studie av två fall. Det är en kvalitativ textanalys. Min slutsats är att teorin förklarar amfibieoperationers utgång, beroende av om operationen uppfyller samtliga principer eller inte uppfyller dem. Uppfylls alla principerna får vi ett positivt resultat i vår amfibieoperation och uppfylls inte alla principerna får vi ett negativt resultat i vår amfibieoperation. I denna utsträckning kan teorin förklara utgången av amfibieoperationer. / It requires a lot from the military to accomplish a amphibious operation. This task is something that the Swedish royal marines dos not have the capacity to implement. In the future the Swedish government will expect that the royal marines will be able to be included in amphibious operations alongside other nations. The writer will use the British principles for what amphibious operations require.   In this essay two historical amphibious operations will be used. To what extent can Geoffrey Till´s basic principles of amphibious operations explain the result of the Falkland Campaign and the Gallipoli operation. In Geoffrey Till´s book Seapower – A guide for the Twenty-First Century, he highlights five requirements for executing amphibious operations. The authors conclusion is that the theory holds up if all principles are met or not met. If they are met the conclusion will be that the operation will have a positive outcome. If they are not met it will be a negative outcome. To this extent the theory can explain the conclusion of amphibious operations.

<p>De klassiska sjökrigsteorierna har åtskilliga år på nacken. Fortfarande anses emellertid Julius S. Corbetts och Alfred T. Mahans idéer äga sin giltighet – trots att den tidigare var verksam under första halvan 1900-talet och den senare under framförallt den andra halvan av 1800-talet. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida dessa teoretikers syn på strategier i sjökriget som fenomen kan anses relevanta i det moderna sjökriget. Slaget om Falklandsöarna i början 1980-talet har betecknats som en av de första drabbningarna till sjöss som utspelats i en modern telekrigsmiljö. Utgångspunkt har varit att studera i vilken utsträckning Corbetts och Mahans teorier kan skönjas i utförandet av den brittiska operationsplanen i Falklandskriget. Genom en kvalitativ textanalys av Mahans och Corbetts litterära verk, och litteratur om dessa, har adekvata indikatorer tagits fram. Dessa har jämförts med en fallstudie som utgjorts av Falklandskriget. Slutsatsen blev att teorierna – och då framförallt Corbetts tankar – äger sin giltighet, om än inte bokstavligen och i varje detalj, men som en övergripande förklaring på vilket sätt framgång i modern sjökrigsföring kan uppnås.</p> / <p>The classic naval theories have been around for a considerable sum of time. Despite of these circumstances the ideas of Julius S. Corbett and Alfred T. Mahan are still regarded to be obligated their validity – even though that the foremost of them was active under the first part of the 1900 and the latter active particularly during the second part of the 1800. The purpose of the paper has been to examine whether these naval thinker view on strategy in naval warfare could be considered to be relevant in the modern naval warfare. The battle for the Falklands islands in the beginning of 1980 have been designated as one of the first encounters on the high seas that was situated in a modern electronic warfare environment. The starting point has been to study in which extension Corbett’s and Mahan’s theories could be notices in the execution of the British campaign plan in the Falklands war. Through a qualitative text study of Mahan’s and Corbett’s literary creation, and literature about them, adequate indicators have been brought forward. These have been comprehended with a case study consisting of the Falklands war. The conclusion where that the theories – particularly Corbett’s thoughts – still posses, if not figuratively and in every aspect, but as an overlooking clarification through in which way the success in modern navel warfare ought to be accomplished.</p>

De klassiska sjökrigsteorierna har åtskilliga år på nacken. Fortfarande anses emellertid Julius S. Corbetts och Alfred T. Mahans idéer äga sin giltighet – trots att den tidigare var verksam under första halvan 1900-talet och den senare under framförallt den andra halvan av 1800-talet. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida dessa teoretikers syn på strategier i sjökriget som fenomen kan anses relevanta i det moderna sjökriget. Slaget om Falklandsöarna i början 1980-talet har betecknats som en av de första drabbningarna till sjöss som utspelats i en modern telekrigsmiljö. Utgångspunkt har varit att studera i vilken utsträckning Corbetts och Mahans teorier kan skönjas i utförandet av den brittiska operationsplanen i Falklandskriget. Genom en kvalitativ textanalys av Mahans och Corbetts litterära verk, och litteratur om dessa, har adekvata indikatorer tagits fram. Dessa har jämförts med en fallstudie som utgjorts av Falklandskriget. Slutsatsen blev att teorierna – och då framförallt Corbetts tankar – äger sin giltighet, om än inte bokstavligen och i varje detalj, men som en övergripande förklaring på vilket sätt framgång i modern sjökrigsföring kan uppnås. / The classic naval theories have been around for a considerable sum of time. Despite of these circumstances the ideas of Julius S. Corbett and Alfred T. Mahan are still regarded to be obligated their validity – even though that the foremost of them was active under the first part of the 1900 and the latter active particularly during the second part of the 1800. The purpose of the paper has been to examine whether these naval thinker view on strategy in naval warfare could be considered to be relevant in the modern naval warfare. The battle for the Falklands islands in the beginning of 1980 have been designated as one of the first encounters on the high seas that was situated in a modern electronic warfare environment. The starting point has been to study in which extension Corbett’s and Mahan’s theories could be notices in the execution of the British campaign plan in the Falklands war. Through a qualitative text study of Mahan’s and Corbett’s literary creation, and literature about them, adequate indicators have been brought forward. These have been comprehended with a case study consisting of the Falklands war. The conclusion where that the theories – particularly Corbett’s thoughts – still posses, if not figuratively and in every aspect, but as an overlooking clarification through in which way the success in modern navel warfare ought to be accomplished.