Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 – 55 år med straff på fyra år till livstid. Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten. Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade. Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv. Upplevelsen av retreaten resulterade i viktiga livsstilsförändringar och resurser för fortsatt främjande av personlighetsutveckling för framtiden.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benämner uppsatsen ”Spår av en andlig närvaro”. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien från det mänskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag ställer sedan frågan. Vilka former har det andliga i konsten tagit? Jag söker svaret på detta genom att undersöka hur temat har fortsatt att komma till uttryck i konsten under 1900-talet. Detta gör jag genom en Panofskyinspirerad analys av tre verk skapade av tre konstnärer under denna tidsperiod. Dessa konstnärer är, Hilma af Klint, Monica Sjöö och Ulf Rollof. En grupp gymnasieungdomar får därefter möta konstnärerna samt deras verk för att betrakta, skriva och sedan samtala kring dessa. Jag har då inför elevsamtalet presenterar temat på min uppsats, spår av en andlig närvaro för eleverna. Jag gör en kvalitativ undersökning av dessa bildbetraktelser, samtal och sammanfattar resultaten. Det leder till en avslutande diskussion om konstens trendkänslighet, framtidsbetydelse samt dess pedagogiska värde, särskilt i förhållande till livsfrågor och etiska resonemang.

I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap – om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap. Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst. Han använder således inte termerna kvalitativ eller kvantitativ vetenskap. Martinus avfärdar den akademiska vetenskapen som sådan, så som han uppfattar den. Men i själva verket finns det ju inte bara en sorts vetenskap. Olika ämnesområden följer olika vetenskapsmodeller, men även ett och samma ämnesområde kan studeras utifrån olika vetenskapsteorier och metoder. Jag kommer i min uppsats att diskutera Martinus vetenskapskritik, och den vetenskapstro han menar att de etablerade moderna vetenskapsmännen ägnar sig åt. Samtidigt vill jag diskutera Martinus troskritik, och dessutom kritiskt granska den vetenskapstro som finns hos Martinus själv – hans ”tro” på sin egen vetenskap. Martinus ägnar sig, paradoxalt nog, rätt mycket åt just ”tro”, i sin vilja att besegra densamma. Dock verkar Martinus vara delvis omedveten om problemet själv, och dessutom har tidigare forskning i ämnet helt missat, negligerat, eller helt enkelt inte insett det stora problem som finns här.

<p>Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>.</p><p>Frågorna vi har utgått ifrån är:</p><p>Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>?</p><p>Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?</p><ul></ul><p>Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?</p><p>I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom.</p><p> </p> / <h1>From wood-spirit to catholic saints.</h1><p>Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf</p><p>Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are <em>Gösta Berlings saga,</em> <em>Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>.</p><p>Our questions are:</p><p>What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in <em>Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>?</p><p>What does Lagerlöf do to reconcile them?</p><ul></ul><p>Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how?</p><p>In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.</p>

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

I denna studie görs ett försök att förstå hur tolvstegsprogrammet kan ses som en lärprocess i syfte att uppnå drogfrihet. Studien är kvalitativ, med en hermeneutisk ansats och ett målstyrt urval. Studiens resultat grundas i fem personers upplevelser av tolvstegsprogrammet och hur det hjälpt dem att blidrogfria. Samtliga deltagare har tidigare haft ett beroende av alkohol och droger som de lyckats övervinna med hjälp av tolvstegsprogrammet. Studiens forskningsfrågor syftar till att ta reda på vilka faktorer i tolvstegsprogrammet som hjälper drogberoende att tillfriskna. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade tre faktorer som utmärktes som viktigast för studiens deltagare, vilka var gemenskap, andlighet, samt upprätthållandet av dagliga rutiner. Studien påvisar att tolvstegsprogrammet kan ses som en läroprocess, med sociokulturellt lärande som teoretisk utgångspunkt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Yoga har blivit allt vanligare idag och allt fler nya studior öppnar. Mitt syfte med den här uppsatsen har därför varit att skapa större förståelse varför vissa människor väljer att göra yoga. Metoden som har tillämpats är kvalitativ. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex deltagare: tre yogalärare/instruktörer och tre deltagare på yogakurs. Resultatet visar att respondenterna gör yoga främst för att minska stress i vardagen, för att det ger inre kontakt och mer livskvalité. Med inre kontakt menas att de får mer kontakt med sina känslor och tankar och mer livskvalitet betyder att de anser att de mår bättre och känner sig mer positiva i vardagen. Det som är mest framträdande i studien är respondenternas berättelser om dagens stressepidemi i vårt västerländska samhälle som gör att det är svårt att få ihop livspusslet på alla plan. Jag har främst analyserat intervjuerna med hjälp av Hartmut Rosas teorier om modernitet, acceleration, identitet och alienation. Min slutsats är att Rosa (2014) har rätt i sina teorier om att vi lever i ett samhälle som präglas av vad Rosa kallar den autodynamiska (tekniska, sociala, personliga) accelerationen, vilken skapar alienation (förfrämligande). Han menar även att vi sliter med våra allt längre att-göra-listor, och att vi hinner göra allt mindre av det vi verkligen vill fast vi lever i västerländsk frihet. Rosa hävdar att vi känner oss vilsna i många avseenden i livet och att vi glömmer vad vi anser viktigt och vem vi vill vara. Det resulterar i stress och utmattning och han menar också att dagens höga acceleration gör att vi letar efter en avsiktlig broms för att dämpa vår vardagliga stress. Yoga tycks vara det för respondenterna i min studie. / Yoga exists in many different fields today and many new yoga studios open. My purpose has been to create a greater understanding due to why people choose to practice yoga. Throughout this text, I ask: what motives there are to practice yoga? What experiences does yoga give in relation to the rest of your life? Could there be any reasons in our Swedish western society to why people would like to practice yoga? Is yoga spirituality/religion? The method that has been used is a qualitative study with semi-structured interviews with six persons, three yoga teachers/instructors and three people participating in yoga classes. The result shows that the respondents practice yoga mostly to lower their everyday stress level, to get better contact with themselves and increased their life quality. The most central part of this study is the respondent's stories concerning today's stress epidemic in our western society which makes it hard to balance the life puzzle on different levels. I have foremost analyzed the climate in today's society with Hartmut Rosas theories about modernity, acceleration, identity, and alienation. My conclusion is according to Rosas (2014) theories that we have ended up in the autodynamic (technical, social, personal) acceleration that creates alienation (estrangement). We work hard with our to-do-lists that keep on getting longer and have less and less time to do what we actually want even though we have our western freedom. This results in a society where people feel lost in all parts of life and we forget what we value and who we want to be which results in stress and exhaustion. Rosa (2014) argues that the high acceleration in today's society makes people look for an intentional brake and yoga seems to be this for the respondents.

Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas förhållande till och sökande efter religion och andlighet i en postmodern europeisk kontext, där kommuniteten Taizé, belägen i Frankrike, tjänar som exempel på ett fenomen. Ett fenomen av andlighet och religion i en postmodern och sekulariserad samtid, vilka tillsynes är väsensskilda. Med hjälp av en fältstudie i Taizé samlades empiri in för att kunna svara på frågorna vad besökare där söker efter, vad som driver dem dit och hur detta är förenligt med deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med sju personer samlades deras berättelser in, och tolkades och analyserades influerade av en narrativ analysmetod. En metodisk ansats vald för att kunna komma åt den personliga upplevelsen och erfarenheten, ett ovanligt perspektiv inom fältet. Genom postmoderna och religionspsykologiska teoretiska perspektiv samt tidigare forskning kring pilgrimsresor, religion och sekularisering i Europa och ungdomars syn på religion i Sverige, förankrades, kontextualiserades och genomlystes de personliga berättelserna. Resultaten visar på en komplex relation mellan sekularisering, postmodernitet och religion – ej uteslutande varandra, utan istället formande nya sätt att tro och utöva religion eller spiritualitet. Studien visar också att det bland informanterna finns ett stort behov av vägledning, trygghet, reflektion samt en plats att mötas och diskutera stora livsfrågor, något som ej premieras i en postmodern kontext och som de saknar i sina dagliga liv.

Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna. / Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.

Carl Lindhagen (1860-1946) is one Sweden’s most productive members of Parliament in history. Under his time in the second- and first chamber he wrote a total number of 1011 bills. He was in his time known as a freethinker and utopist, and furthermore as a driving force behind several issues for example Norrlandsfrågan (against the purchase of homesteads by the forest industry in northern Sweden), women’s suffrage and for peace and disarmament. In 1922, Carl Lindhagen put forth a proposal to the First Chamber in which he pleaded for the Lutheran doctrine in Sweden's state church, to be replaced by Christianity. What the proposal meant and how it would be implemented has not, what I have been able to find, been investigated before. Based on Lindhagens bill, the thesis aims to examine Carl Lindhagen's views on spirituality, Christianity, and ethics and to incorporate them into his view of society. A special focus is placed on the school's role in Lindhagen's future vision. The overall question for the study is whether Carl Lindhagen's ideas have been implemented today, already passed or even utopian demands which are still waiting to be articulated and applied? The method for the survey is taken from Mats Alvesson's and Kaj Sköldberg's aletic hermeneutic approach, where the hermeneutic circle oscillates between pre-understanding and understanding. The theoretical edifice for the thesis is that empiricism, facts, can never be distinguished from the interpretation, the understanding, but instead is the result of it.The result of the survey is that Lindhagen's view of Christianity was inspired by Viktor Rydberg and Tolstoyanism. For Lindhagen, Christianity meant the truth about a social ethic, which Jesus, but also previous philosophers and founders of religion, had taught. Man carried the truth within himself, but he risked being lost if he only pursued power and material possessions. Instead, spirituality, the virtues, needed to be cultivated. Truth and spirituality would direct man toward the "good will," the will to do good, which I associate with Jennifer A. Herdt's concept of excellence-prior eudaimonism. Through the moral development of individuals, society also became moral. To get there, the school needed to be transformed from a study- to an education school in the Bildung tradition. Which in turn would create a classless society where individuals could, through dialogue, organize society to the best of their ability. My understanding is that Lindhagen's view of society can be described as deliberative democracy. It also touches on Jennifer A. Herdt's dialogical humanism.In conclusion, Lindhagen's view that an equal and democratic society can not only be created through material prosperity but must also be based on the moral aspirations of individuals is still relevant and has its advocates in the contemporary ethical debate.