Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.

Vad är andlighet? Många av oss blandar ihop andligheten med religion, men det är viktigt att skilja på andlighet och religion. Religion är något som vi får lära oss från andra medan andlighet är någonting vi finner djupt inom oss själva.Andlighet hos en människa är ett bejakande av själen. Andlighet är ett uttryck för den del av oss människor som inte har någon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrån en personlig utgångspunkt där jag, som människa mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnämnda. För mig är ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsättning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig är perspektivet på andlighet omvänt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev således att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att ställa mig frågor om detta överhuvudtaget är möjligt? Andlighet är ju på många sätt motsatsen till att bli materialiserad.

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004). Här fann jag att en skål kan vara mycket mer än en skål ochen kopp mer än bara en kopp, vilket också beskrivs och utvecklas väldigt vackert av Soetsu Yanagi i ”The Unknown Craftsman”(Yanagi 1990). Det var en väldigt direkt upplevelse, det var bara bilder i böcker som jag såg, inga ord, och inga ord behövdes. Objekten som jaggillade mest var de som talade om naturen och våra möten med naturen, de var en slagspåminnelse om världens skönhet bortom de mänskliga samhällena. Det var från de härförsta mötena med spirituell keramik som jag visste vad min konst skulle handla om. Ettupptäckande och bejakande av mitt behov av djupare mening i livet. Jag har aldrig upplevt det som viktigt att vara samtida eller att det är viktigt att titta på andra konstnärer och jag har aldrig tyckt det centrala i arbetet ska handla om att göra någonting nytt. Det som är viktigt för mig är poesin, romantiken och värmen, de här är uttryck som ofta dessutom är tidlösa så att jaga det senaste sättet att vara poetisk resulterar oftast i väldigt ytliga och platta verk.I mitt kandidatarbete vill jag trots allt jobba med en för mig ny metod att uppnå poesi och djupoch jag vill då göra det i form av ett kakel. Det som jag uppskattar med kakel kontra objekt är att kakel blir en del av atmosfären i ett rum alltså att de bidrar till att skapa stämningen i rummet. Som keramiker vill jag gärna ha en ganska komplett kunskap om tillverkning av keramik och kakel har jag aldrig jobbat med så det är också ett tillfälle för mig att lära mig mer om hur jag kan tillverka kakel själv.

In recent years, the Internet has exploded with different kinds of social media, where a significant function is to share your life in text and images. This changes how we form our identity, our religious identity included. The aim of this paper was to study how Instagram forms a space for the creation and development of religious and spiritual beliefs. For this purpose, Instagram updates from five women with yoga oriented Instagram accounts have been analyzed in relation to two theories: Paul Heelas’ och Linda Woodhead’s theory of a spiritual revolution and Heidi Campbell’s theory of networked religion. The aim of the study was to explore how these women presented themselves in their Instagram flow and what part religion and spirituality had in their presentations. The method used was thematic content analyses. Four themes were identified: (1) immanent and transcendent religion, (2) the unique self, (3) the holistic idea and (4) thoughts about the universe and the earth. The conclusion when analyzing the data in relation to the selected theories was that religion and spirituality have a central part in the texts that was published with the pictures and that the women expressed and described religion and spirituality in a way that can be understood in accordance with both the theory of a spiritual revolution and the theory of networked religion, especially with references to storied identity, shifting authority and convergent practice.  Nevertheless, some parts of the result couldn’t fully be explained through these theories and there were some parts of the result that showed that the theories might need some development or adjustment, for example regarding gender roles and female religiosity in the contemporary society.

No description available.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses. Bemötande av behoven måste integreras i vården av hela människan. Däremot saknas resurser, tid och kunskap hos personalen för att fylla behoven som människor har. Vårdcentralen kan behöva hjälp från andra resurser i samhället som kan vara ett komplement för att skapa en holistisk vård. En utav de resurserna kan vara kyrkan som med sin profession kan bidra till vårdcentralens arbete med att bemöta människors existentiella och andliga behov. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med personliga intervjuer på två vårdcentraler där vi intervjuade sex personer med olika professioner. Valet av respondenterna grundar sig på en önska att få en större kunskap om studiens ämne. Resultatet visar att det behövs mer kunskap och flera aktörer inom vården och socialt arbete.

Hjärt-kärlsjukdom är sammanlagt den största orsaken till dödsfall i västvärlden. Trots att det förebyggande arbetet har lett till färre insjuknande så är det fortsatt den största dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av sjukdom kan leda till en känsla av att inte längre känna sig hemma i den egna kroppen och vår syn på kroppen påverkar hur vi definierar hälsa och sjukdom. En kroppslig åkomma berör hela människan inte bara kroppen. Vårdvetenskaplig forskning visar att människor med svår sjukdom kan uppleva hälsa då sjukdom inte är något absolut även om den hastigt kan förändra vårt vardagliga liv. Genom att utgå från en holistisk människosyn i vårdandet där kropp själ och ande ses som en enhet kan den existentiella kris som kan upplevas vid sjukdom lindras. Detta blir möjligt genom att använda livsvärldsteorin som ett centralt redskap i vården och i vårt förhållande till patienten. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av en hjärtinfarkt utifrån ett existentiellt perspektiv. Vi har genomfört en litteraturstudie enligt Axelssons modell och analyserat ett urval av tidigare utförda studier inom området. Litteraturstudien visar att många patienter upplevde att hjärtinfarkten medförde stora förändringar i livet.  Det var viktigt att finna en mening i det som hänt samt att förstå vad som orsakat infarkten. Patienterna beskrev den första tiden som en tid då de var i behov av stöd från omgivningen eller en högre makt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor lyssnar till och vågar möta existentiella frågor och den oro som kan väckas hos patienter efter genomgången hjärtinfarkt.

Vad är det som egentligen händer efter döden? Finns det en Gud? Varför skiljer sig religion och andlighet åt i olika länder? Andlighet är någonting som finns inom alla människor, skillnaden ligger i hur stark den är. Västeuropa har blivit en central punkt i världen för ateism och sekularisering. Samtidigt finns det fortfarande är ett högt procentantal troende och religiösa människor i Afrika. Ekonomin och levnadsstandarden är generellt bättre i västvärlden i jämförelse med Afrika. Det lämnar oss med frågan, varför? Således kommer denna uppsats undersöka vilken påverkan monetärt och samhälleligt välstånd har på religiositet och andlighet. Resultatet finner att religiositet går i tre faser. Dessa tre faser kan kallas traditionell religiositet, ateism och postateism. De effekter som kommer av monetärt välstånd, såsom en högre utbildningsnivå och ifrågasättande av religion, bidrar till att länder rör sig framåt i fassystemet. Uppsatsen finner att Malawi befinner sig i den första fasen medan Sverige befinner sig i den tredje fasen på grund av dess monetära välstånd.

Inom hälso- och sjukvården finns ett ökat intresse för andlig vård, vilket har resulterat i mer forskning kring ämnet andlighet. Det finns dock lite forskning som visar hur sjuksköterskan definierar och ger andlig vård. Andlighet är något som bör integreras inom den palliativa vården enligt de internationella och nationella riktlinjer som finns för sjuksköterskans arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor såg på andlighet och hur de tillgodosåg andlig vård. I studien analyserades och sammanställdes nio artiklar om hur sjuksköterskorna såg på andlighet och gav andlig vård. Artiklarna söktes fram i databaser Pubmed, CINAHL, Scopus och Medline. Även manuell sökning genomfördes. Analysen resulterade i att tre huvudteman framkom: (1) sjuksköterskans syn på begreppet andlighet, (2) befrämjande för andlig vård och (3) hinder för att tillgodose andliga behov, subteman presenterades under huvudtema 2 och 3. Vid vårdandet av döende patienter är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser fysiska, sociala, emotionella och andliga behov. Förmedla livsmening, hopp, tröst, att beröra och följa med patienten på resan mot döden är viktigt när sjuksköterskan ger andlig vård. Tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande kunskap kring andlig vård är faktorer som leder till brister inom den andliga vården av döende patienter

This is a qualitative literature analysis aimed at investigating elements of spirituality within the mindfulness practice of MBSR. This is done by looking at different definitions of spirituality, religiosity and mindfulness. I also look at the origins of mindfulness in the MBSR program and compare it to its contemporary religious counterpart to look for which similarities do or don’t exist. I consider the historical and current uses of these concepts to create a necessary background and theory. The study shows that mindfulness and related concepts are often not described in a satisfactory way within literature which creates problems in research. The founder of the MBSR method, Jon Kabat-Zinn, wanted to re-conceptualize Buddhist concepts in a secular context. But the actual inclusion of these elements depends largely on which definitions are used, and on the specific practice situation and instructor and partly on the participants’ own sense of spirituality. I discuss the use of mindfulness in secular and New age type businesses and bring up earlier criticism of mindfulness both from scientists and Buddhists. I also discuss spirituality in a secular context and how the MBSR program can be used by New age spiritual seekers and to fill people’s need for meaning and sense of coherence (SOC) in an individualistic society which is increasingly abandoning traditional religions.