No description available.

<p>En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor.</p>

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor.

No description available.

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans. Trots att endast ca 13% hade egen erfarenhet av hypnos var denna variabel drivande i modellen. Resultatet visade sammanfattningsvis på en generellt mer positiv attityd till och intresse för hypnos, än en negativ attityd och rädsla. Urvalet bestod av en övervägande andel kvinnor vilket påverkar resultatets generaliserbarhet. En fråga för framtida forskning är vilka variabler som bidrar till att man inledningsvis använder sig av hypnos.

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, där respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade främst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, främst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhället. Respondenterna uppvisade förståelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa står i samband till vissa sekulära yttringar. Respondenternas personliga tro upplevdes som oförändrad. Det kan därmed tolkas att kristnas attityder har påverkats av samhällets individualisering, men att detta inte står i samband till en eventuell förlust av tro och minskad religiös makt. Resultaten visade även att respondenternas attityder till modern andlighet generellt sett var negativa, även om en viss förståelse för fenomenet var inarbetad i deras attityder.

The purpose of this study is to examine if eleven psychotherapists experience that their clients raise existential questions in psychotherapy situations. Further, how they understand and respond to the clients existential or spiritual/ religious experiences and needs. What skills therapists believe what they need to work with the existential questions, and the difficulties to face these experiences. Are there connections between existential needs and mental health, according to the therapists, and if so how to deal with them. The study has a qualitative approach. Eleven psychotherapists have been interviewed to investigate the existence of an existential dimension in psychotherapy, I have worked with the WHO questionnaire, WHOQOL-SRPB (WHO 2002). WHOQOL-SRPB is a measuring instrument designed to measure the existential health dimension in relation to self-rated health. The theories in the study are mainly taken from the object relation theory and psychology of religion. . The study illustrates that there is an existential dimension in psychotherapy. Considering the results of international studies on health, it indicates that the existential aspect needs to be taken very seriously in all health promotion, including psychotherapy. Further, therapy targeting and therapy method is not really an impediment, in existential issues, but it is the therapist's approach that primarily affects. Important tools are self-therapy and tutoring but mostly knowledge, education and practical training.

The aim of this paper is to study how school yoga in Östermalmsskolan is expressed in the texts consist of a notification to the Schools Inspectorate, an opinion to the Schools Inspectorate and a statement of the Schools Inspectorate. The method used for the investigation is a critical discourse analysis which study social and political processes in the society as created through language. The perspective of the critical discourse analysis is a social construction that considers that language is a social production created in a discursive way. It produces and reflects social process in the language. By using theories of different concepts such as yoga, religion, spirituality, non-denominational and freedom of religion, my aim is to investigate how yoga is expressed in the school inspectorate text. With this method I’m aiming to analyze the discourse of the investigation of document from 2012, of complaint against Östermalmsskolan teaching yoga. The conclusion of the study is that in the document to the Schools Inspectorate there are two different religion definitions, which are substantial and functional definition of religion. In the motivations of accepting yoga teaching in school, the school inspectorate is not incorporating the word, spiritual. Instead they use words as, self-awareness and increased ability to concentrate. I found it hard for the school inspectorate, to identify yoga as non-denominational. There’s a complexity in the school inspectorate document, because there’s indicates of trying to secularize yoga. In the document the problem of guaranty students and parents, a non- denominational yoga teaching, is exposed because the school principal have a responsibility that the performance of yoga teaching will not conflict with the Education Act provisions on denominational elements. The mantra “aum”, that students are exposed to during yoga, is considered without a non- denominational element even though it’s a central element in Hinduism and Buddhism, where it’s used to profess and invoke gods and spirits. In doing so, yoga teaching violates against the Education Act provision of non-denominational education.

Målet med palliativ vård är att lindra lidande och skapa en så god livskvalitet som möjligt den sista tiden i livet för individer som blivit diagnostiserade med en obotlig sjukdom. Inom svensk sjukvård finns målet att vårda människan som en enhet, men trots detta glöms ofta den existentiella dimensionen bort och vårdandet fokuseras i stället på den fysiska kroppen. Den existentiella dimensionen har stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Därför vill vi ta reda på vad som är viktigt för individer som befinner sig i livets slutskede för att de ska ha en god livskvalitet. Detta gör vi genom en litteraturstudie där resultatet av ett antal tidigare studier visar vilka existentiella faktorer som är betydelsefulla i livets slut. Samspelet med människor i ens närhet och möjlighet till att uttrycka sina existentiella behov genom andlighet och religiositet kommer fram som huvudfynd.

Beroende klassas som en familjesjukdom som inte sällan leder till ett medberoende hos de övriga familjemedlemmarna. Idag saknas konkreta riktlinjer för behandling och insatser inom hälso-sjukvård och socialtjänst för medberoende. Tolvstegsprogrammet är ursprungligen ett självhjälpsprogram för alkoholister känt som ”Anonyma Alkoholister” (AA), litteraturen och innehållet kom sedan att anpassas för att fungera som självhjälpsprogram även för den medberoende. Andlighet är en central komponent inom tolvstegsprogrammet. I takt med den medicinska forskningens framfart beaktas andlighet allt mindre, trots att det är en viktig del för människans existentiella hälsa. Inom samhällsforskning föreligger olika synsätt kring andlighet, en modern syn på andlighet är att särskilja andlighet från religion. I denna uppsats intervjuas sammantaget sex informanter med erfarenhet av medberoende som gått igenom de tolv stegen i tolvstegsprogrammet. Det empiriska materialet framställs i enlighet med diskursanalys, där diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet analyseras enligt informanternas sätt att tala kring dessa fenomen. Framträdande i uppsatsen är att medberoendet resulterar i olika copingstrategier för att hantera tillvaron. Uppsatsen visar på andlighet som nödvändigt för att kunna tillfriskna i sitt medberoende, kombinerat med självrannsakan som de tolv stegen ger redskap till att göra. Uppsatsen tyder således på att det föreligger generella uppfattningar som påverkas av diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet, som i sin tur influerar människors inställning och ordval kring just dessa fenomen, vilket är nödvändig kunskap att ta del av för att utveckla kunskap kring och stöd för människor i medberoende.