Bakgrund: Samtidigt som andligt utövande hos personer med psykossjukdom påverkar faktorer såsom välbefinnande, återhämtning och läkemedelsföljsamhet upplever dessa patienter att den andliga dimensionen inte tas i beaktning av sjuksköterskan i omvårdnaden. För att förbättra den holistiska omvårdnaden är det således av vikt att få en ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Syfte: Att beskriva psykiatrisjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Betydelse: Genom att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av andlig omvårdnad hos patienter med psykossjukdom kan vi öka vår kunskap kring hur den andliga dimensionen kan integreras i omvårdnaden. Resultat: Tre huvudteman formulerades: Sjuksköterskans förutsättningar; Definitionen av andlighet, Sjuksköterskans egna trossystem, Sjuksköterskans personliga egenskaper. Hindrande faktorer; Kunskapsbrist, Strukturella faktorer, Stigma. Främjande faktorer; Vårdrelationen, Livsberättelsen som verktyg, Andligt empatiskt förhållningssätt, och Betydelsen av klinisk erfarenhet. Slutsats: Andlighet i vårdkontexten behöver definieras och andlig omvårdnad behöver utformas och implementeras i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver kunna prata om den andliga dimensionen och ha självkännedom om den egna andligheten. Sjuksköterskor behöver ha kunskap i kulturell och religiös normativitet samt hur andliga uttryck kan skiljas från psykotiska symtom, vilket behöver integreras i läroplanen. / Background: Whilst practicing spirituality among people with psychotic illness affects factors such as well-being, recovery and compliance, the experiences of these patients is that the nurse does not take this dimension into consideration in the nursing care. To improve holistic care, it is therefore of importance to increase knowledge revolving the nurse’s experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Aim: The aim of this study was to describe psychiatric nurses’ experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Method: A qualitative literary study with a systematic approach. Meaning: By examining the psychiatric nurses’ experiences of spiritual care amongst patients with psychotic illness, we hope to increase the knowledge in how the spiritual dimension can be integrated into nursing care. Result: Three main themes were formulated: The nurses' prerequisite qualification; The definition of spirituality, The nurses' own belief system, The nurses' personal presumptions. Impeding factors: Lack of knowledge, Structural factors, Stigma. Promoting factors; The nurse-patient relationship, The life story used as a tool for continued care, The spiritual empathic approach, and The importance of clinical experience. Conclusion: Spirituality in the context of care needs to be defined, and spiritual care needs to be adequately shaped and applied in nursing. Nurses need to be able to discuss the spiritual dimensionand possess a self-awareness regarding their own spirituality. Nurses require knowledge concerning cultural and religious normativity, and how displays of spirituality can be distinguished from psychotic symptoms, which needs to be included in the nursing curriculum.

<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.</p>

This paper aims to describe and elaborate on a recent discursive change within the new-age movement. Since the seventies and the publishing of speculative popular science books like The Tao of Physics by Fritjof Capra and The self-aware Universe by Amit Goswami, the idea that quantum physics resonates with spirituality has become the topic of hundreds of books and movies. The quantum-spiritual discourse has three distinct ways to approach quantum physics in its discussion on spirituality: The parallelistic approach which emphasizes the similarities between eastern philosophies and modern physics, the monistic-idealistic approach which tells us that mind is the foundation of matter and the scientific spiritual approach which tries to explain spiritual claims scientifically. In the quantum-spiritual discourse, quantum physical phenomena (e.g. non-locality and entanglement) are being called upon to validate metaphysical statements. The primary assumption of the discourse is that the shift of paradigm due to the establishment of modern physics also is a shift of paradigm of spirituality. With the object to examine the common claims made in the discourse, cross-references between spiritual arguments and facts of quantum physics are being made. A discussion is held about the probable influence of the historical context, with particular focus on the monistic evolvement during the late nineteenth century.

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet. Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.

I mitt arbete har jag utforskat det konstnärliga religiösa arvet och hur bilder, symboler och fysiska föremål är grundläggande för kulturellt konsensus. Jag har utforskat fenomenet i gemensam tro på något övernaturligt och abstrakt med hjälp av klädkoder, måleri, skulptur, text och rumslig gestaltning. Inspirationen har jag tagit från bland annat kyrkobyggnadens sceniska egenskaper, där föreställningar tar plats. Ett annat tema i verket är kopplingarna till ritualen och innebörden i handlingen, liksom betydelsen av ord och bilder för människors förmåga att forma en tro på något immateriellt. Upplevelse och inlevelse är viktiga delar i vidareförandet av budskap, både inom konst och religion. Min intention med det här verket är kort sagt ett experiment och en parafras på religiös visuell kommunikation, och att jag försökt samla den kärnfulla symboliken som blivit bevarad i det, utifrån min egen tolkning och erfarenhet. Vem eller vilka det här är för är egentligen inte det viktigaste i min mening, utan jag ser det som ett personligt undersökande av något som intresserar mig och förhoppningsvis andra med.

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.

This paper aims to explore how religious and spiritual experiences are conveyed in Karin Boye's novel Kris (English translation: Crisis). I study these experiences in the novel by using the French philosopher and mystic Simone Weil's theories of affliction and decreation. The study seeks answers to the following questions: which experiences in the novel are presented as Malin's spiritual experiences? How does Boye portray these spiritual experiences? What can we learn about Malin's spiritual experiences through Weil's theories of affliction and decreation? Affliction is a word that Weil uses to describe a specific suffering. Decreation is a term connected to Weil's idea that the only freedom humans are allowed is to give their consent to God, and give up their created self to become an uncreated self. The result of my analysis is not that Weil's concepts fit perfectly with what happens to Malin in the novel. But her philosophy proves to be useful when it comes to analyzing how Malin must suffer to learn how to uncreate herself, to be able to grow and develop a new self. This happens when she starts questioning the hierarchies that exist in her own family, within the education system, how and what the church teaches and preaches. In the middle of this crisis, she realizes that she is in love with Siv, a woman who she studies with. This love comes with more suffering, but also with a new spirituality that is created through love and light. In her new spirituality she can see things more clearly and it contains more love and light, compared to her earlier spirituality. This love and light are also connected to Weil's ideas in my paper.

Tidigare forskning visar att höga nivåer av andlighet kan associeras med bättre psykiskt välbefinnande och lägre nivåer av psykiska besvär. Meningsfullhet framhävs som en av nyckelkomponenterna i detta sammanhang, och framtida forskning uppmanas till att utforska bakomliggande mekanismer ytterligare. En begräsning i det aktuella forskningsläget är att majoriteten av studierna har utförts i samhällen med en stark religiös anknytning, och att ingen forskning har kunnat hittas som utforskar sambanden i det mer sekulariserade Sverige.  Denna studie syftar till att analysera eventuella samband mellan mening i livet, psykisk hälsa och trosuppfattning i en svensk kontext, för att undersöka huruvida sekularisering som samhällsförändring bör beaktas inom socialt arbete. Studiens forskningsfrågor besvarades via en enkät, och utgick från ett bekvämlighetsurval där respondenterna tillfrågades att delta i undersökningen på en offentlig plats i en av Sveriges storstäder.    Studiens resultat visar att andlighet inte kan relateras till bättre psykiskt välbefinnande, men att meningsfullhet ökar psykiskt välbefinnande och att ju högre grad av andlighet som skattas desto mer upplevelse av meningsfullhet i livet. Dessutom visar resultatet att majoriteten av undersökningens respondenter har en personlig anknytning till en andlig dimension oavsett trosuppfattning.   Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sekularisering i det svenska samhället inte minskar behovet av att adressera existentiella och andliga frågor inom socialt arbete. Studien indikerar en potentiell koppling mellan andlighet, meningssökande och psykiskt välbefinnande, vilket underbygger att det kan vara fördelaktigt att integrera dessa komponenter i socialt arbete för att kunna erbjuda ett mer omfattande och heltäckande stöd, och för att bättre bemöta individuella behov i ett samhälle som genomgår ökad sekularisering. / Previous research shows that high levels of religiosity/spirituality can be associated with better mental well-being and fewer mental health issues. Meaningfulness is highlighted as one of the key components in this context, and future research is encouraged to further explore underlying mechanisms. A limitation in the current research landscape is that the majority of studies have been conducted in communities with a strong religious affiliation, and no research has been found that explores these relationships in the more secularized Sweden. This study aims to analyze possible relationships between meaning in life, mental health, and belief systems in a Swedish context, to investigate whether secularization as a societal change should be considered within social work. The study's research questions were answered through a survey, based on a convenience sample where respondents were asked to participate in the survey at a public place in one of Sweden's major cities. The study's results show that religiosity/spirituality cannot be related to better mental well-being, but that meaningfulness increases mental well-being and that the higher the level of religiosity/spirituality assessed, the more experience of meaningfulness in life. Furthermore, the results show that the majority of the survey's respondents have a personal connection to a spiritual dimension regardless of their belief system. Based on the study's findings, the conclusion is drawn that secularization in Swedish society does not reduce the need to address existential and religious/spiritual questions within social work. The study indicates a potential link between religiosity/spirituality, the search for meaning, and mental well-being, which supports the integration of these components into social work to provide more comprehensive and holistic support, and to better meet individual needs in a society undergoing increased secularization.