Bakgrund: Ett omvårdnadsvetenskapligt synsätt är att se människan som en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad ska, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, utgå från en helhetssyn på människan. Trots detta försummas andlighet hos patienter på grund av bristande utbildning och förståelse av begreppet andlighet samt organisatoriska begränsningar. En vanlig uppfattning är att religion och andlighet ses som synonymer, trots att andlighet är ett vidare begrepp. Syfte: Att beskriva hur svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet. Metod: En litteraturöversikt av tio kvalitativa artiklar där analysen har inspirerats av innehållsanalys. Resultat: Svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet genom att vara i behov av relationer till sig själv, andra, Gud/Högre makt samt till naturen. Det uttrycks även genom att vara i behov av kunskap och information om sin sjukdom och behandling. Sökandet efter mening med livet uttrycks genom att patienterna finner mening genom relationer till andra och till Gud/Högre makt samt genom att hjälpa andra. Vid svår sjukdom uppstår tankar om livet och döden där en omvärdering av livet sker. Att känna hopp uttrycks genom en kamp för överlevnad eller som en kamp för att hinna uppnå mål i livet. Slutsats: Det råder oklarhet kring begreppet andlighet, vilket gör det svårt för sjuksköterskor att uppmärksamma andliga behov hos patienter. Andligheten är ett vidare begrepp än att endast innefatta religion och patienter uttrycker sin andlighet genom behov, att känna hopp och existentiella funderingar. Klinisk betydelse: Den här uppsatsen hoppas bringa viss klarhet i hur patienter uttrycker sin andlighet och då även vad patienterna applicerar på begreppet andlighet. Kunskapen om hur patienter uttrycker sin andlighet finns och behöver implementeras i utbildning och verksamhet. / Background: In Sweden, one nursing scientific approach is to view the human as a unity of body and spirit. Nursing should, according to The National Board of Health and Welfare, be based on a holistic approach, yet spirituality is neglected in the care of patients due to lack of education, difficulties in defining the concept of spirituality and organizational constraints. A common comprehension is that religion and spirituality are used interchangeably, although spirituality is a broader concept. Aim: To describe how severely ill patients express their spirituality. Method: A literature review of ten qualitative articles in which the analysis was inspired by content analysis. Findings: Severely ill patients express their spirituality through being in need of relationships with oneself, others, God / Higher Power and nature. Spirituality is also expressed by being in need of knowledge and information about their illness and treatment. The search for meaning in life is expressed by the patients to find meaning through relationships with others and with God / Higher Power, and through helping others. During severe disease thoughts about life and death occur and a reassessment of life takes place. The sense of hope is expressed by a fight for survival or as a fight to achieve goals in life. Conclusion: There is uncertainty about the concept of spirituality, making it difficult for nurses to pay attention to spiritual needs of patients. Spirituality is a broader concept than to just include religion, and patients express their spirituality through needs, to feel hope and existential issues. Implications for practice: This literature review might bring some clarity into how patients express their spirituality and how patients perceive the concept of spirituality. The knowledge about how patients express their spirituality already exists and needs to be implemented in education and in healthcare.

Bakgrund Människors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan? Syfte Syftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom. Metod Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren. Resultat Artiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat. I nitton fall av totalt trettiotvå olika resultat fanns ett till synes positivt samband mellan andlighet och/eller religion och hälsotillstånd, i fem fall verkade religion och andlighet påverka negativt och i åtta fall kunde inga slutsatser dras. Slutsats I en klar majoritet av studierna var religiositet och andlighet någonting som påverkade hälsotillstånd positivt och som fungerade stödjande för människor som drabbats av sjukdom. Resultatet manar omvårdnadspersonal att vara lyhörda för och införstådda i människors religiositet och andlighet, samt uppmärksamma dessa människors eventuella behov av stöd inom detta område.

Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Bakgrund: Den palliativa vården ska ges genom att se patienten utifrån fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner. Studier visar att patienter inte fått sina andliga behov uppfyllda i sjukvården och att det kan leda till depressiva symtom och en minskad känsla av mening och fridfullhet. I livets slutskede finns skäl att tro att andliga frågor och behov kan tillta. Eftersom sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden och arbetar nära patienten behövs kunskap kring deras erfarenheter av att möta patienters andliga behov. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta behovet av andlighet hos patienter i ett palliativt skede. Metod: Examensarbetet har genomförts som en litteraturstudie och är baserad på 12 artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: I resultatet identifierades tre teman, religiösa aspekter av den andliga omvårdnaden, mötet med patienten samt utmaningar och förutsättningar. Under respektive tema urskildes subteman, vilka var religiösa riter/handlingar, ta hjälp av andra, respektera patientens trosuppfattning, kommunikation, relationsbyggande, andlig omvårdnad som en del av fysisk omvårdnad, praktiska utmaningar och förutsättningar och sjuksköterskans personliga utmaningar och förutsättningar. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av att ge andlig omvårdnad skilde sig åt runt om i världen och att de religiösa trosuppfattningarna i landet kunde speglas i vården. Sjuksköterskornas relation och hur de kommunicerade med patienten visade sig vara väsentligt för att kunna förse patienten med den andliga omvårdnad de behövde. I vården finns utmaningar som exempelvis tidsbrist, hög arbetsbelastning samt okunskap, vilket påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskorna kunde möta patienternas andliga behov. / Background: Palliative care should be provided by considering the patient from physical, psychological, social, and spiritual dimensions. Studies show that patients have not had their spiritual needs met in healthcare, which could lead to depressive symptoms and a decreased sense of meaning and peace. At the end of life, there is reason to believe that spiritual questions and needs may increase. Since nurses have the nursing responsibility and work closely with the patient, knowledge about their experiences of meeting patients spiritual needs is necessary. Aim: To explore nurses’ experiences of meeting the spiritual needs of patients in a palliative stage. Method: The thesis has been conducted as a literature study and is based on 12 articles with a qualitative study design. Results: Three main themes were identified in the results: religious aspects of spiritual care, the encounter with the patient and challenges and prerequisites. Under each main theme, sub-themes were identified, which were religious rituals/acts, seeking help from others, respecting the patients’ beliefs, communication, building relationships, spiritual care as part of physical care, practical challenges and prerequisites, and the nurses’ personal challenges and prerequisites. Conclusion: Nurses' experiences of providing spiritual care varied around the world, and the religious beliefs in the country could be reflected in the care. The nurses' relationship and communication with the patient proved to be essential in providing the spiritual care they needed. In healthcare, there are challenges such as lack of time, high workload, and lack of knowledge, which affected the extent to which nurses could meet patients' spiritual needs.

Bakgrund: Tro är en kraftkälla och kan förknippas med framtidshopp. Tro kan ge tröst samt hjälpa individen att hantera rädsla och osäkerheten. Ett besked om en cancerdiagnos kan leda till kognitiva, beteendemässiga och emotionella påverkan hos patienten, därtill medföra olika andliga behov hos patienten, så som tillit, hopp, förlåtelse, att tro på något högre och ett meningsfullt liv. Om dessa behov tillgodoses kan det leda till minskad lidande för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av trons betydelse vid svåra besked så som att få en cancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med en fem stegs analysmodell. Resultat: Patientupplevelser presenteras i fyra kategorier: En hjälp för att hantera sjukdomen, Relation med Gud, Andlighet och andlig omvårdnad och Cancersjukdomens positiva och negativa påverkan. Tio subkategorier framkom: Att hantera cancersjukdom, smärta och skrämmande upplevelser genom tillit på Gud, Patienternas existentiella dimensioner och deras upplevda rädsla, Patienternas sökande och behov av att hitta mening med livet, Det är Guds vilja att drabbas av sjukdom och att bli botad, Förändrad relation med Gud på grund av cancersjukdom, Relation med andra troende och patienternas upplevda effekt av religiösa texter, Patienternas upplevda effekt av andlighet, Upplevelser om otillfredsställande andlig vård vid omvårdnad, Den individuella upplevda påverkan av cancersjukdom och Cancersjukdomens påverkan på familjerelation och vänskap. Konklusion: Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att tron var en kraftkälla för att hantera cancerdiagnos. Relation med Gud hade stor betydelse för patienter som drabbats av cancer. Det framkom även att andlighet underlättade för patienter att gå vidare med livet. Brist på tid och vårdmiljö visade sig vara ett hinder vid tillhandahållande av andlig vård. / Background: Faith is a source of strength and can be associated with hope for the future. Faith can provide comfort and help the individual deal with fear and uncertainty. A message about a cancer diagnosis can lead to cognitive, behavioral and emotional effects in the patient, in addition to this bringing about various spiritual needs in the patient, such as trust, hope, forgiveness, to believe in something higher and a meaningful life. If these needs are met, it can lead to reduced suffering for thepatient. Aim: To describe patients' experiences of the importance of faith in difficult news such as receiving a cancer diagnosis. Method: A literature study in which eight qualitative articles were included. The articles were analyzed using a five-step analysis model. Findings: Patient experiences are presented in four categories: A help to deal with the disease, Relationship with God, Spirituality and spiritual care and Cancer's positive and negative impact. Ten subcategories emerged: Dealing with cancer, pain and frightening experiences through trust in God, Patients' existential dimensions and their perceived fear, Patients' search and need to find meaning in life, It is God's will to suffer from illness and to become cured, Changed relationship with God due to cancer, Relationship with other believers and patients' perceived effect of religious texts, Patients' perceived effect of spirituality, Experiences of unsatisfactory spiritual care in nursing, The individual perceived impact of cancer and The impact of cancer on family relationships and friendships. Conclusion: The patients in this literature study felt that faith was a source of strength in dealing with a cancer diagnosis. Relationship with God was of great importance to patients affected by cancer. It also emerged that spirituality made it easier for patients to move on with life. Lack of time and care environment was found to be a barrier in the provision of spiritual care.

Mellan den sinnesvidgande upplevelsen och vår ständigt pågående vardag existerar ett spännande gränsland. Ett gränsland där arkitekturen kan ha en stor inverkan, där arkitekturen kan skapa en plats för en spontan introspektion. En plats som inte har några inneboende förväntningar eller är kategoriserande. Det är det här gränslandet som jag vill undersöka, och med det här examensarbetet skapa en spirituell samlingspunkt i en både urban och sekulariserad kontext, utan de dogmer eller de associationer som ofta hör till religioner. I dag ser vi att det är en större del av vår befolkning som ser sig själva som sekulariserade, det är därmed viktigt att vi då kan skapa mötesplatser för, inte bara de, utan alla personer i vårt samhälle. Mötesplatser för att kunna ventilera existentiella tankar, men även för att känna en tillhörighet och gemenskap. Därmed är målet att skapa en plats för kontemplation som upplevs lika tillgänglig, naturlig och inkluderande som religiösa rum är för deras egna medlemmar. Vi behöver ett mer naturligt komplement till religiösa byggnader som kyrkan där vi som människor kan samlas oavsett tro och bakgrund för att också fira viktiga händelser och milstolpar i livet. Samt att vi behöver skapa neutrala rum där vi kan tillåtas vara just andliga, kontemplera och varva ned, utan att behöva tillskriva oss en religion. / There is an intriguing boundary between the sensual and sensory experience and our everyday life, and in this boundary architecture can have a big influence. Here, architecture can create a place for spontaneous introspection, without any inherent expectations nor being categorical.
 I want to explore this threshold and, with this thesis, create a spiritual meeting point in an urban and secular context, without the religious dogmas or associations that often belong to this kind of place. In today's society, an increasing number of people see themselves as secularized, which is why it is important to be able to create meeting places for these people to vent their existential thoughts, but also for them to feel connected to others in the same process. So the goal is to create a place for contemplation that is as accessible, natural, and inclusive as religious space is for their members. We need a more natural complement to religious buildings where we as human beings can come together regardless of faith or background and also be able to celebrate important events and milestones in our lives. We need to create neutral spaces where we can be allowed to be just spiritual, contemplate, and unwind, without having to ascribe to a specific religion.

Bakgrund: Sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella frågor. Då patienter i livets slutskede befinner sig på vanliga vårdavdelningar behöver allmänsjuksköterskan kunskap om andlighet i livets slutskede, särskilt då patienter inte får stöttningen som önskas från sjukvårdspersonal i andliga frågor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse för patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen utfördes i olika databaser. Artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades och tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades för att sedan sammanställas till studiens resultat. Resultat: Två teman framkom: Inge trygghet och styrka och inge skuld, tvivel och rädsla. Trygghet och styrka innefattades av hopp om liv efter döden, lämna kontrollen till en högre makt, acceptans, mening, frid, försoning, och en vilja att hjälpa andra. Skuld, tvivel och rädsla kunde grunda sig i att sjukdomen sågs som ett straff eller att högre makter skulle ha kontroll över situationen. Djup smärta, förtvivlan och desperation var betydelsen av andlighet för en del patienter. Konklusion: Andlighet hade olika betydelse för olika individer. För vissa betydde andlighet trygghet eller styrka, för andra skuld, tvivel eller rädsla. / Background: Nurses feel unsure while meeting patients at the end of life and are lacking competence in spiritual and existential questions. Since patients at the end of life are cared for at regular care units the general nurse need knowledge about spirituality at the end of life, especially when patients don’t receive the support they wish for in spiritual issues from healthcare professionals. Aim: To describe the meaning of spirituality for patients at the end of life. Method: A literature review based on scientific articles. The data were collected from different data bases. Articles that answered the aim were quality controlled and ten articles were included in the study. The results of the articles were analysed, themed and then put together to form the result of this study. Result: Two themes appeared: instil comfort and strength and instil guilt, doubts and fear. Comfort and strength covered hope of an afterlife, leaving the control to a higher power, acceptance, meaning peace, reconciliation and a will to help others. Guilt, doubts and fear were based on that the disease was considered to be a punishment or that higher powers had the control of the situation. Deep pain, despair and desperation were the meaning of spirituality for some patients. Conclusion: Spirituality had different meanings to different individuals. For some spirituality meant comfort or strength, for others it meant guilt, doubts or fear.

This study examines Swedish therapists' perception of spirituality and the meaning it has forclients in the twelve step program. The following study is based on eight different qualitativeinterviews with drug and alcohol therapists at eight different private and state owned addictionfacilities in southern Sweden. The results show that the therapists view spirituality as a crucialpart in the twelve step program, as without it clients can't obtain and remain sober. Theconclusion of the study shows that by attending the twelve step program and forming apersonalized perception of spirituality, clients use the new community as a way to achieveself-awareness and find a new meaning in life. The study emphasizes that to continue being thehighly favored treatment method in southern Sweden, and the recommended program foraddiction by the social board of directors, it needs to evolve in the secular Swedish context it isused in.

Titel: Patienters erfarenheter av andlighet i palliativ vård. Bakgrund: Andlighet kan vara väldigt olika saker från person till person vilket gör andlighetens betydelse diffus. Länge har andlighet varit direkt kopplat till religion, vilket egentligen bara är en del av andlighet. Behovet av andlighet träder fram som en viktig del när patienter stod inför livets slut. Det noteras även att sjuksköterskor anser att andlighet är viktigt i vården, men andlighet adresseras sparsamt på grund av olika faktorer. För att främja andligt välbefinnande i vården betonades sjuksköterskors bemötande och egenskaper.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenhet av andlighet i palliativ vård.   Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl och APA PsycInfo. Analysen genomfördes utifrån Fribers femstegsmodell.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. De tre underkategorierna var: Betydelse av andliga behov, relations till sig själv och andra och tron ger hopp.   Konklusion: Patienternas andlighet hjälpte till vid svåra situationer som uppkommit på grund av sjukdomen. Andligheten kunde också vara relaterad till något negativt för patienten. En ökad förståelse av andlighet bland sjuksköterskor ger patienter bättre omvårdnad. / Title: Patients experiences of spirituality in palliative care. Background: Spirituality can vary greatly from person to person, making the meaning of spirituality diffuse. For a long time, spirituality has been directly linked to religion, which is actually just one part of spirituality. The need for spirituality emerges as a crucial aspect when patients face the end of life. It is also noted that nurses consider spirituality important in healthcare, but spirituality is addressed sparingly due to various factors. To promote spiritual well-being in healthcare, the importance of nurses' approach and qualities was emphasized.    Aim: The aim of the study was to describe patients experiences of spirituality in palliative care.   Methods: The literature review was based on ten qualitative studies. The database search was conducted in Pubmed, Cinahl, and APA PsycInfo. The analysis was performed using Friberg's five-step model.    Results: The analysis resulted in three categories and five subcategories. The three subcategories were: meaning of spiritual needs, relationship to oneself and others, and faith provides hope.   Conclusion: The patients spirituality assisted in navigating challenging situations arising from the illness. However, spirituality could also be linked to negative experiences for the patient. Enhanced understanding of spirituality among nurses contributes to improved patient care.

Bakgrund: Varje år avlider cirka 90 000 människor i Sverige. 79 procent av dessa individer får brytpunktsamtal. Det innebär att patienter övergår från en kurativ vård till palliativ vård. Under palliativ vård möter sjuksköterskan frågor om existensen och döden. Majoriteten av människorna i världen är religiösa och människor tenderar att söka sig till religion/andlighet i livets slutskede. Det är viktigt att få kunskap om dessa upplevelser så att patienternas behov kan tillgodoses. Syfte: Att belysa upplevelser av palliativ vård hos patienter med religiös/andlig trosuppfattning. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod där innehållet har analyserats med en induktiv ansats. Data samlades genom Cinahl och Pubmed. Resultatet formades med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att finna sätt att väcka och stärka hoppet med hjälp av trosuppfattningen och sociala nätverk, Att finna acceptans i livets slutskede och inför döden, Att förändra sitt tankesätt utifrån sin trosuppfattning och sjukdom. Slutsats: Litteraturstudien belyser vikten av den enskilda individens upplevelse av sin trosuppfattning när patienten vårdas palliativt. Detta är särskilt viktigt när det gäller de existentiella frågorna som ställs under den palliativa vården. Studien belyser även att vårdpersonalen behöver utbilda sig i olika trosuppfattningar så att de existentiella frågorna kan besvaras.