Världen har alltid varit social och miljömässigt föränderlig, men den post modernalivsstilen och ingripandet på naturens rytmer har påskyndat den omvälvande förändringensom vi upplever idag. Klimatförändring och miljöförstörelse i denna bemärkelse har attgöra med den samtida sekulära förståelsen av människans relation till naturen och denonödiga utvinningen av naturliga resurser. Klimatrörelsen med utgångspunkt ivetenskapliga och traditionella kunskaper utvecklar en ideologisk plattform och enekologisk helhetssyn för att förändra tanke- samt handlingsmönster, och motverkaklimatförändringens förödelser som ett preludium i skapandet av en hållbar framtid. Syftet med denna studie är att kartlägga de filosofiska spår av urfolks visdomar som kanfinnas i dagens klimatrörelsers principer och övertygelser. Ett annat syfte är att reda utden traditionella filosofins roll i de nutida progressiva sociala rörelserna samt att avgöraom dessa världsbilder utgör relevanta tillägg eller alternativa till ett nytt perspektiv somkan leda mänskligheten ur en överhängande klimatkollaps. För att uppnå syftet med denhär studien har en resumé av olika urfolks världsbilder samt av samtida miljö-ochklimatrörelser verksamma i Sverige och i världen insamlats. Den kvalitativa metoden iform av en diskursanalys används i undersökningen för att koppla materialet till de temansom undersöks och dra fram ett nyanserat resultat. Resultatet visar att ekologiska idéer om att se världen som ett sammanlänkat system, attrespektera och bevara mångfald och återställa balans och harmoni med naturen ärfilosofiska beståndsdelar som kan spåras till urfolks världsbilder. Dessa kopplas dessutomtill principer och miljömässiga ståndpunkter hos de olika grenarna av de nutida klimatrörelserna. Det faktum att dessa filosofiska element inspirerar till en miljömässigt sundlivsstil och en hållbar utveckling gör detta till relevanta alternativa/tillägg till modernttänkande och livsstil. En kort analys och tillämpning av undersökningens resultat medutgångspunkt av Durkheims teori The social as sacred bekräftar den traditionellafilosofins giltighet och relevans i dagens miljö och sociala verklighet.

Syftet med denna uppsats skriven i livsåskådningsforskning under ämnet systematisk teologi, är att generera kunskap om vad som skiljer upplevelsen av bönen Fader vår, egenformulerad bön och bön genererad via artificiell intelligens (AI). Relationen mellan människa och maskin, andlighet och teknologi studeras med särskilt fokus på hur AI kan komma att påverka upplevelsen av den kristna praktiken bön. Uppsatsen ämnar besvara följande forskningsfråga: Hur skiljer sig upplevelsen av att be en egenformulerad bön, en personligt anpassad AI-bön och att be Fader vår? Metoden för studien är att tio intervjupersoner genomfört en övning under fem dagar där man bett på tre sätt. För det första har deltagarna bett den traditionella bönen Fader vår, för det andra har man bett egenformulerad bön och för det tredje har man bett med hjälp av ett AI-verktyg. Efter en introduktion har var och en av deltagarna genomfört övningen och fört egna noteringar över sina upplevelser. När övningen genomförts har enskilda intervjuer genomförts. Resultatet har dokumenterats och förts in i uppsatsen och därefter analyserats och diskuterats. Det kan konstateras att deltagarna, som alla har frikyrklig bakgrund, har haft allra störst vana vid den egenformulerade bönen. Bönen Fader vår har funnits med deltagarna under varierande del av deras liv om än inte så självklart i den personliga andakten och den AI-stödda bönen har för samtliga deltagare först skett i samband med denna studie. Slutsatsen av uppsatsen ger vid handen att upplevelsen av bön med hjälp av artificiell intelligens kan leda i en imaginär och individualiserad riktning vad gäller framtida utlevnad av bön och andlighet.

Syftet med denna uppsats är att hitta en förklaring till varför andliga healinginriktningar med tiden upphör att kunna bedömas som andliga. Undersökningen tar avstamp i hypotesen att socialpsykologiska skäl ligger bakom. Den tidigare forskningen, gjord av Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, samt en tidigare uppsats skriven av undertecknad, behandlar därför socialpsykologi med koppling till rörelser. Arbetet undersöker healingorganisationen Reconnective Healing som tidigare kategoriserats som andlig men som nyligen genomgått organisatoriska förändringar. Forskningsfrågorna berör vilka förändringar som skett och vart organisationen idag kan placeras begreppsmässigt. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge samt Anton Geels och Owe Wikström samt deras begreppsdefinitioner av andlighet, sekt, kult, religion och nyreligion. Även teorier kring socialpsykologi, av Lars Svedberg och Björn Nilsson, presenteras. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer av Reconnective Healingutövare, samt komparativ analys. Resultatet visar att organisationen rört sig från andlighetsbegreppet och närmat sig begreppet nyreligion. De organisatoriska förändringarna tycks bottna i grundaren Eric Pearls vilja att minska pluralistiska synsätt inom organisationen genom att exkludera medlemmar samt strama åt regler och riktlinjer. Vidare tyder resultatet på att organisationer generellt kanske aldrig kan klassificeras som andliga då socialpsykologin inom gruppsammansättningar skapar faktorer som strider mot det mesta som definierar andlighet. / The purpose of this essay is to find a reason to why spiritual healing movements in time tend to fall outside the concept of spirituality. The hypothesis for this work is that it happens due to the social psychology within  group constellations. Therefore the previous research, by Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, and an earlier essay written by me, focuses on social psychology with connections to movements of different kinds. The essay investigates the healing organization Reconnective Healing, which has been categorized as spiritual but might not be anymore, due to some recent organizational changes. The research questions focus on what kind of changes has happened and where the organization can be placed in a concept categorisation today. The theoretical background is based on Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge and Anton Geels and Owe Wikström. It consists of the concept definitions of spirituality, cult, sect, religion and new religion. Moreover, theories evolving social psychology, by Lars Svedberg and Björn Nilsson, is presented. The method used is comparative analysis and qualitative interviews of Reconnective Healing Practitioners. The result shows that the organization has moved from the concept of spirituality towards the concept of new religion. The cause of the organizational changes seems to be the founder, Eric Pearls will to decrease pluralistic views within the organisation, by excluding members and tighten the rules and guidelines. Moreover, the result indicates that organisations in general might never be able to be categorised as spiritual since the social psychology within group constellations creates factors that contradict most contents within spirituality.

Around 1900 an interest towards non-Christian spirituality could be observed in Swedish society. There have been studies in spirituality, but little attention has been given in considering the circulation and transcultural exchange of knowledge production. The aim of this thesis is to show how knowledge of alternative spiritualty was constructed by the press’ description of encounters between spiritual go-betweens from India and America and the Swedish public between 1899 and 1926. By studying articles from daily papers, I propose that actors from diverse cultures, Swedish institutional arenas, and the public had a crucial part in the knowledge production of alternative spirituality. I argue that in the process of circulating and reformulating knowledge, a narrative was created: a mediation of alternative spirituality, custom-made and conducive for the Western audiences and their needs.

<p>An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of “healing” <em>(swed: helande)</em>, on the other hand to being “whole” <em>(swed: hel);</em> body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it’s rooted in Christian thought. Events were experienced by participant observation as far as possible and theoretical/theological issues addressed in interviews with initiators, as well as extracted from some current literature. The material was analysed from a hermeneutically inspired stance, addressing different possibilities of interpretation. The study found that the material could be roughly divided into two groups; one turning back toward patrimony and lost traditions for renewed nourishment and enhanced experience, the other turning toward foreign or newer religious/spiritual traditions and movements, applying new practices and concepts. It was noted that current theological discussion of innovation was lagging far behind what was actually being performed in various parishes. Theological debate also seemed to neglect the concept of “healing”, while this aspect came across as being of major importance in most observed events. Theory and practise seemed to live in separate realities. Although lacking in clarity, in common grounds and common values, the Swedish Church was seen to offer a broad and interesting range of holistic experiences, with or without Christian connections.</p>

<p>I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria.</p><p>Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området.</p><p>Följande frågeställningar besvaras i studien:</p><p>1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag?</p><p>Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet.</p><p>2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet?</p><p>Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen.</p><p>3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp?</p><p>Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering.</p><p>4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet?</p><p>I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris.</p><p>5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age?</p><p>Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.</p>

<p>Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.</p><p>Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen.</p><p>Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats:</p><p>• Vem är detta ”fenomen”, hur ser hennes andliga liv ut?</p><p>• Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro?</p><p>• Hur kan man se på idolen/förebilden Carola?</p><p>• Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång?</p><p>En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna. Med eller utan Guds hjälp så har hon på något vis lyckats slå sig fram i den tuffa artistbranschen. Precis som titeln på låten hon tävlade med i Aten, ”Invincible”, oövervinnelig, för hon med sig ett budskap om att hon är just detta, i det mesta hon tar sig för. Hon verkar ha en stark drivkraft och, som jag personligen tror, måste den ha med hennes religiositet att göra. Hon verkar drivas av tanken att hon ska bli en övervinnare och detta har bidragit till hennes enorma framgångar. Det går inte att bestämma just vad som orsakat hennes framgång, kanske är det en blandning av stor talang, envishet, hoppfullhet och Guds hjälp. Det kan nog ingen annan än Carola svara på, om ens det, och tyvärr hade jag ingen möjlighet att intervjua henne. Men tro och framgång i Carolas fall hör nog väldigt väl samman. Enligt mig och det jag kommit fram till i uppsatsen finns det nästan något övernaturligt och oförklarligt som driver henne framåt. Detta är ju naturligtvis en tolkningsfråga, i denna fråga finns det nog inga rätt eller fel.</p><p>Men i frågan huruvida tro kan ha betydelse i jakten till framgång vill jag våga påstå att den kan ha väldigt stor betydelse, eftersom tron gör oss till de människor vi är.</p>

An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of “healing” (swed: helande), on the other hand to being “whole” (swed: hel); body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it’s rooted in Christian thought. Events were experienced by participant observation as far as possible and theoretical/theological issues addressed in interviews with initiators, as well as extracted from some current literature. The material was analysed from a hermeneutically inspired stance, addressing different possibilities of interpretation. The study found that the material could be roughly divided into two groups; one turning back toward patrimony and lost traditions for renewed nourishment and enhanced experience, the other turning toward foreign or newer religious/spiritual traditions and movements, applying new practices and concepts. It was noted that current theological discussion of innovation was lagging far behind what was actually being performed in various parishes. Theological debate also seemed to neglect the concept of “healing”, while this aspect came across as being of major importance in most observed events. Theory and practise seemed to live in separate realities. Although lacking in clarity, in common grounds and common values, the Swedish Church was seen to offer a broad and interesting range of holistic experiences, with or without Christian connections.

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria. Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området. Följande frågeställningar besvaras i studien: 1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag? Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet. 2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet? Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen. 3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp? Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering. 4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet? I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris. 5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age? Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.